Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samh llskostnad eller en l ngsiktig social investering med h g l nsamhet f

1. Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samh�llskostnad eller en l�ngsiktig social investering med h�g l�nsamhetforum f�r eldsj�larokt 2010 Ingvar Nilsson/SEE & OFUS i.nilsson@seeab.se 2010-09-30

2. N�gra p�st�enden Marginaliseringen i Sverige �r stor och omfattande Den �r i stora delar osynlig Den �r dyr, mycket dyr Man kan s�tta ett pris p� detta Det �kar, s�rskilt f�r unga Man kan g�ra n�got �t detta Man kan d�rmed s�tta ett v�rde p� framg�ngsrik prevention och rehabilitering Vi har utvecklat ett s�tt att g�ra detta � socioekonomiska kalkyler och bokslut

3. En matematisk sammanfattning

4. Det socioekonomiska v�rdet av en �rskulls utanf�rskap HUR M�NGA BARN F�DS VARJE �R?HUR M�NGA AV DOM KOMMER ATT HAMNA I MER ELLER MINDRE PERMANENT UTANF�RSKAP?VAD KOMMER DETTA ATT KOSTA?

5. Andelen sannolikt marginaliserade barn och unga i en �rskull f�r riket

6. Samh�llskostnaderna f�r en �rskull marginaliserade unga i riket

7. De sammanlagda livsl�nga kostnaderna f�r en �rskulls sannolika marginalisering i riket Samh�lls- eller v�lf�rdskostnader 137 Mdr Produktionsf�rluster 73 Mdr Totalt 210 Mdr

8. Men l�t oss bli mer konkreta och ta en enskild kommunvilken v�ljer ni???

9. F�rebyggande arbete, prevention och rehabilitering �r ofta l�nsamt, mycket l�nsamt - varf�r �r det s� sv�rt att f� till det???Vad s�ger ni om:f�r sentfel �tg�rderf�r splittrade �tg�rderfel styr-, ers�ttnings- och uppf�ljningssystemfel organisationtill och med sviktande/svagt ledarskap

10. Det beror i alla fall inte p� rersursbrist!!!!

16. Hur m�r vi i Sverige idag???BRA, MEN�..

17. L�get f�r de unga L�GET S�mre �n f�r vuxna Det blir v�rre I all synnerhet f�r unga flickor F�rs�mringen l�ngsiktig Det �r ett strukturellt f�rlopp N�GRA FR�GOR Vad kostar detta? Kan man g�ra n�got �t det?

18. Varf�r just nu? 90-talskrisen och dess f�ljdeffekter? Sparprogrammen inom skola och elevh�lsa F�r�ndrade v�rderingar och livsm�nster Individualisering, elitisering F�r�ndrade familjem�nster K�rnfamiljen F�r�ndrade ekonomiska f�ruts�ttningar f�r unga Arbetsmarknad och utbildning Sv�rare och dyrare f�r unga att skaffa bostad

19. En fr�ga som oroar mig Vi vet hur vi hanterade den f�rra krisen Vi skar ner i �allt� som inte var lagstadgat Prevention, skolh�lsov�rd, tidiga insatser, f�r�ldrautbildning, l�ngsiktiga �tg�rder Vad blev effekterna av detta? Var kommer vi att sk�ra nu? Kommer vi att g�ra om samma misstag?

20. DET BLIR F�R DYRT

22. Patrik 7 �r Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i br�k Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll F�r inte vara med Mamma ensamst�ende, ambiti�s, svag ekonomi, �sk�r�

25. Patrik 33 �r 8 �rs f�ngelse f�r v�ldsbrott och narkotikabrott 13 domar bakom sig Misslyckad skolg�ng Deltar nu i Norrt�ljeanstaltens ADHD-projekt � tillsammans med 29 andra personer Har nu f�r f�rsta g�ngen i sitt liv l�st en bok Vad kostar hans utanf�rskap

30. Vad h�nder med ADHD-barnen om vi inte g�r n�got?

39. N�gra tydliga problemStupr�rst�nkande Kortsiktighet Kedjebrevsekonomi

43. Klientens och socialsekreterarens vardag

60. �r det b�ttre att st�mma i b�cken �n i �n?Vad h�nder med Patrik om vi l�ter honom h�llas?Om han blir en v�ldsverkare � vad h�nder d�?

