Axel 2

1. Axel 2 – utvärdering av åtgärder för att förbättra miljön och landskapet

2. Kompensationsbidraget - Harbidragit, men intetydligt, till attsäkrafortsattanvändningavjordbruksmark. - Kompensationsbidragetharmycketliteneffektpå den lokalaekonomin. - Givetattövrigamiljöstödärkvarärmiljöeffekternabegränsade. - Stödetgynnarvallpåbekostnadavspannmål. Åtgärd 211 och 212: Stöd för naturbetingade svårigheter för jordbrukare i bergsområden och i andra områden med svårigheter

3. Miljöersättningarna 1. Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängaroch våtmarker 2. Värdefullanatur- och kulturmiljöer i odlingslandskapetoch renskötselområdet 3. Regionaltprioriteradeersättningar (utvaldmiljö) 4. Traditionellakulturväxter och husdjursarter 5. Minskadeväxtnäringsförlusterfrånjordbruksmark 6. Miljöskyddsåtgärder 7. Certifieradekologiskproduktion och kretsloppsinriktadproduktion 8. Extensiv vallodlingförmiljön och detöppnalandskapet Åtgärd 214 och 216: Ersättningar för miljövänligt jordbruk (214) och stöd för icke-produktiva investeringar – jordbruk (216)

4. Miljöersättningarna • Betesmarkeroch slåtterängar • Skötselavvåtmarker • Värdefullanatur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet • Värdefullanatur- och kulturmiljöer i renskötselområdet • Miljöinvesteringarinomutvaldmiljö (kod 216) • Anläggning och restaureringavvåtmarker • Restaureringavbetesmarker och slåtterängar • Markförbättrandeinsatser i renskötselområdet • Specialinsatserförlandskapetsnatur- och kulturmiljövärden • Restaureringavbyggnadervidsamevisten • Restaureingavöverloppsbyggnader i odlingslandskapet • Återuppbyggnadavträgärdesgård i odlingslandskapet • Restaureing och återskapandeavstenmur i odlingslandskapet • Restaurering och återskapandeavalléer • Restaureringavbevarandevärdaellersvårbrukadeåkermarker • Rensningavvåtmark • Bevarandeavhotadeåkerogräs • Mångfaldsträda • Fågelåker • Skötselavlandskapsinstrumentmedsärskildavärden • Särskildhöhanteringpåslåtteräng • Bränning • Särskildskötselavfäbodbete • Bete och slåtterpåsvårtillgängligaplatser • Mosaikbeten och andragräsfattigamarker • Restaureringavbetesmarker och slåtterängar • Röjningavstigartillsamevisten • Traditionell odlingavbrunabönor • Utrotningshotadehusdjursraser och rasbevarandehusdjursföreningar • Minskatkväveläckage (fånggröda och vårbearbetning) • Skyddszoner • Vallodling • Del A: Till skogsdomineradeområdenmedsyfte biologisk mångfald • Del B: Till södraSverigesjordbruksområdenmedsyfteminskadeväxtnäringsförluster

5. Miljöersättningarna BetesmarkAllmännavärden Särskildavärden Lövtäkt Skogsbete Alvarbete Fäbodbete Fäbodi bruk Slåtteräng Allmännavärden Särskildavärden Lövtäkt Efterbete Lieslåtter Våtmarker Skötselavvåtmarkerpååkermark Skördebortfall Skötselavvåtmarkerpåbetesmark Brukningsvägar (m) Fägata (m) Gärdesgårdavträ (m) Jordochgropvall (m) Läplantering (m) Stenmur (m) Trädochbuskrad (m) Åkerrenar (m) Öppnadiken (m) Linjeelement (m) Alléträd (st) Brunn (st) Byggnadsgrund (st) Fornlämning (st) Hamladpil (st) Hamladeträd (st) Odlingsrösen (st) Småvatten (st) Solitärträd (st) Svårbrukadåker (st) Åkerholme (st) Överloppsbyggnad (st) Punktelement (st) Hässja (ha)

6. Miljöersättningarna Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker Betesmark Ängsmark

7. Miljöersättningarna Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker

8. Miljöersättningarna Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker Figur 3.6 Medelantalet kärlväxter per mark som inventerats i ängs- och betesmarksinventeringen för marker som har haft ersättning 2004-2008, som har lämnat ersättningen eller tillkommit under perioden. Olika bokstäver ovanför staplarna anger signifikanta skillnader inom regioner (p<0,05)(Liljenstolpe opubl.). Region 1: Blekinge, Gotland, Halland, Kalmar och Skåne; Region 2: Jönköping, Kronoberg, Örebro, Östergötland, Södermanland, Stockholm, Uppsala, Västra Götaland och Västmanland; Region 3: Dalarna, Gävleborg och Värmland; Region 4: Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

9. Miljöersättningarna Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker Viktigainsatserförattbevara areal avnaturligagräsmarker, rödlistadearterochlandskapet. Problem: De nyabetesmarksdefinitionerna – samspelet med gårdsstödet Landskapsperspektivet – hurskadettaförbättras?

