Hälsoekonomiska utvärderingar av tidiga insatser för barn och föräldrar

1. Hälsoekonomiska utvärderingar av tidiga insatser för barn och föräldrar Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se FilipaSampaio Filipa.sampaio@kbh.uu.se

2. Projekt - avslutade • HE-utvärdering av föräldrastödsprogrammet Triple P i Uppsala Kommun • RCT, universellt • HE-utvärdering av NJF – fyra föräldrastödsprogram och en bok ”Fem gånger mer kärlek” • RCT, riktade

3. Projekt - pågående Long-term effects of population-based parenting intervention–OUTCOMES, COSTS AND BENEFITSFOKUS-projekt HE-utvärdering av olika nivåer av föräldrastödsprogram beroende på intensitet och exponering: Universell (deltagande i Triple P, nivå 2); Universell Plus (deltagande i Triple P - nivå 2,3, och 4) jämfört med “Service as usual”

4. Projekt - planerat • Hälso- och ekonomiska effekter av ett generellt hälsofrämjande program för barn och föräldrar. • Salut-program i Västerbotten Ett samarbete mellan Umeå Universitet-Uppsala Universitet

5. HE-utvärdering av tidiga insatser för barn och föräldrar: övergripande problem • Definiera syfte • Jämförelse alternativ? (Do nothing, Service as usual…) • Effektmått • Definiera och mäta kostnader • Potentiella besparingar? • Hälsoeffekter? QALY för små barn? • Tidsperspektiv? • Varaktighet?

6. HE-utvärdering av föräldrastödsprogrammet Triple P i Uppsala Kommun

7. Varför kostnadseffektivitet av föräldrastödsprogram? • Bristande kunskap hos föräldrar är riskfaktor för barns beteendeproblem • Tidig debut av beteendeproblem ökar risken för kvarstående problem i vuxen ålder • Stora kostnader

8. HE-utvärdering av föräldrastödsprogrammet Triple P i Uppsala Kommun Triple P – positive parentingprogramme Kluster - RCT med randomiserade förskolor till Triple P / Kontroll Olika nivåer: Nivå 2 – öppna seminarier, 90 min Nivå 3 – individuella samtal, 20-30 min • Hälsoeffekt hos barn: Standardmått på beteende problem av utagerande karaktär (ECBI-22) Baslinje, 6-, 12-, 18 månader

9. Resultat Effekter Kostnader

10. Slutsatser • Standard statistiska metoder • Inga signifikanta förbättringar i beteende problem vid 6- och 18 månader samt marginell effekt vid 12 månader. • 1802 SEK är den genomsnittliga totala kostnaden per barn • 138 SEK är den genomsnittliga driftkostnaden per barn • Lång uppföljning • Studiepopulation - underpowered • Inga kostnader på individuell nivå

11. Kan man mäta effekter av HE – interventioner på ett annat sätt? • Change in the distribution curve as outcome measure Hälsoeffekt

12. Vilken del av populationen fick nytta? Räknas som utrymme mellan distributionskurvor = % av populationen som har förbättrat hälsan Förbättringen

13. Kan vi användadet? Exempel Triple P Intervention Kontroll 12% [9%-17%] intervention 3% [1%-7%] kontroll 12%-3%=9% - inkrementell effekt

14. Diskussion • Tveksamt att satsning på universell nivå av Triple P (nivå 2 och 3) är effektiv, när bara 30% av målgruppen tog del av insatsen. • Förbättringar är inte varaktiga. Ska de vara det? • Fler studier behövs för att specificera intensitet och omfattning för att visa varaktiga resultat och bedöma kostnadseffektiviteten. • Det är möjligt att skatta hälsovinster för befolkningen genom förändringar i distribution av en hälsovariabel. • Möjligt att skatta effekter för olika befolkningsgrupper. • Vidareutveckling av metoden är önskvärd.

15. Nationellajämförelsestudienavfyraföräldrastödsprogramoch en bokomföräldrastrategier

16. Syfte Kostnadseffektivitetsanalysav • 4 föräldrastödsprogramoch en bokomföräldraskapochbarnuppfostran (snarareföräldrauppfostransstrategier) jämfört • kontrollväntelista Frånettbetalaresperspektiv vid 4 månadersuppföljning.