66. Ofta �r dessa patienter till viss del onyktra och adrenalinstinna. Antingen f�r det effekten av att de kan vara aggressiva, r�dda eller gr�tmilda. Viktigt att man �r s� f� omkring patienten som m�jligt f�r att ha det lugn som de verkligen beh�ver f�r att inte �verreagera �t n�gotdera h�llet. Efter att de yttre skadorna �r �tg�rdade om patientens tillst�nd s� till�ter skall samtliga naturligtvis g� igenom en datatomografi (skiktr�ntgen) av hj�rnan s� att man kan konstatera bl�dning eller ingen bl�dning i eller omkring hj�rnan.Ofta �r dessa patienter till viss del onyktra och adrenalinstinna. Antingen f�r det effekten av att de kan vara aggressiva, r�dda eller gr�tmilda. Viktigt att man �r s� f� omkring patienten som m�jligt f�r att ha det lugn som de verkligen beh�ver f�r att inte �verreagera �t n�gotdera h�llet. Efter att de yttre skadorna �r �tg�rdade om patientens tillst�nd s� till�ter skall samtliga naturligtvis g� igenom en datatomografi (skiktr�ntgen) av hj�rnan s� att man kan konstatera bl�dning eller ingen bl�dning i eller omkring hj�rnan.

67. S�dana h�r krosskador kommer av en hemmagjord batong, kraftigt trubbigt v�ld som hur l�tt som helst kan bli livshotande om det inneburit bl�dningar inuti skallen.S�dana h�r krosskador kommer av en hemmagjord batong, kraftigt trubbigt v�ld som hur l�tt som helst kan bli livshotande om det inneburit bl�dningar inuti skallen.

68. Andra sidan ser v�rre ut vilket den inte beh�ver vara bara f�r att det bl�der, men i det h�r fallet s� har han en n�sfraktur som m�ste reponeras vilket vi g�r nere p� akutmottagningen. �gonbrynet har spruckit, en mkt vanlig skada inte minst i gymnastiksalar, fotbolls- och ishockeyplaner. En klassisk miss som sjukv�rden gjort under l�ng tid �r att man rakar alla s�rskador som har en s�rskada. Men rakar man ett �gonbryn s� har det en tendens att v�nda sina h�rs�ckar och b�rja v�xa �t andra h�llet allts� mot n�san. Resultatet blir att pat. blir helt vanst�lld och samtliga killar som r�kat ut f�r detta har opererat bort sina �gonbryn (ofta med elektricitet) och tatuerat in nya. Det blir inte bra men b�ttre �n om de har ett �gonbryn v�xande �t fel h�ll. Ibland kan man faktiskt se killar t om med bl�a �gonbryn innan andra f�rger kom till och detta �r en effekt av sjukv�rdens okunskap om v�ldsskador.Andra sidan ser v�rre ut vilket den inte beh�ver vara bara f�r att det bl�der, men i det h�r fallet s� har han en n�sfraktur som m�ste reponeras vilket vi g�r nere p� akutmottagningen. �gonbrynet har spruckit, en mkt vanlig skada inte minst i gymnastiksalar, fotbolls- och ishockeyplaner. En klassisk miss som sjukv�rden gjort under l�ng tid �r att man rakar alla s�rskador som har en s�rskada. Men rakar man ett �gonbryn s� har det en tendens att v�nda sina h�rs�ckar och b�rja v�xa �t andra h�llet allts� mot n�san. Resultatet blir att pat. blir helt vanst�lld och samtliga killar som r�kat ut f�r detta har opererat bort sina �gonbryn (ofta med elektricitet) och tatuerat in nya. Det blir inte bra men b�ttre �n om de har ett �gonbryn v�xande �t fel h�ll. Ibland kan man faktiskt se killar t om med bl�a �gonbryn innan andra f�rger kom till och detta �r en effekt av sjukv�rdens okunskap om v�ldsskador.

