Kort repetition, förra föreläsningen Att kunna:

1. Några exempel på samhällsförändringar under efterkrigstiden som markerar konsumtionskulturens stadigvarande etablering, t ex … Ökad statuskonsumtion och standardisering, vidare till … Ökad fragmentering i olika målgrupper, ofta med ursprung i … Motkulturer Resonera för och emot reklam i termer av olika teorier, gärna med referenser, t ex … Informationsekonomi (Stigler, Nelson) Dold övertalning (Packard), subliminala budskap (Wilson Key) Falska behov (Galbraith, Ewen, Williams, Baudrillard), pseudobehov (Debord) Förklara och exemplifiera begreppen … Dematerialisering Demassifiering Kortfattat redogöra för resonemanget kring reklamens bidrag till ”skapande” av olika livsstilsmålgrupper Yuppien (nyrik, brackig) Generation X (reklamtrött, skeptisk, kunnig) Kultursnobb/”culturati” (stort kulturellt kapital, kräsen, vill uttrycka egen, unik identitet) Utveckla din egen ståndpunkt/tolkning av reklamens roll i ovanstående processer, med stöd i litteraturen Kort repetition, förra föreläsningenAtt kunna:

2. MEDIEBRANSCHENS HISTORIA

3. Kommunikationsteknologier i förindustriella samhällen • Merparten av all kommunikation muntlig och direkt, ansikte mot ansikte • Medierades inte av några kommunikationsteknologier (all kommunikation som inte är muntlig/kroppslig) • Kommunikationsflöden styrdes av dominerande institutioner

4. 1900-talets nya kommunikationsteknologier • Gamla tiders kommunikationsteknologier kompletteras (trängs undan) av nya, dock ej nödvändigtvis bättre • Medierad kommunikation • Kommersiella medier

5. Massmedier Traditionella Utomhus (”out-of-home”) Print (tidningar, tidskrifter) Radio TV Nya Internet Direkta medier Traditionella Direktreklam Butiksreklam/sales promo Nya Telefon Telex, telefax E-post 1900-talets nya kommunikationsteknologier ”Below the line” ”Above the line”

6. Medierad kommunikation • Riktad till massorna via olika medier, d v s ”massmedierad”, förkortas till medierad • Jfr, ”samband mellan två variabler som medieras av en tredje”, d v s går via den tredje variabeln och därigenom förändras

7. Dubbelt medierad kommunikation • Två ”tredje variabler” påverkar budskapet: • Medierna i sig själva, viket påverkar hur ett budskap uppfattas • Via TV • Direkt via en företagsrepresentant • Medieföretagen (sammanhanget då budskapet förmedlas) • I nyhetspausen på TV4 • På ekonomisidorna i DN

8. Dubbelt medierad kommunikation • Ger gemensam bild av ”samhällsagendan” • Familjen, religionen, politiken, näringslivet, skolan • Upprätthåller makten hos vissa grupper med vissa syften, lite förenklat … • Storföretag som vill tjäna pengar (inklusive medieföretagen) • T ex inverkar medierna på hur vi tillbringar vår fritid … • … nämligen med att konsumera medier (läsa tidningar, lyssna på radio, titta på TV)

9. Industrialisering  ökning av medierad kommunikation • Urbanisering • Städer som mötesplats för handel, nyheter handelsnyheter • Stockholms Handels-Merkurius: bara annonser • Dagligt allehanda: blandade insändare och annonser • Minskad social kontakt mellan människor • Tidningsnyheter och radions såpoperor gemensamt samtalsämne

10. Mediernas utveckling: tre breda teman • Etableringen av olika massmedier • Mediernas konkurrens om publik via sitt innehåll • Medierna är kommersiella produkter på två marknader • Konsumenter • Annonsörer

11. Reklamen som bro mellan kultur och ekonomi • Medierna lånar kulturella uttryck för att öka sin försäljning • Tidiga tidningsartiklar som personliga brev, senare också romaner (följetänger) • Radio innehöll till en början mycket teater, senare mest musik • TV lånar från alla möjliga kulturformer • … liksom reklamen

