Kvinnlig könsstympning

1. Kvinnlig könsstympning ANNA HOLM ST-LÄKARE KVINNOKLINIKEN

2. Kvinnlig könsstympning Utbredning Förekomst Orsaker Ålder Typer Komplikationer Vad gör vi i sjukvården

3. Kvinnlig könsstympning • Kvinnlig könsstympning=KKS • Female Genitale Mutiliation= FGM • ”Kvinnlig omskärelse”  används ej! • Kan ej jämföras med manlig omskärelse!

4. Utbredning i världen • Afrika (bälte från väst till öst) • Oman • Sydjemen (okänd omfattning) • Förenade Arabemiraten (okänd omfattning) • Indonesien (inom vissa muslimska grupper) • Malaysia (inom vissa muslimska grupper) • Indien (inom vissa muslimska grupper) • Pakistan • Irak (okänd omfattning inom enstaka grupper) • Delar av Latinamerika

5. Historiskt • Urbefolkningen i Australien • Indianska grupper i Latinamerika • Europa och USA  Under 1800-talet och början av 1900-talet. Behandling av psykiska avvikelser, klitoris togs bort.

6. Utbredning i Afrika Länder där >80% är könsstympade Egypten 97% Sudan (norra) 90% Guinea 99% Etiopien 70-90% Mali 92-94% Somalia 90-98% Sierra Leone 80-90% Eritrea 89-97% Djibouti 90-98%

7. Förekomst i världen • Tre miljoner flickor könsstympas varje år • 100-150 miljoner kvinnor i världen är könsstympade

8. Orsaker till KKS Olika uppfattningar i olika kulturer • Klitoris–> aggresivt organ-> skadar det nyfödda barnet (Mali, sudan, Kenya och Nigeria) • Klitoris växer till knäna (Mali) eller till en penis (Etiopien) • ”Rituellt ren” och ”Riktig kvinna” (Somalia) • Manligt och kvinnligt organ hos det nyfödda barnet Förstärka det kvinnliga

9. Orsaker till KKS • Garantera jungfrudom vid giftemål • Skydda kvinnan från okontrollerbar sexualdrift (Etiopien, Eritrea, vissa delar av Somalia) • Tradition – man har alltid gjort det • Religion- tror att religionen kräver det -> religiös plikt!

10. Ålder för KKS Olika i olika kulturer • Oftast flickor mellan 4-14 år • Spädbarn • Kvinnor som ska gifta sig • Kvinnor som är gravida med första barnet • Kvinnor som fött sitt första barn

11. Normal anatomi vulva

12. Anatomi inre genitalia

13. Olika typer av KKS Sunna – klitoris förhud/delar av eller hela klitoris tas bort Sunna = tradition Hela klitoris samt delar av eller hela de inre blygdläpparna tas bort Infibulation – litet hål lämnas för urin och mens Fibula = spänne

14. Infibulation

15. Olika typer av KKS Oklassificerade former • prickning • skrapa • bränna • skära i vagina eller slidkransen • frätande örter – för att försnäva slidingången

16. Teknik och utrustning Instrument • kniv, rakblad, glasbit • steriliserade operationsinstrument Belysning • dagsljus • hyddmörker • operationslampa Underlag • marken • bord • operationsbord

17. Teknik och utövare Suturmaterial • akasiataggar • sytråd • kompression med sand, jord, aska eller örter • sterilt suturmaterial Utövare • outbildad traditionell barnmorska, • äldre bykvinna (ärvd kvinnosyssla) • utbildade barnmorskor och läkare.

18. KKS på barn

19. Akuta komplikationer till KKS • Skador på urinrör och tarm • Vattenkastning (stopp eller smärta) urinstämma och njurstas • Infektioner (underliv och urinvägar) • Blodförgiftning (smutsiga verktyg) • Stelkramp • Blödning och chock • Psykisk chock (stark smärta) • Blodproppar (lindade ben o stillaläge) • Frakturer • DÖD (uppskattningsvis 10 %)

20. Akuta komplikationer Normal anatomi Urinstämma Komplikation

21. Långsiktiga komplikationer • Infertilitet – stor sorg och social katastrof • Dysmenorré = menssmärta • Feber vid varje mens • Kronisk urinvägsinfektion • Smärta vid vattenkastning som kan ta 15-20 min • Fistlar mellan vagina – urinrör -urinblåsa -ändtarm • Inkontinens  svårt hålla sig ren social isolering • Blodsmittan (HIV, hepatit B o C, syfilis) • Kroniska smärtor (nervändskador, ärrbildningar) • Samlagssmärta • Oförmåga till orgasm • Svåra förlossningar – infibulerade måste deinfibuleras

22. KKS När en könsstympad kvinna möter sjukvården i Sverige

23. Vid gynekologisk undersökning • Tid och kvinnlig tolk • Respekt - lägga bort sina egna uppfattningar • kroppsspråk • Info om tystnadsplikten • Kvinnans egen inställning till könsstympningen, besvär? sexualdebuterat? dysmenorré? smärtor?vattenkastningsbesvär? fistlar?

24. Vid gynekologisk undersökning • Skapa ett lugn kring undersökningen • Varsamhet – kroppen minns! • Utbildning i den normala vulvaanatomin • Redogör för svensk lagstiftning, aldrig refibulering • Informera om deinfibulering = öppningsoperation • Erbjuda deinfibulering vid besvär från underlivet

25. Mödravården • Efterfråga ev könsstympning • Svensk lagstiftning • Besvär? • Oro inför förlossning? • Gynundersökning • Urinodling – kontrolleras under graviditeten • Uppmärksamhet om ev tillväxthämning • Noggrann dokumentation

26. Mödravården • Informera om deinfibulering – vad ändras? • Oftast deinfibulering i samband med förlossningen • Enstaka fall under graviditeten – (extremt liten vulvaöppning) • Om operation under graviditet- fullgod anestesi • Ej diskutera könsstympning i grupp (ex föräldrautbildning) • Tidig efterkontroll för uppföljning  annorlunda känsla, ibland överdriven tvättning

27. På förlossningen • Graden av könsstympning, förlossningshinder? • Om möjligt yttre palpation • Så få inre undersökningar som möjligt • Vid urintappning, lyft upp hudbryggan • Viktigt med främre klipp i slutet av utdrivningsfasen, bra bedövning! • Eventuellt även (mediolateralt) klipp om vulva behöver vidgas ytterligare

28. KKS och förlossning

29. Efter förlossning Normal vulvaanatomi eftersträvas Sårkanterna sys var för sig Kontroll av blåstömning, klipp/bristning innan hemgång Info om de förändringar en deinfibulering innebär