70. Hur duktig m�ste man vara i ett f�rebyggande projekt kring ungas v�ld mot huvudet som kostar 10 Mkr f�r att det ska vara socioekonomiskt l�nsamt?

73. V�rdet av att f�nga upp unga p� glidfallet Lugna Gatan

74. Lugna Gatan � grundid� Bryta ungas utanf�rskap genom att Ge arbete f�r unga marginaliserade f�rortsungdomar D�rmed skapa en �ppning in mot samh�llet Minska vandalisering, slagsm�l, br�k, social oro Vara rollmodeller f�r yngre ungdomar �p� glid� � visa att m�nster g�r att bryta

75. Lugna Gatan � en kort intro Start 1995 Minska st�k och v�ld p� stan 150 v�rdar i Stockholm ett 20-tal i Malm� Kollektivtrafik, skolor, bostadsomr�den V�rdarna Juniorerna

83. Den ackumulerade effekten av 30 v�rdar i Lugna Gatan i Stockholm Minskade v�lf�rdskostnader 282 Mkr �kade produktionsv�rden 100 Mkr Summa 382 Mkr

88. Man kan allts� beskriva och ber�kna utanf�rskapets kostnaderDettaa) leder till en del viktiga insikterb) tvingar oss att st�lla en del sv�ra fr�gor

90. Insikt utan handling �r patetiskt, eller???Vilka handlingsv�gar �ppnar denna kunskap???

91. Tre saker att g�ra Skapa ett socialt investeringsutrymme Det finns pengar Sl� s�nder stupr�ren Det finns dom som b�rjat F�r�ndra och/eller anv�nd styrsystemen p� ett nytt s�tt Sociala investeringar och en ny kommunrevision �r m�jilg

92. TRE V�GAR ATT G� & N�GRA SPJUTSPETSAR L�ngsiktighet & ett socialt investeringsperspektiv S�dert�lje Nyn�shamn Norrk�ping Helhetssyn Upplands-V�sby H�rryda Leksand Nya styr- och uppf�ljningssystem �rebro Karlstad

94. Nyn�shamn avsatte 30 Mkr 2006-08 till f�rebyggande folkh�lsoarbete �vervikt och fetma, COPE f�r�ldrast�dsprogram, h�lsosammare skolluncher, sommarjobb f�r skolungdomar, utveckling av resursskolan, Mentorsprojekt, ungdomsboende, minska kostnaderna f�r institutionsplaceringar ,ungdomscaf�, mobilt skolteam,

96. Det mobila skolteamet

98. Fotbollslaget i H�rryda � resultat �r 1

99. Fotbollslaget i H�rryda � resultat �r 10

100. Fotbollslaget i H�rryda � resultat �r 50 �r (hela vuxenlivet)

112. SLUTSATSER Vi har stora resurser i v�ra offentliga system Vi anv�nder betydande delar av dessa ineffektivt M�nniskor far illa & samh�llet misshush�llar med resurser Det �r on�digt

113. Ett r�d till lokala beslutsfattare Det g�r b�rja med n�got litet, se till att lyckas Det finns f�rebilder - det finns kunskap Ta kontakt, bygg n�tverk, l�r av varandra Ta risker, agera l�ngsiktigt - var uth�llig S�tt Ior i karant�n Sl�pp loss Tigger JUST DO IT Fr�n prat till verkstad

114. Att b�rja i det lilla Omf�rdela resurser i preventiv riktning Genomf�r preventiva och/eller samverkande projekt/aktiviteter G�r soc ek analyser av detta � l�r metoden Sprid kunskap om metoder och syns�tt