helasverige.se

1. www.helasverige.se EU-gruppen info

2. EU-gruppen info Version 130521 Riktlinjer & Aktivitetsplan EU-engagemang EU strukturfonder och 2020 strategin Mål Jordbrukspolitik - Landsbygdsprogram HSSL synpunkter och remissvar Tulpan CLLD-förslaget

3. Riktlinjer EU engagemang • Allmänna riktlinjer för medverkan i planering och genomförande av EU´s program för utveckling. • Möten, arrangemang och seminarier • Projektarbete • Nationella nätverk • Samverkansgruppen för företagande och utveckling på landsbygden • Genomförandepartnerskapen i resp län • Övervakningskommittéer i resp program • Påverka nästa programperiod

4. Aktivitetsplan EU engagemang • Mål för insatserna: • Att stärka byarörelsen genom en ökad kunskap om programmens innehåll och syfte. • Att byarörelsen tar del av programmens möjligheter. • Att sprida erfarenheter om programarbetet inom EU till byarörelsen. • Att HSSL påverkar kommande programperiod i en positiv riktning för byarörelsen med ett tydligare fokus på allmän landsbygdsutveckling. • Att påverka så att CLLD (”Leader”) och multifond (alla fyra fonder kan medfinansiera) etableras och genomförs.

5. Aktivitetsplan EU engagemang • Tre strategiska huvudspår med metodförslag : • Utbildning – Workshops-coaching, -utbildningsträffar, -regionala / nationella seminarier, -LBR-möten • Skrivelser – Remisser • -informationsmaterial, -hemsidan, -debattartiklar, -remisser, -dialogforum • Samverkan - Nätverk. • -samverkan utvecklas med Leader och MO, -delta i nätverk och partnerskap

6. Aktivitetsplan EU engagemang • Åtgärdslista: • Styrdokument, mötesprotokoll och annat relevant läggs ut på hemsidan. • Notiser i varje nr av HS-bladet. Debattartiklar om strukturfondspolitiken. • Skrivelser formuleras till ansvariga myndigheter. Förslag om CLLD och multifond bevakas särskilt. • Öka samverkan med Leadergrupperna och MO. Planera för gemensamma aktiviteter. • Seminarie / workshop om programmering genomförs nationellt och regionalt inför nästa EU-period. • Förslag om programmering i samtliga fonder inför kommande programperiod. • Det behövs coachning till byagrupperna. • Ramprogram eftersträvas och sen får Länsbygderåden söka pengar regionalt. • Utbildningsaktiviteter måste erbjudas på lokal och regional nivå, i samarbete med studieförbunden. • Ett heldags seminarium arrangeras när ny programperiod startar och vi känner villkoren. • Vi tar fram nya informationsbroschyrer om fondernas innehåll och användning. • HSSL strategi för medverkan i genomförandet av strukturfondsprogrammen utarbetades vid ett heldagsseminarium jan 2007. En revidering sker 2013 genom ett liknande aktivitet för LBR.

7. www.helasverige.se EU strukturfonder

8. En stärkt strategisk inriktning 2014 – 2020 Målenför Europa 2020 styrande Samordningmednationellareformprogram Målochindikatorerförattmätaframsteg i relation till målenför Europa 2020 Förstärkning av den administrativakapaciteten, mindrebyråkrati Gemensamt strategiskt ramverk Partnerskapsöverenskommelse Europa 2020 Samordnad politik Sammanhållningspolitiken Politikenförlandsbygdsutveckling Havs- ochfiskeripolitiken Mål, strategi, prioriteringar, åtgärder Operativa program Regionalfond – Socialfond – Fond för landsbygdsutveckling – Havs – och fiskerifond Finansiering

9. EU – 2020 strategin Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt – främja en koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi Tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning Strategin ska hjälpa EU och medlemsländerna att uppnå hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. EU har fem överordnade mål för sysselsättning, innovation, utbildning, social sammanhållning, energi och klimat. De ska uppnås före 2020.

