250 likes | 353 Views
Svenska luftvårdsföreningen 6 april 2005. Kvantifiering av hälsoeffekter av luftföroreningar Tom Bellander Arbets- & Miljömedicin, Stockholms läns landsting och Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Sammanfattning av hälsoeffekter.
E N D
Svenska luftvårdsföreningen 6 april 2005 Kvantifiering av hälsoeffekter av luftföroreningar Tom Bellander Arbets- & Miljömedicin, Stockholms läns landsting och Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Sammanfattning av hälsoeffekter • Kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter från luftföroreningar: • Luftvägar, hjärta, kärl • Besvär, påverkan på lungfunktion, försämring av astma, lunginflammation, lungcancer, hjärtkärlsjukdom, KOL, död • Foster, spädbarn, barn, ungdomar, astmatiker, lungsjuka, hjärtsjuka, lågutbildade, rökare, gamla • Hälsoeffekter både av lokala och avlägsna källor • Inga tröskeleffekter Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Inga tröskeleffekter Befolkningsdosen påverkar folkhälsan MKN för PM10 Korttidsexponering och död i sjukdomar i hjärta och lungor Långtidsexponering och död Gaturum Urbanbakgrund Fina och grova partiklar (PM10) Fina partiklar (PM2,5) Daniels et al, Am J Epidemiology 2000 Dockery et al, NEJM 1993 Typiska svenska nivåer Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Luftföroreningar från lokala källor ger hälsoeffekter • Korttidseffekter • Sjukhusinläggning för luftvägssjukdom (Stockholm) • Ökad känslighet för pollen (Stockholm) • Långtidseffekter • Försämrad lungfunktionsutveckling (Kalifornien) • Lungcancer (Stockholm, Oslo) • För tidig död (Holland) • Plötslig hjärtdöd (Stockholm) • Viktiga lokala källor: • Vägdamm, avgaser, fordonsslitage, vedrök Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
1 0 1 0 1 0 2 0 1 0 1 0 1 0 2 0 1 0 1 0 2 0 1 0 1 0 5 - 1 0 1 0 2 0 5 - 1 0 5 1 0 1 0 1 0 2 0 2 0 3 0 2 0 1 0 4 0 3 0 2 0 3 0 1 0 2 0 1 0 5 1 0 1 0 2 0 4 0 2 0 5 3 0 5 - 1 0 2 0 3 0 2 0 1 0 3 0 3 0 2 0 2 0 2 0 2 0 5 1 0 1 0 2 0 1 0 1 0 2 0 1 0 5 1 0 1 0 0 5 1 0 K m 0 5 1 0 K m 1 0 1 0 1 0 Lungcancer 1980 Exponering för trafikavgaser motsv > 30 µg/m³ NO2 1955-70 ökade risken att få lungcancer 1985-90 med ca 50%. Förhållandevis stor riskökning. Av betydelse för den enskilde. Lung cancer i Stockholm - LUCAS Nyberg et al Epidemiology 2000 1960 Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
För tidig död i sjukdomar i hjärta och lungor (Hoek et al Lancet 2002) Förhållandevis stor riskökning. Av betydelse för den enskilde. Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Luftföroreningar från avlägsna källor ger hälsoeffekter • Korttidseffekter • Sjukhusinläggning och död i luftvägssjukdom • Sjukhusinläggning och död i hjärtkärlsjukdom • Långtidseffekter • Förhöjd dödlighet • Lungcancer Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Quantification of health effects from air pollution Population Exposure IMPACT ESTIMATE FOR POPULATION Exposure - Response Population Health Status Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
MK 1 WHO European Centre for Environment and Health QUANTIFICATION OF THE HEALTH EFFECTS OF EXPOSURE TO AIR POLLUTION WHO WG Meeting Bilthoven, NL 20-22 November 2000 Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
MK 3 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 1 OF 8 The most complete estimates of attributable numbers of deaths and average reductions in life-span are those based on cohort studies. Critical research need: confirmation of transferability of US cohort studies to Europe or other regions. Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
MK 4 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 2 Time-series studies are valuable for: • demonstrating and documenting effects of pollution • quantifying effects of short-term changes in pollution • serving as a basis for pollution alert system. • However, impact estimates based on TS studies: • tend to underestimate real impact of pollution • do not reflect reduction of life span due to the pollution Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
MK 6 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 5 Health impact assessments should exercise great care when the evidentiary and target populations differ. In general, the most precise, valid and specific effect estimate should be used for impact assessment. Use sensitivity analysis to assess the possible impact of the difference in the populations. Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
MK 7 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 6 Exposure characterization in the target population should mirror exposure in the study providing the effect estimate. Avoid adding estimates of effects of individual pollutants (unless one can assume that various pollutants affect health independently). Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
MK 8 WHO European Centre for Environment and Health Recommendations of the WHO WG (summary) RECOMMENDATION 7 Sensitivity analysis is an intrinsic part of the impact estimation and should indicate which assumptions and input parameters are the most crucial determinants of the magnitude of the estimated impacts. Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Amerikanska långtidsstudier av död hjärt-lungsjukdom, RR per 10 µg/m³ PM2.5 Dockery et al 1993 Pope et al 1995 Abbey et al 1999 Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Time to event - Life table Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Status and Event Occurrence of Status or Event in the Population P0 P1 E1 E0 Population Exposure Level Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Överlevnad i Stockholm 1995 med och utan risk (*10) från partiklar i luften Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Viktig effekt på livslängden i Stockholms län? Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Hälsokonsekvenser av lokala och avlägsna källor • Går inte att göra källspecifika bedömningar av hälsokonsekvenser • Naturlig bakgrund • Ca 4 ug/m3 PM10 • Ca 3 ug/m3 PM2,5 • Landsbygdsbakgrund 6-18 ug/m3 PM10 • Urbant tillskott (till urban bakgrund) • ca 6 ug/m3 PM10 (-3 – 21 ug/m3) • Ingen relation till tätortens storlek Forsberg et al AMBIO 2005 Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Vinterhalvår PM10 för urbana och regionala bakgrundsstationer från söder till norr Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Uppmätt lokalt haltbidrag PM10 mot tätortens storlek Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Befolkningsexponering Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Resultat • Mortalitet, PM10 • Totalt 5300 undvikbara dödsfall, varav 4700 i tätorter • Upp till 10 månaders förkortad livslängd • Mortalitet, regional bakgrund PM10 • Totalt 3500 undvikbara dödsfall, varav 2900 i tätorter • Upp till 7 månaders förkortad livslängd • Mortalitet, lokala bidrag till PM10 • Totalt 1800 undvikbara dödsfall, alla i tätorter • Upp till 3 månaders förkortad livslängd Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet
Bedömningar baserade på studier med högre geografisk upplösnng • Mortalitet • Holland • Oslo • Baseras på NO2 eller NOx som indikatorer • 5-10 gånger större effekter • Troligen mer relevant • Högre upplösning, befolkningsviktade exponeringar användbara • Jämförbarhet mellan städer? • Jämförbarhet över tid? Arbets- & Miljömedicin Institutet för MiljömedicinStockholms Läns Landsting Karolinska Institutet