E N D
1. Vad innebär könsstympning? Kvinnlig köns stympning (KKS) eller kvinnlig omskärelse, som det ibland kallas, innebär att man med ett vasst föremål skär bort hela eller delar av de yttre könsorganen på flickor. Det förekommer tre olika typer av stympning:
2. Kvinnlig könsstympning förekommer i mer än 28 afrikanska länder. Liknande statistik saknas för Asien, men vi vet att den äger rum bland den muslimska befolkningen i Indonesien, Indien, Sri Lanka och Malaysia. När det gäller Mellanöstern praktiseras kvinnlig könsstympning i Egypten, Oman, Yemen och Förenade Arabemiraten. Könsstympning förekommer även bland olika grupper av den inhemska befolkningen i Central- och Sydamerika. I Indien praktiseras kvinnlig omskärelse i en liten muslimsk sekt.
3. Ursprung Den mångtusenåriga seden har troligen sitt ursprung i de patriarkala samhällssystem där kvinnan var underställd mannen. Eftersom hustrun var det viktigaste förvärvet en man gjorde i sitt liv blev hon en investering som måste kontrolleras. Kuvandet av hustrun befäste mannens maktställning, som bland annat innebar hans rätt till hennes kön och avkomma. En del kvinnor tycker inte att de är rena om de inte är omskurna, andra har synen att oomskurna kvinnor är prostituerade.
4. I vilka länder förekommer sedvänjan? Traditionen att könsstympa flickor förekommer framförallt i stora delar av Afrika, men också i en del länder på arabiska halvön, Yemen, Oman, Förenade Arabemiraten och Bahrain.
Det förekommer också i Indonesien, Malaysia och bland vissa muslimska grupper i Pakistan, Indien och på Filippinerna. Aboriginerna i Australien samt vissa befolkningsgrupper i Peru, Mexico och Brasilien tillämpar också sedvänjan, men det är omöjligt att veta exakt var köns stympning förekommer.
Det kan variera mellan olika områden inom ett land och mellan olika folkgrupper. Invandrare från länder där könsstympning förekommer tar sedvänjan med sig och därför sker det också i Europa och Nordamerika.
5. Könsstympade kvinnor i Sverige I Sverige bor cirka 16 000 kvinnor (1994) från länder där köns stympning praktiseras. Av dessa är runt 10 000 från Somalia och Etiopien där i princip alla kvinnor stympas. I Sverige bor drygt 5 000 somaliska och etiopiska flickor i åldern 0-18 år och det finns cirka 2 000 under 7 år som riskerar att bli könsstympade. I och med de flyktingar som kommit från afrikanska länder till Sverige under senare år blir frågan om kvinnlig könsstympning allt mer aktuell inom den svenska kvinno- och förlossnings sjukvården.
6. Kvinnans inre könsorgan
7. Typer av könsstympning
8. I-Excision
9. II- Klitoridectomi
10.
11. Könsstympad kvinna
13. Hälsorisker De omedelbara följderna av stympningen är:
- svår smärta, blödning och chock, en del kvinnor kan till
och med få psykiska sammanbrott.
- Urinröret skadas ofta och många har därför svårt att kissa.
De långsiktiga konsekvenserna för flickornas hälsa är:
-smärta och värk i underlivet, framför allt under läkningen men även senare i livet.
- Klåda, ärrbildningar, cystor, fistlar, infektioner, infertilitet och problem vid urinering är vanligt.
14. Smärta
Chock
Blödning
Infektioner
Urin problem
Dödsfall
15. Könsstympningens inverkan på sexualiteten Det första samlaget kan bli en svår prövning för kvinnor som har könsstympats. Det kan vara synnerligen smärtsamt, och också farligt om kvinnan måste skäras upp. För en del kvinnor förblir samlaget alltid smärtsamt.
16. Religion Religionens roll när det gäller könsstympning diskuteras ofta. Sedvänjan som fanns före kristendomen och före islam är dock inte knuten till någon religion. Könsstympning är inte omnämnt eller påbjudet i någon religiös skrift, det står inget om kvinnlig omskärelse vare sig i bibeln eller koranen. Könsstympning förekommer ändå bland både kristna, muslimer och animister
17. Äktenskap Vikten av könsstympning framgår i vissa länder av äktenskapskontraktets krav på det så kallade jungfruprovet. Det innebär att den blivande brudgummens släkt har rätt att inspektera stympnings ärret, först därefter betalas brudpriset.
18. När kvinnor har makt över sin hälsa minskar fattigdomen
19. Backgrund Somaliska Hälsoteamet är en ideell förening som bildades 1994 med säte i Stockholm. Verksamheten bedrivs till största del av somalier för somalier i Stockholmsregionen
Organisationen fokuserar sitt hälsoarbete till somaliska kvinnor och män samt till somaliska flickor och pojkar. De hälsofrågor man specialiserat sig på är arbetet kring HIV/AIDS/STI, könsstympning, familjeplanering, och psykosocial hälsa (inklusive integrationsfrågor). Detta genomförs genom olika typer av informationsmöten, informationsmaterial och seminarier
20. Litteratur översättning
21. Arbete mot kvinnlig könsstympning i Sverige