10. Tematiska Mål Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Eruf, LBU) Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik (Eruf, LBU) Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag (Eruf, LBU, EHFF) Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (Eruf, LBU, EHFF) Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar (Eruf, LBU) Skydda miljön som främja en hållbar användning av resurser (Eruf, LBU, EHFF) Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (Eruf) Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (ESF, Eruf, LBU, EHFF) Främja social inkludering och bekämpa fattigdom (ESF, Eruf, LBU) Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande (ESF, Eruf, LBU) Förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen (ESF, Eruf)

11. Prioriteringar i resp. fond Regionalfonden Socialfonden Sysselsättning Fler och bättre jobb inom EU Förnya kvinnors och mäns kompetens Motverka diskriminiering Främja likabehandling Motverka långtidssjukskrivning och underlätta återgång till arbetslivet • Nya jobb • Ökad konkurrenskraft • Stimulerad ekonomisk tillväxt • Ökad livskvalitet • Hållbar utveckling

12. Prioriteringar i resp. fond Landsbygdsfonden (jordbruk) Fiskefonden Främja fiske och vattenbruk som är konkurrenskraftigt och hållbart Stödja genomförandet av den gemensamma fiskepolitikens regler Främja balanserad och öppen territoriell utveckling i fiskeområden Stödja utvecklingen och genomförandet av unionens havspolitik • Kunskapsöverföring, innovation • Ökad konkurrenskraft • Bättre organisation runt livsmedelskedja och riskhantering • Återställa, bevara och främja ekosystem • Resurseffektivitet och övergång till klimattålig ekonomi • Social inkludering och ekonomisk utveckling

13. EU - mål för jordbrukspolitiken • Alla mål för landsbygdsprogrammet kopplas till • EU:s övergripande mål för jordbrukspolitiken: • Hållbar livsmedelsproduktion • Hållbar förvaltning av naturresurser • Balanserad territoriell utveckling

14. Mål i ett nytt Landsbygdsprogram 2014-2020 Minskade utsläpp och vattenkvalitet Friluftsliv – landskap Kulturmiljö Biologisk mångfald Anpassning till klimatförändringar Begränsad klimatpåverkan Förnybar energi och energieffektivitet God konkurrenskraft Service och infrastruktur Attraktiv landsbygd Djurvälfärd

15. Landsbygdsprogram De sex unionsprioriteringarna Främja kunskapsöverföring och innovation Ökad konkurrenskraft inom alla typer av jordbruk Främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhanteringen inom jordbruket Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende/påverkas av jord – och skogsbruket Främja resurseffektivitet och övergång till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom livsmedels- jordbruks och skogsbrukssektorn Främja social inkludering, fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling på landsbygden

16. Landsbygdsprogram • Vad kan stödjas? Axplock av åtgärder • Kunskapsöverföring och innovation • Investeringar i fysiska tillgångar • Jordbruks- och affärsutveckling • Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen • Miljö- och klimatvänligt jordbruk • Ekologiskt jordbruk • Stöd till jordbruk i svagare produktionsområden • Djurskydd/djurvälfärd • Samarbete • Riskhantering inom jordbruket • Skogliga åtgärder (flera inriktningar) • Lokal utveckling/CLLD

