670 likes | 904 Views
Allmänläkardagarna. Skövde 130131. Ulla Rydå Barn- och ungdomspsykiater. Omsorgssvikt. Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det? Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan vi förebygga?. Barn som far illa. Barn som far illa. Barn som far illa. Mobbning
E N D
Allmänläkardagarna Skövde 130131 Ulla Rydå Barn- och ungdomspsykiater
Omsorgssvikt • Vad är omsorgsbrist? • Hur vanligt är det? • Hur reagerar barnen? • Vad ska jag säga? • Kan vi förebygga? Ulla Rydå
Barn som far illa Ulla Rydå
Barn som far illa Ulla Rydå
Barn som far illa • Mobbning ~ 15 % i åk 5, 7, 9 mobbade senaste mån. (2003) • Psykiskt sjuka föräldrar ~ 200 000 barn • Missbrukande föräldrar ~ 200 000 barn Ulla Rydå
Bakgrund till omsorgsvikt Riskfaktorer hos föräldrar exempelvis: • Misshandel • Intellektuell funktionsnedsättning • Psykisk sjukdom • Personlighetsstörning Ulla Rydå
Andra riskfaktorer för att barn ska fara illa • Ex. skola – mobbning, överkrav • Ex. barn omhändertagna av Socialtjänst • Ex. barn med funktionshinder Ulla Rydå
Barns reaktioner på omsorgsbrist externalisering internalisering somatisering Ulla Rydå
Barns reaktioner på omsorgsbrist externalisering aggressivetet mobbare missbruk kriminalitet internalisering skuld, skam ångest depression självmordsförsök somatisering magont huvudvärk sömnsvårigheter Ulla Rydå
Generella psykiska effekter av omsorgsvikt Skadar: tillit trygghet självkänsla Reaktionsmönstret kan vara ”typiskt, men inte specifikt” Ulla Rydå
Misshandel av mor Enligt uppskattningar (BRÅ, Rädda Barnen m.fl. 2007) 100 000–200 000 barn berörda Ulla Rydå
Barns reaktioner då mor misshandlas • Barnet får svårt att tolka olika sociala situationer • Barnet tenderar att hantera konflikter antingen med våld eller med passivitet Ulla Rydå
De övergivna barnen – våld i familjenGymnasieelever 2000 21 % bevittnat våld i hem 4 % har ofta bevittnat våld i hemmet SOU 2001:8 Ulla Rydå
Barns reaktioner då mor misshandlas • Ungefär 50–60 % får symtom som barn (kan även komma i vuxen ålder) • PTSD • Skuld • Somatisk (yngre framför allt) • Depression, suicidalt beteende • Utagerande Ulla Rydå
Barn till kvinnor som misshandlas Material: 15 tonåringar (10 flickor, 5 pojkar) Ungdomar har intervjuats i familjer där far misshandlar mor • I 11/15 av hemmen förekom alkohol och andra droger • 50 % av ungdomarna har gjort självmordsförsök • 14/15 har själva upplevt dödshot • 14/15 har mobbats i skolan Ulla Rydå
Barn till kvinnor som misshandlas • Samtliga 5 pojkar har slagit sina flickvänner • 50 % av flickorna har blivit slagna av sina pojkvänner • De professionella har ej sett – förstått – reagerat Ur: Katarina Weinehall; doktorsavhandling, Umeå universitet 1997 Ulla Rydå
Föräldrars missbruk • Omsorgssvikt • Hög stressnivå a. Rollomkastning b. Explosivitet c. Oförutsägbarhet Alkoholistfamiljens vardag • Kontaktlöshet, isolering • Flykt • Förnekande Ulla Rydå
Överlevnadsstrategier Hjälten flicka Syndabocken/rebellen pojke Tapetblomman flicka Clownen pojke Ulla Rydå
Barnmisshandel, polisanmälda brott BRÅ 2013 Ulla Rydå
Varningssignaler vid barnmisshandel • Skadans uppgivna uppkomstsätt stämmer ej: lokalisation och barnets ålder • Upprepade skadetillfällen • Multipla skador (även olika ålder på skada) • Far illa också på annat sätt Ulla Rydå
Varningssignaler vid barnmisshandel • Föräldrar söker sent för skadan • Barnet berättar om misshandel • Psykiska symtom ospecifika • Kontaktmönster • Depression Ulla Rydå
Barnamord 1965–2007 (totalt 278 fall) • ~ 7 fall per år • Gärningsman • 80 % en förälder • Konflikt mellan föräldrar + psykisk sjukdom • Män hämnas på partner • Kvinnor ofta depression 50 % suicid • Ungefär 10–15 % inga släktband (endast män) • ~ 1/3 av mördarna har fått hjälp för psykiska problem före brottet Ulla Rydå
Reaktion på misshandel • Ospecifikt • I allvarliga fall PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) Huvudsymtom • Återupplevande (flash-back, mardrömmar) • Psykisk avskärmning, undvikande • Förhöjd spänningsnivå, vaksamhet, instabilitet, koncentrationsproblem Ulla Rydå
Polisanmäld våldtäkt mot barn 0–17 år • 2011 anmäldes totalt cirka 2 990 våldtäkter • I 91 % av dessa våldtäkter var offren flickor • 2 260 av dessa offer var yngre än 15 år • Pojkar som offer vanligen 0–14 år Ulla Rydå