12. Reklam essensen för effektiv kommunikation • Lånas av … • Massmedierna • Myndigheter och politiker • Kyrkan • Skolan • … alla är de idag produkter på en marknad

13. PRINTDags- och kvällspress

14. Kommersiella tidningar och tidskrifter vid föregående sekelskifte • Samverkande krafter: • Ökad massproduktion krävde avsättning på massmarknader • Urbanisering med ökad geografisk och social rörlighet, samt ökad anonymitet, rotlöshet och uppluckring av religiösa och sociala traditioner • … samt etablering av tidningar och tidskrifter som både via redaktionelltinnehåll och reklam blev industri- och senare konsumtionssamhällets budbärare

15. Kommersiella tidningar och tidskrifter vid föregående sekelskifte • Reklambranschen går från … • Ackvisitörer av annonsörer åt pressen • Kontaktmän med pressen åt annonsörer • Självständig och viktig bro mellan ekonomi (näringsliv, annonsörer) och kultur (pressen) • Tidningsbranschen går från … • Säljare av nyheter och underhållning till läsare • Säljare av kunder till annonsörerna (via reklambranschen)

16. Tidningar: dags- och kvällspress • Massproduktion av tidningar alltsedan tryckpressen uppfanns • Tidiga tidningar lästes på kaffestuga eller krog • Hade därför uttalat politisk prägel • Teknologiska innovationer i tryckeri- och pappersbranschen gör att alla får råd med sin egen tidning • Tidningarna får ett personligare tilltal • Det som står i tidningen vanligt samtalsämne (precis som idag)

17. Tidningar: dags- och kvällspress • Sent 1800-tal: tidningarna tjänar mer på att sälja annonser än på att sälja tidningar • Bilder svåra att sätta i spalter, men teckenstorlek och typsnitt varieras • Första tidningsannonser som dagens eftertextannonser; i liten text längst bak i tidningen, i bilaga eller ibland på förstasidan

18. Tidningar: dags- och kvällspress • Joseph Pulitzer • World (1883), enkelt och lättillgängligt språk • Spännande rubriker • Större annonser • Lägre medelklass • Nyanlända immigranter • Stilistiska innovationer  effektivare tidningsreklam • Pressen som tredje statsmakt, granskare av andra samhällsinstitutioner, oberoende av både näringsliv och politik

19. Tidningar: dags- och kvällspress • William Randolph Hearst

20. Tidningar: dags- och kvällspress • Lokala varor • Privatannonsörer och småföretag i eftertextannonserna • Storstadstidningar och rikstäckande press användes även av nationella varumärken • Hotad av specialtidskrifter, TV-nyheter och Internet • Reaktion: ungdomligare profil, fetare rubriker, stjärnor och skandaler

21. 1960-tal: målgruppsanpassade tidningar • Tidningsbilagor med olika tema (olika dagar) ger möjlighet till riktad annonsering • Ekonomi • Resor • Matlagning • Som svar på alltmer målgruppsanpassade periodiska tidskrifter • Specialreportage • Fotojournalistik • Helsidesannonser i färg

22. Tidningar: dags- och kvällspress • Samma områden nu fokus för dags-/kvällspress och periodisk press: ekonomi, hälsa, träning, matlagning • Men, tidningarna förser fortfarande andra medier med nyheter! • Dagspressen alltmer omfångsrik (ex DN på söndagar)

23. Tidningar: dags- och kvällspress • Reklaminvesteringar i tidningar har dalat under 1990-talet • Har dock förblivit viktigaste nyhetsmediet, förmedlar nyheter till andra medier • Tjänar extra pengar på att paketera nyheter och information för TV och Internet