17. www.helasverige.se HSSL synpunkter

18. Svagheter med nuv. landsbygdsprogram • Inte fungerat bra för ”allmän landsbygdsutveckling” och speciellt inte för våra lokala utvecklingsgrupper. • I huvudsak inriktat på jordbruk och miljö – inte sociala dimensionen och helheten (som vi står för) • Politiska intresset, pengarna, hanteringen finns inom jordbrukssfären – annat mindre viktigt, som lokal kapitalbildning, infrastruktur och service. • Dåligt utnyttjande av medlen i vissa åtgärder, t.ex. ”Byautveckling” → pengar flyttades. • Snårigt regelverk, byråkratiskt drabbas de små och ”annorlunda”. ”Revisorsskräck” • Oklarheter, drabbar också resurssvaga. • Inget strukturellt tänkande bakom programmet. Hur bygger vi ”den nya landsbygden” när samhället koncentreras och centraliseras och marknaden ska styra? Ostrukturerad och snuttifierad projektverksamhet. Bygg stark lokal ekonomi och 1:a samhällsnivå!! • Dålig mobilisering, coachning och rådgivning utanför jordbruket, till våra lokala utvecklingsgrupper – och kommunerna!! • Dålig samordning mellan programmen, sektorstyrt. • Likviditeten ett stort problem pga de orimligt långa handläggningstiderna, särskilt för de små aktörerna. • Leader; kom sent, för lite mobilisering och coachning och för mycket byråkrati!

19. HSSL remissvar ”Tulpan” • Landsbygdspolitiken 2014-20 skall: • ge småföretagande, energi, miljö, service, lokal infrastruktur och bygders attraktivitet rejält med utrymme • ge en tydlig kursändring mot ett hållbart samhälle • styra resurserna till de bygder som bäst behöver stöd • ha ett enklare regelverk med goda möjligheter att finansiera små utvecklingsprojekt • möjliggöra en radikalt förbättrad coachning, rådgivning och utbildning • riktas mot processer och stödjande strukturbyggande för att systematiskt stärka de lokala utvecklingsgrupperna och lokalt engagemang • innebära en samordning mellan politikområden av betydelse för lokal utveckling • innebära att alla Sveriges geografiska områden som kan kopplas samman med landsbygdsutveckling ska kunna arbeta med Leader som metod www.helasverige.se

20. HSSL PRIORITERAR • ÖKAD BUDGET FÖR ALLMÄN LANDSBYGDSUTVECKLING • OMSTÄLLNING TILL HÅLLBART SAMHÄLLE • INTEGRATION OCH SOCIAL HÅLLBARHET • BREDBAND OCH SERVICE PÅ LANDSBYGDEN • BYGGA STÖDJANDE STRUKTURER FÖR LOKALT ENGAGEMANG • REGIONALA RAMPROGRAM FÖR EFFEKTIVARE LOKAL NYTTA • FÖRBÄTTRAD COACHNING, RÅDGIVNING OCH UTBILDNING • FÖRENKLAD ADMINISTRATION OCH REGELVERK • CLLD / LEADER OCH MULTIFOND FÖR HELA SVERIGE www.helasverige.se

21. HSSL DEBATTARTIKEL • Behåll finansieringen av lokal utveckling/Hur tänker regeringen? Mer pengar till lokal utveckling! • Då kan vi skapa tillväxt och hållbara bygder runt om i hela vårt land. EU 2020 strategin och EU-programmen är här viktiga verktyg. Hållbarheten går som en röd tråd i strategin, oavsett om vi talar om energi, mat eller sociala sammanhang. • Kommissionen haft den lokala nivåns perspektiv för ögonen för att öka effektivitet och få resultat. Det måste Sverige utnyttja! • Samverkan mellan fonderna ska underlätta för projekt och passa bättre för de mångfacetterade problembilder som den lokala nivån hanterar. Mer hängrännor och mindre med stuprör alltså. • Om CLLD-metoden ska bli verklighet i Sverige måste aktörerna sätta ner foten. Här behövs tydlig nationell politisk styrning, där viljan att göra skillnad lokalt är viktigare än stelheten i den centrala byråkratin. • Dessutom behövs mer pengar, inte mindre, när lokal utveckling äntligen ges högre prioritet och bättre verktyg från kommissionen. • Sveriges regering har jublat över sänkt medlemsavgift till EU. Vi föreslår att regeringen använder dessa sparade pengar till att rejält öka medfinansieringen av landsbygdsprogrammet. Investera pengarna i Byarörelsen. • Det kommer att skapa hållbara och företagsamma bygder i hela landet! www.helasverige.se