17. Metoder Studiedesign Föräldrar till barn i åldern 3-12 undersöktes för beteendeproblem och rekryterades på lokala hälsoverksamheter Föräldrar randomiserades till: ett program, en bok, en väntelista Delatagare 961 föräldrar med baslinjedata (1104 randomiserades): • 635 startade program • 165 började läsa boken • 159 stod på en väntelista Intervention Programmen Komet, Connect, Otroliga Åren, Cope En bok om föräldrastrategier (Fem gånger mer kärlek) En 4 månaders väntelistakontroll

18. Metoder Datainsamling Föräldrarsvaradepåenkäter vid baslinje- ocheftermätning Mätinstrument ECBI Utfall • Kostnad/minskat ECBI-poäng • Kostnad/avvärjtkliniskt fall avbeteendeproblem Interventionenskostnader Utbildningskostnader – utbildningavkursledare, resekostnader, marknadsföring Drifkostnader – kursledarnastidförattdriva programmer + förberedelsetid, kursmaterial, lokalhyra

19. Kostnader

20. Hälsoeffekter - Genomsnittliga ECBI poäng

21. Hälsoeffekter - Avvärjdakliniska fall * *

22. Kostnadseffektivitet - Genomsnittliga ECBI-poäng Komet ICER = 772 SEK Bok ICER = 13 SEK

23. Kostnadseffektivitet - Avvärjda kliniska fall - CopeICER<0 per ettavvärjt fall. - Lägstagenomsnitt. Kostnadenper ettavvärjt fall – 16 322 SEK. Känslighetsanalys: Programavslutning ökade kostnadseffektivitet

24. Slutsatser • Olika program varkostnadseffektivaberoendepåutfallet: • BokenochKometvarkostnadseffetivagällandeminskningibeteendeproblempågruppnivå • Cope varkostnadseffetivtgällandeminskingiantalkliniska fall • Valetavprogrammetsompassarbästberorpå: • Egenskapernaavmålgruppensom man villnå • Budgetsammansättning • Beslutsfattarebetalningsvilja

25. Arbetsplan • Kostnaderpåindividuellnivåkopplade till deltagande • Bootstrap analys

26. FOKUS-projekt: 2012 - 2017 Enkätstudie Baslinjemättning: • Hälsa: • Barn: SDQ, bedömningsinstrument som används för att mäta barns och ungdomars psykiska hälsa, finns klinisk cut-off • Föräldrar: GHQ12 – EQ5D • Vård och servicekonsumtion under senaste 6 månader: • Konsumtion av HSV • Stöd i förskola – vem/hur ofta/antal timmar • Stöd hemma – vem/hur ofta/antal timmar

27. FOKUS-projekt Randomisering för tre kohorter Intervention: - Triple P universellt (1) - Triple P universellt och riktat (2) - Kontroll (3) Uppföljning med samma mättningar under 3 år

28. FOKUS-projekt: Hypotes • Föräldrar och barn i kohort (1) och (2) har förbättrat sin hälsa (har vunnit hälsa) i jämf med (3) • Resursbehov (HSV och stöd) har blivit mindre i kohort (1) och (2) i jämf med (3) HE-utvärdering måste bedöma om interventionen är kostnadseffektiv

29. HE-utvärdering av FOKUS: problem • Vi följer upp kohorter, inte individer • Hälsovinst för barn: förbättringar i SDQ – poäng? Minskning av kliniska fall? Tröskelvärde? • Uppföljningstid? • Varaktighet? Kurva – metod? Inte bestämd…

30. HE-utvärdering av Salut-program i Västerbotten – en registerstudie Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas insatser i syfte att främja:- trygga och goda uppväxtvillkor,- ökad fysisk aktivitet - goda matvanor. God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum.

31. Förväntade effekter: • Förebygger ohälsa • Små insatser som ackumuleras under uppväxten • Familjecentral eller ett familjecentrerat förhållningssätt • Enhetlig verksamhet över kommunen/länet • Strukturerat arbetssätt • Höja lägsta nivån

32. Studiedesign Implementering av Salut, stegvis. I1 – pilotområden I2 - sista implementeringsområde C – kontrollområde, grannkommun

33. Effektivitet. Modul I och II Insamling och analys av registerdata vid olika tidpunkter för studiekluster:

34. Hälsa och hälsorelaterade variabler:

35. Kostnadsanalys

36. Kostnadseffektivitet – 5-9 års perspektiv Hypotes: • Bättre hälsa för Salut-population • Potentiella besparingar i samhällskostnader • År 2014: • I1, 9 år i Salu-satsning • I2, 5 år i Salut-satsning • C , ej Salut • Inkrementella: • Hälsoeffekter • Samhällskostnader

37. Långsiktig effektivitet/kostnadseffektivitet

38. Är allt detta möjligt?