24. PRINTVecko- och månadstidskrifter

25. Tidskrifter: periodisk press • Började som söndagstidningar (jfr The Sun) • Mellan nyhetstidning och bok

26. Storbritannien Pickwick Magazine Penny Magazine Sverige Allers Hemmets Veckotidning Allas Hemmets Journal Nordamerika Tidskrifter med jordbrukstema eller religiös anknytning Massey’s Illustrated, publicerad av tillverkare av jordbruksmaskiner Tidskrifter: periodisk press

27. Tidskrifter: periodisk press • Till en början ej reklamfinansierad finkultur och kvalitetslitteratur i … • Harper’s (Bazar) • Atlantic • Scribner’s • Reader’s Digest (tog in annonser först på 1950-talet) • Damtidningar • Godey’s • Peterson’s

28. Tidskrifter: periodisk press • Postordertidningar • People’s Literary Companion, publicerad av tvålpulvertillverkaren E. G. Allen • Noveller, artiklar om mode, rengöring och hygien • Cyrus Curtis • Tribute and Farmer • Ladies’ Home Journal • Saturday Evening Post

29. USA Journal McClure’s Cosmopolitan Storbritannien Tit-bits Pearson’s Weekly Northcliffe’s Answers Canada Canadian Illustrated News Tidskrifter: periodisk pressBättre färgtryck och större annonser

30. Wallpaper (1996) Säljer stil till opinionsbildare InStyle (1994) Företrädare Entertainment Weekly Konkurrent Hello! Säljer mode, skönhet, inredning, recept och träningstips via kändisar Tidskrifter: periodisk press

31. Tidskrifter: periodisk press • Andel av reklamkakan har ökat under 1990- och 2000-talen • Damtidningsmarknaden expanderar kraftigt under 1980- och 90-talen, får viktig roll i utvecklingen av dagens livsstils- och kändiskultur • Arbetande kvinnor hinner inte titta på TV, men bläddra i veckotidningar • Cosmopolitan • Glamour

32. Damtidningar lanserar flicktidningar Elle Girl Teen Vogue Cosmo Girl Killtidningar GQ Esquire FMH Maxim Datatidningar Wired Affärstidningar Bloomberg Personal Finance Family Money Individual Investor SmartMoney Worth Your Money Tidskrifter: periodisk pressalltfler nischmålgrupper

33. Tidskrifter: periodisk pressalltfler nischmålgrupper • Magalogs • Lucky • Cargo • Shop • Etc. • Red Pages i Sverige • Searskatalogen för 100 år sedan

34. Reklamfinansieringens konsekvenser för pressen • Spiral av positiva effekter • Lägre tidningspriser och bättre innehåll • Fler köpte tidningar • Annonserna fick större räckvidd • Mer betalt för annonser • Och så vidare … • Möjliggjorde etablering av senare massmedier, exempelvis uppköp av radio- och TV-stationer

35. 1920-tal: läsarpaneler (readership ratings) Ex Starch readership ratings Underlag till innehåll tillsammans med insändare och ”know-how” (ständig omvärldsanalys) Samma metod kan användas för att utvärdera reklam Tidskrifter fårkonkurrens av radio

36. Tidskrifter får konkurrens av TV • 1950-tal: tidskrifter får allt snävare fokus, liksom tidskriftsreklamen • Alkoholreklam i Maclean’s (Ca) • Reklam för kläder och skönhetsprodukter i damtidningarna • I Sverige: familjetidningar (ex Allers, Hemmets Veckotidning) blir damtidningar

37. 1950-tal: Specialtidskrifter Tennis Photography Skiing Computers Advertorials Controlled circulation magazines Intressanta målgrupper för annonsörerna är De unga De rika Samhällselit/opinionsbildare Fler tidskriftsformat utvecklas för dessa målgrupper Tidskrifterkonkurrens av TV

38. RADIO

39. Storbritannien Tidningsbranschen kämpar aktivt för public servicemonopol i radio Påminner mer om utvecklingen i Sverige USA Tidningsförlagen köper radiostationer och används för att marknadsföra tidningar Men, radio övertar också mycket av reklamen för nationella varumärken för … Livsmedel Läkemedel Tobak Tvål 1920-tal: Pressen får konkurrens av radio