22. EU-gruppens förslag på åtgärdslista: • Våra EU-dokument och annan relevant info läggs ut på hemsidan & artiklar i HS-bladet. • Debattartiklar om strukturfondspolitiken och budgeten utformas • Förslag om innehåll i programmering i samtliga fonder inför kommande programperiod. • Skrivelser formuleras på riks till ansvariga myndigheter. • Förslag om CLLD (Leader) och multifond bevakas särskilt. • Sök samverkan med Leadergrupperna och MO. Planera för gemensamma aktiviteter. • Seminarium om Partnerskapsöverenskommelsens remiss genomförs nationellt i aug. • Regional programmering pågår och LBR uppmanas ha nära kontakt med ansvarig org. . • Utbildningsaktiviteter bör erbjudas på regional nivå, helst i samarbete med studieförbunden. • Ett heldags seminarium arrangeras när ny programperiod startar och vi känner villkoren. • HSSL strategi för medverkan i genomförandet av strukturfondsprogrammen utarbetades vid ett heldagsseminarium jan 2007. En revidering sker 2013 genom ett liknande aktivitet för LBR. • Vi tar då fram nya informationsbroschyrer och utbildningar om fondernas innehåll och användning.

23. FUNDERINGAR TILL LBR • REFLEKTIONER PÅGÅENDE PROGRAM ? • SYNPUNKTER PÅ INNEHÅLL 2014-2020 ? • VILA AKTIVITETER PÅGÅR REGIONALT? SAMORDNING RUP/RUS ! • DELAKTIGHET OCH SAMVERKAN I PROGRAMMERINGEN ? • MEDVERKAN I LAG – DISKUSSIONER ? • BEHOV AV STÖD OCH UTBILDNING ? • TILLGÄNGLIGA RESURSER ? www.helasverige.se

24. www.helasverige.se CLLD FÖRSLAGET

25. Europa 2020-strategin Smart tillväxt – Hållbar tillväxt – Tillväxt för alla Gemensamt strategiskt ramverk -Utifrån EU2020, med tematiska mål och gemensamt regelverk för övervakning och kontroll av samtliga fonder, samt ramar för CLLD (LEADER) Partnerskapsöverenskommelse Nationellt ramverk med samordningen av samtliga fonder utifrån EU2020. Här anges också om hur CLLD / Leader ska ingå och i så fall hur upplägget blir. ESF EAFRD EMFF ERDF I de nationella operativa programmen för varje fond anges hur mycket pengar som ska fördelas enligt CLLD / Leader-metod

26. CLLD metoden • EU-kommissionen föreslår som metod för genomförandet att • CLLD – Community Led LocalDevelopment samordnar • GSR-fonderna ( Jordbruk, Fiske, Regional och Social ) • som fokuserar på specifika underregionala områden • som leds på lokal nivå av lokala åtgärdsgrupper som består av representanter från lokala offentliga och privata socioekonomiska intressen • som genomförs genom integrerade och flersektoriella områdesbaserade, lokala utvecklingsstrategier, som har utformats för att ta hänsyn till lokala behov och potentialer • som inkluderar innovativa egenskaper i ett lokalt sammanhang, nätverkande och (i tillämpliga fall) samarbete • Den här enda metoden medger sammanhängande och integrerad användning av fonderna för att skapa lokala utvecklingsstrategier.

27. Huvudsyftena med Kommissionens förslag är att förenkla och utöka bruket av CLLD som utvecklingsverktyg. • CLLD-förslagenkommer att: • » uppmuntra lokala grupper att utveckla integrerade gräsrots-metoder under omständigheter där det finns behov av att reagera på territoriella och lokala problem som kräver strukturell förändring • » bygga upp lokal kapacitet och stimulera till innovationer (även sociala), företagande och förändringsförmåga genom att uppmuntra till utveckling och upptäckt av outnyttjad potential i mindre orter och i större territorier • » främja det lokala engagemanget genom att göra ortsbefolkningen mer delaktig och bygga upp en känsla av engagemang som kan effektivisera EU:s politik • » bidra till styrning på flera nivåer genom att erbjuda ett sätt för små orter att vara helt delaktiga när EU:s mål genomförs på alla områden