10. Miljöersättningarna • Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena Renskötselområdet

11. Miljöersättningarna • RPE/Utvald miljö • - Anläggning av våtmarker: dålig måluppfyllelse – god prognos • - Restaurering av betesmarker och slåtterängar: dålig måluppfyllelse – dålig prognos • - Övriga åtgärder inom RPE saknar indikatorer/kvantifierade mål. • Traditionella kulturväxter och husdjursraser • Utrotningshotade husdjursraser: 13 av 16 raser hade en positiv utveckling.

12. Miljöersättningarna • Miljöskyddsåtgärder • Låg måluppfyllelse, ser ut att vara korrelerat med greppa men går inte att belägga. Inga data på effekter är insamlade. • Inget krav på att obligatoriska uppgifter som måste tas fram används • Eventuellt tillägg: Göra analyser av stallgödsel • Extensiv vallodlingförmiljön och detöppnalandskapet • - Arealmålen uppfylls till största del inom båda områdena • - Osäkert om det bidrar till minskning av växtnäringsläckage detta beror på vad marken skulle användas till om inte ersättningen fanns. Ingen tillgänglig information finns om detta. • - Ersättningen bidrar troligtvis till att landskapet hålls öppet vilket är positivt för många av jordbrukslandskapets organismer. Det kan eventuellt ha en motsatt effekt på andelen spannmålsodling i skogsbygd vilket är en bristvara och kan missgynna t.ex. jordbruksmarksfåglar. Uppenbar risk för konkurrens med Betesmarksersättning

13. Miljöersättningarna Certifieradekologiskproduktion och kretsloppsinriktadproduktion • Arealen har minskat sedan 2006 då den var ca 470 000 ha. 2009 var 425 000 ha ansluten. Måluppfyllelsen är 61%. (anledning till minskning: spannmålspriser och att ekologisk vall har tagits bort ur programmet?) • Målet på 610 000 ha certifierad produktion uppfylls till 46%. • Däremot är måluppfyllelsen för ekologiskt hållna djur (160 000 djurenheter) 127% och certifierade djurenheter 105%. • Totalt: störst anslutning i Jämtland 35%, minst anslutning i Skåne 5% • Kväveurlakning är liknande konventionell odling varför det är inte med säkerhet går att belägga att ekologisk odling bidrar till förbättrad vattenkvalitet ur den aspekten. Bekämpningsmedel används inte och läcker därför inte ut i vattendrag vilket är risken vid konventionell odling. • Ekologiskt odlade fält har generellt fler arter humlor och fjärilar än konventionellt odlade. Det är visserligen endast några få arter som skiljer i genomsnitt men detta kan vara viktigt i t.ex. annars biologiskt fattiga slättlandskap. Avsaknad av bekämpningsmedel tros vara den viktigaste faktorn.

14. Miljöersättningarna Minskadeväxtnäringsförlusterfrånjordbruksmark • Minskatkväveläckage: från2006 till 2009 en minskningfrån 179000 ha till 120 307 ha – Måluppfyllelse ca 50%. Troliganledning: förlågersättningochförkrångligaregler. • Skyddszoner ökade under föregående programperiod till 9 480 ha 2006 men har minskat under detta program till endast 5 127 ha 2009 – Måluppfyllelse 57%. • Att skyddszoner minskat kan bero på förändringar i ersättningsnivåer och spannmålspriser. Vad händer med växtnäringen i skyddszoner som plöjs upp? • Den potentiella belastningsminskningen av skyddszoner är ca 43 ton fosfor. 2008 var minskningen ca 6,5 ton varav 3,4 ton inom Landsbygdsprogrammet.

15. Miljöersättningarna • Rekommendationer/ utvärderingen föreslår att: • - hela ersättningssystemet förenklas – en sådan utredning efterlyses! Förslagsvis kan kontrakt upprättas mellan lantbrukaren och staten. • - miljöeffekten skall bli styrande för hur åtgärder utformas • - rådgivningsresurserna ökas • - landskapsperspektivet beaktas vid utformning åtgärder inom axel 2 • - ersättningen till Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet omformas kraftigt • fler effektindikatorer upprättas på nationell nivå • ökad insamlig av fältdata (råda bot på dagens bristfälliga kunskapsunderlag) • betesmarksdefinitionen omprövas

16. Resultat Saknarresultatattutvärdera - ingaersättningarbetaladesutföre 2009-12-31. Rekommendationer - Utvärderingsfrågorna besvaras i samband med slututvärderingen. Ersättningariskog Åtgärd 227: Stöd för icke-produktiva investeringar – skog