40. Radio i USA • Inledande motstånd mot att låta reklamen ”förorena” radio, men … • 40% av amerikanska radiolicenser köps av radiotillverkare som gör reklam för radio (m m) • Program sponsras av företag (drygt 30% tidigt 30-tal) • Gillette om skäggmode • Varuhus om klädmode

41. Radio i USA • Andra hälften av 1920-talet: radioprogram utformas för att locka annonsörer att köpa annonsplats och nå sina kunder (efter pressens modell) • Nätverk köper upp radiostationer • Endast 6% nätverksägda radiostationer 1922 • 97% 1947

42. Radio i USA • Lord & Thomas • Utvecklade populäraste programmet Amos ’n’ Andy för Pepsodent • Tredubblad försäljning • Ansåg dock att det fanns bättre sätt att göra radioreklam än att sponsra program och nämna produkter • Började med ”modern” radioreklam för American Tobacco Company (dock fortfarande live)

43. Radio i USA • 1920-39: Sponsorer och reklambyråer producerar tillsammans radioprogram • Programmen var reklamen • Annonsör i bås i studion dirigerar sista-minuten-ändringar

44. Radio i USA • Schwimmer & Scott Advertising (1936) • Var först med förinspelad radioreklam och program, vilket gav möjlighet att köpa reklamplats (spots) i programmens reklampauser (slots) • Tidigare hade reklamen varit direktsänd, vilket krävde heltidsanställda uppläsare, inspelningsteam m m

45. II VK: Reklamen blir krigspropaganda • (War) Advertising Council • Ta värvning, bli lotta, köp ”war bonds” • Början till PR: Företagets varumärke i fokus, snarare än produktens

46. Efterkrigstidens radio • 1950-tal: Nationella varumärken överger radio för TV • Radion målgruppsinriktas som svar på TV • Olika musikgenres, talk shows, sport eller nyheter • Utvecklingen fortsätter under 1980/90-talen • Radio betraktas som intimt och pålitligt medium med förmåga att påverka både opinionsbildare och lagstiftare • Billig radioreklam gör att budskapet kan upprepas flera gånger • Bilradio för pendlare • Radiomusik för ungdomar

47. Storbritannien Pressen lobbar för public serviceradio British Broadcasting Corporation (BBC) konkurrerar under 1930-talet med många privatägda, kommersiella radiostationer som sänder från kontinenten Radio Luxemburg Kommersiell radio tillåts 1972 Sverige Sveriges Radio (SR) dominerar före 1980/90-tal Under 1960-talet sänder s k piratradio (Radio Syd och Radio Nord) från båtar Tonåringar lyssnar på Radio Luxemburg från kontinenten Radio

48. TV

49. Storbritannien 1936: BBC 1954: Kommersiell TV som dock bara fick sända reklamspotar, inte hela program Canada Merparten av befolkningen kan titta på amerikansk kommersiell TV 1968: Inhemsk TV-reklam tillåten USA 1939: NBC sänder från världsutställningen i NY, följs snart av CBS System där nätverken får köpa TV-licenser utvecklas 1957: TV når 97% av USAs befolkning och 82% av hushållen äger TV-apparat TV

50. Press och radio får konkurrens av TV • Efter II VK börjar radio konkurrera med tidningarna om lokala annonsörer i och med att nationella VM övergår till TV • Men, olika medier har olika kvaliteter • Tidningar och radio: informativ reklam till lokala/regionala målgrupper • TV: känsloförhöjande (transformativ) reklam genom kombination av ord och bild, dock mindre lämpligt för detaljinformation • Konkurrensen mellan tidningar och radio (20-/30-tal) hårdare än konkurrensen mellan tidningar/radio och TV (50-tal) • Tidskrifter och TV konkurrenter snarare än radio och TV