28. HSSL anser följande CLLD hämtar sin inspiration och har stora likheter med dagens Leadersom har ett grundmurat gott rykte om sig och det finns därför goda skäl till att omsätta CLLD i hela landet. En platsbaserad politik har genom Leader visat sig ge förhållandevisgoda resultat trots oftast små medel. Ska CLLD metoden omsättas i hela landet så krävs att den regionala och nationella nivåns aktörer också tar till sig en platsbaserad politik för att den politiska styrningen över samhällsnivåerna ska kunna fungera. CLLD-metoden gör det tillsammans med ITI möjligt att dra nytta av finansieringen från flera fonder samtidigt. Dessa verktyg skulle påtagligt kunna underlätta alternativa lösningar som minskar det administrativa och byråkratiska trycketav en sådan flerfondssamverkan för de grupper som arbetar operativt. • www.helasverige.se

29. HSSL anser följande (forts) CLLD-metoden i kombination med ITI skulle kunna bidra till att driva fram modeller för ett lärande över samhällsnivåerna. Kravet på lokala partnerskap liksom lokala strategier öppnar för en tydligare rollfördelning mellan de olika samhällsnivåerna. Varje samhällsnivå måste bli tydlig med vad deras bidrag består i och vilken roll de vill spela. För en mer lyckad flerfondsansats och resultat inom de tematiskt prioriterade områdena är en viktig förutsättning att den lokala nivåns resurser stärks och ges möjligheten att delta med sitt lokala engagemang. Den lokala coachningen har brustit innevarande period och en fungerande struktur måste etableras till den kommande perioden. Med CLLD ska strukturer utvecklas som bär den lokala utvecklingen. En viktig uppgift blir att stärka de lokala utvecklingsgrupperna, som utgör vår första samhällsnivå, närmast medborgarna och under kommunnivån, och som är en viktig del av civilsamhället. Det är den samhällsnivån som vi ser som den lokala. • www.helasverige.se

30. HSSL slutsats Vår slutsats beträffande kommissionens förslag om CLLD och ITI är att med fokus på platsens lokala förutsättningar skapas möjligheter att bygga de strukturer som är förutsättning för landsbygdens överlevnad och utveckling. Att åtgärderna kan omfatta fler insatsområden genom en samverkan mellan flera fonders finansiering ser vi som viktig för ett sammanhållen utveckling. Vi tror att de stora utmaningar som finns att bemästra på landbygden exempelvis vad gäller att stödja sysselsättning, lokal produktion och kompetensförsörjning, liksom finansiering, service och infrastruktur samt energi, klimat och hållbarhetsfrågor, ges större förutsättningar att få genomslag genom en samverkande insats i ett lokalt partnerskap. Även social inkludering, integration och en jämnare balans mellan stad och land kan åstadkommas genom samverkan och en övergripande syn på helheter och balanserad territoriell utveckling. • www.helasverige.se

31. www.helasverige.se LEADER = CLLD !?

32. Kommissionens erbjudande En metod, kallad gemensam ledd lokal utveckling (CLLD), Ett krav på parterna är att ta fram lokala strategier och bildande av lokala aktionsgrupper, vilket ligger helt i linje med erfarenheterna från Leader. Flerfondsfinansiering föreslås att vara möjlig för det lokala området. Målsättning att den lokala nivåns aktörer tar kommandot över föreslagna initiativ, så att dessa tillsammans stärker platsens attraktivitet. HSSL anser: - att byalag eller lokala utvecklingsgrupper på ett naturligt sätt får en tydligare roll i ett mer samlat lokalt utvecklingsarbete. - att lokala utvecklingsgrupper sitter inne med betydande kunskaper om hur platsen och dess behov kan länkas samman i det dagliga utvecklingsarbetet. • www.helasverige.se

33. Ett CLLD för hela landet Om CLLD användas på alla lokala platser så borde detta underlätta för myndigheten, som då kan välja att utforma likartade stödstrukturer över hela landet och slipper på så vis utveckla kostsamma speciallösningar. Ger också möjlighet för lokala utvecklingsgrupper från flera skilda sammanhang; glesbygd, landsbygd, byar, mindre samhällen, städer och stadsdelar i storstäder, att utbyta erfarenheter kring lokalt utvecklingsarbete. Ett CLLD som täcker hela landet är slutligen en viktig garant för att ITI, (Integrerad Territoriell Investering) och därmed en flerfondssamverkan, ska bli möjlig att uppnå och att bli den metod som också kan bidra till integration av personer och bättre balans mellan stad och landsbygd . • www.helasverige.se

34. Ett CLLD som stärker banden mellan stad och land Utifrån ett helhetsperspektiv är samverkan stad och landsbygd, viktig med hållbarhetsdimensionen med klimat och energifrågorna som så tydligt går igen i EU2020 strategin och EU:s sammanhållningspolitik. Omställningsarbetet är ett bra exempel på den effekt en territoriell ansats och ett platsanknutet arbete kan få, med goda möjligheter att ta tillvara det strategiska tänk som utvecklats inom omställningsrörelsen och nyttja det i den strategiska utvecklingsplan som behöver göras inom en CLLD struktur. Även social inkludering, integration och en jämnare balans mellan stad och land kan åstadkommas genom samverkan och en övergripande syn på helheter och balanserad territoriell utveckling. • www.helasverige.se

35. Ett CLLD som stöds av alla samhällsnivåer Viktigt att lokala och kommunala nivåer samordnas med både regionala och nationella aktörer som har ett tydligt utvecklingsuppdrag, som behöver komplettera sina uppdrag med en samlad territoriell ansats. En aktiv fondsamverkan skulle kunna underlätta för ett CLLD att få tillgång till alla dessa resurser så att erfarenheterna från CLLD och ITI kan samlas och nyttjas på ett effektivare sätt • www.helasverige.se

36. Styrningen – CLLD en metod för förmedlare Med CLLD som en metod i hela landet för lokal utveckling så öppnar sig en reell möjlighet till en fungerande flernivåstyrning. CLLD ger förutsättningarna för ett tydligt beslutsfattande mellan olika aktörer lokalt, utövat av ett lokalt ledarskap från politiken. HSSL anser: - att de stödjande strukturerna som är kopplade till de olika fonderna, förs samman och decentraliseras ut till regionerna i syfte att stödja ett lärande mellan aktörer som nyttjar CLLD som metod och de regionala aktörerna samt mellan parterna i en flernivåstyrningsmodell. Att dessa också samlas geografiskt är önskvärt. • www.helasverige.se

37. Finansieringen – CLLD är en nod EU-kommissionens utgångspunkt för sitt gemensamma ramverk för de fyra fonderna är att varje land ska prioritera bland ett antal tematiska mål som kan finansieras av flera fonder. HSSL anser: - att medel avsätts i PÖ från alla fonderna för regional användning inom CLLD. - att öppningar skapas för större ramprojekt och samlade finansiella resurser där frihetsgraderna generellt sett är större och möjligheterna att använda medlen för olika och skiftande ändamål är större än i vanliga projekt. - att en institutionell lösning skapas där regionförbund eller motsvarande regional aktör kan gå in och ta ett mer övergripande ansvar för flerfondsbyråkratin. • www.helasverige.se

38. En samlad modell för CLLD • CLLD har platsens utveckling som gemensam nämnare och skall sättas in i ett större sammanhang för att visa på inverkan på olika samhällsnivåer. • HSSL anser: • Lokalt så har närheten till de konkreta problemen och tillgången till engagerade grupper oftast inneburit att mycket skett med små medel. • Det blir möjligt att utveckla kommungemensamma utvecklingsplattformar med Leader som referens. • De regionala utvecklingsaktörernas intresse kan väckas med plattformen, som behöver en lokal part som kan omsätta regionala strategier. • Nationellt kan kontrakt slutas mellan grupperingar av departement och statliga myndigheter och verk vilka åtar sig längre engagemang utmed lokalt och regionalt prioriterade strategier eller tematiska prioriteringar. • www.helasverige.se

39. Tematiska prioriteringar skall omsättas lokalt Engagemanget, kapaciteten och kompetensen från den lokala nivån är en avgörande faktor i sammanhanget. Saknar den lokala nivån tillräcklig beredskap så finns ingen mottagare av de initiativ / prioriteringar som tas högre upp i ”systemet”. Saknar den lokala nivån resurser, (idéer, kunskap, pengar, politisk legitimitet), så kommer det inte att finnas kraft till nya initiativ till vilka man kan söka medel. Att stärka den lokala nivån blir därför en viktig förutsättning för en flerfondsansats och möjligheten att nå resultat inom de tematiskt prioriterade områdena. • www.helasverige.se

40. Sammanfattning 1 CLLD hämtar sin inspiration och har stora likheter med dagens Leader som har ett grundmurat gott rykte om sig – även om det solkats genom den byråkratiska hanteringen innevarande period - och det finns därför goda skäl till att omsätta CLLD i hela landet. En platsbaserad politik har genom Leader visat sig ge förhållandevis goda resultat trots oftast små medel. Ska CLLD metoden omsättas i hela landet så krävs att den regionala och nationella nivåns aktörer också tar till sig en platsbaserad politik för att den politiska styrningen över samhällsnivåerna ska kunna fungera. CLLD-metoden gör det tillsammans med ITI möjligt att dra nytta av finansieringen från flera fonder samtidigt. Dessa verktyg skulle påtagligt kunna underlätta alternativa lösningar som minskar det administrativa och byråkratiska trycket av en sådan flerfondssamverkan för de grupper som arbetar operativt. • www.helasverige.se

41. Sammanfattning 2 CLLD-metoden i kombination med ITI skulle kunna bidra till att driva fram modeller för ett lärande över samhällsnivåerna. Kravet på lokala partnerskap liksom lokala strategier öppnar för en tydligare rollfördelning mellan de olika samhällsnivåerna. Representanter från varje samhällsnivå måste bli tydliga med vad deras bidrag består i och vilken roll de vill spela. För en mer lyckad flerfondsansats och resultat inom de tematiskt prioriterade områdena i hela landet är en viktig förutsättning att den lokala nivåns resurser stärks och ges möjligheten att delta med sitt lokala engagemang. Den lokala coachningen har brustit innevarande period och en fungerande struktur måste etableras till den kommande perioden. Med CLLD ska strukturer utvecklas som bär den lokala utvecklingen. En viktig uppgift blir att stärka de lokala utvecklingsgrupperna, som utgör vår första samhällsnivå, närmast medborgarna och under kommunnivån, och som är en viktig del av civilsamhället. Det är den samhällsnivån som vi ser som den lokala. • www.helasverige.se

42. Slutsats Vår slutsats beträffande kommissionens förslag om CLLD och ITI är att med fokus på platsens lokala förutsättningar skapas möjligheter att bygga de strukturer som är förutsättning för landsbygdens överlevnad och utveckling. Att åtgärderna kan omfatta fler insatsområden genom en samverkan mellan flera fonders finansiering ser vi som viktig för ett sammanhållen utveckling. Vi tror att de stora utmaningar som finns att bemästra på landbygden exempelvis vad gäller att stödja sysselsättning, lokal produktion och kompetensförsörjning, liksom finansiering, service och infrastruktur samt energi, klimat och hållbarhetsfrågor, ges större förutsättningar att få genomslag genom en samverkande insats i ett lokalt partnerskap. Även social inkludering, integration och en jämnare balans mellan stad och land kan åstadkommas genom samverkan och en övergripande syn på helheter och balanserad territoriell utveckling. • www.helasverige.se