Övergreppsindikatorer vid sexuella övergrepp – förskolebarn • Regression • Emotionell störning • Kontaktstörning • Självdestruktivitet • Nya, främmande beteenden Enligt Socialstyrelsen Ulla Rydå
Internaliserande Sömnsvårigheter, mardrömmar Ångestattacker Depressioner Mutism Fobier Suicidförsök Övergreppsindikatorer hos skolbarn och ungdomar vid sexuella övergrepp Ulla Rydå
Externaliserande Sexuellt utagerande Rymningar Skolk Skolsvårigheter Missbruk Somatiserande Konversionssymtom Psykosomatiska symtom Övergreppsindikatorer hos skolbarn och ungdomar vid sexuella övergrepp Ulla Rydå
Sam 73–90 (Karin Edgardh et al.) • GymnasieungdomarSexuella övergrepp (exkl. exhibitionism) Flickor 12 % (7%) Pojkar 4 % (3%) • KUA (låg svarsfrekvens) Flickor 26 % exklusive blottning Pojkar 4 % exklusive blottning Ulla Rydå
Barns reaktioner & barns behov – då en närstående är allvarligt sjuk Allmänläkardagarna i Skövde 130131 Ulla Rydå Barn- och ungdomspsykiater
Varför uppmärksamma barnen? ”att ha en psykiskt avvikande förälder är den enskilt allvarligaste riskfaktorn för utvecklandet av psykisk ohälsa hos barn.” ”… it is evident that parental mental disorder constitutes an important psychiatric risk factor for children. However, the risk is far from inevitable.” (Rutter) Ulla Rydå
Varför uppmärksamma barnen? • Risker för barnet då förälder drabbas av psykisk eller somatisk sjukdom • Oro, rädsla • Skuld • Känslomässig ensamhet • Social isolering • Skam • Ansvarstagande Ulla Rydå
Mål • Att underlätta livssituationen för barn, vars förälder drabbas av allvarlig sjukdom • Att ge barnet stöd i sin vardagsmiljö • Att motverka psykisk och fysik ohälsa hos barnet – på kort och lång sikt Ulla Rydå
Omedelbar reaktion • Ingen inser ej försvar – förnekar • Protest, ilska • Gråt • Apati, tystnad Bekräfta – acceptera Ulla Rydå
Efterreaktion (dagar, veckor) Externalisering Internalisering Somatisering Ulla Rydå
Externalisering • Utagerande, retlighet • Kontaktsvårigheter • Koncentrationsproblem, rastlös • Ilska: den sjuka/döda sjukvårdspersonal alla vuxna sig själv Ulla Rydå
Internalisering • Ängslighet • Separationsångest • Sårbarhet • Starka minnesbilder • Skuld, skam • Sorg, saknad • Undandragande • Depression • Regression Ulla Rydå
Somatisering • Sömnproblem • Aptitförändring • Kroppsliga klagomål Ulla Rydå
Risk för särskilda problem(behov professionell kontakt) • Tidigare psykiska problem • Föräldrar svåra psykiska problem • Svåra hemförhållanden • Barnet vittne • Suicid, mord – dråp • Barnet upplevt hot • Förnekande • ”Skuld” Ulla Rydå
Dödsbegrepp • <3 år ej definitivt • >9 år vuxet Ulla Rydå
Omhändertagande av yngre barn • Fysisk närhet • Trygga ramar – rutiner • Berätta (snarast!), var ärlig och konkret • Lyssna – fråga – red ut • Acceptera – bekräfta alla reaktioner • Stöd uttryck i lek och berättelse • Info förskola – skola Ulla Rydå
Syskon som anhöriga • Vardagsrutiner och eget nätverk • Delaktighet • Skuldkänslor • Aktiv uppmärksamhet från vården Ulla Rydå
Barn behöver • Kunskap om sjukdomen, dess förlopp och behandling • Känslomässigt utrymme att reagera • Stöd till ett så normalt vardagsliv som möjligt Ulla Rydå
Lag om skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd 1/1 2010 HSL, LYHS, SOL Ulla Rydå
Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om föräldern har • Psykisk sjukdom/funktionsnedsättning • Allvarlig fysisk sjukdom eller skada • Missbruk av alkohol/annat beroendeframkallande • Plötslig död Ulla Rydå
Vården ska ha • Beredskap att uppmärksamma barn • Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn som anhöriga • Riktlinjer för hur stödinsatser ska samordnas, genomföras och följas upp Ulla Rydå
Vården behöver • Fungerande kontaktkedjor mellan olika vård-givare, skol- och barnhälsovård, barnomsorg, socialtjänst samt övriga stödfunktioner/personer • Handledning i konkreta situationer • Ökad kompetens • Metod-/materialstöd Ulla Rydå
Hur mäta resultat av långsiktigt folk-hälsoarbete? • Forskning stödjer hypotesen att barn, som får kunskap om förälders sjukdom och stöd i sin vardag, mår väl av detta • Stora studier saknas beträffande långsiktiga effekter • Kvalitativa studier, smågrupper och individer, stödjer hypotesen Ulla Rydå
Samtala med barn Allmänläkardagarna i Skövde 130131 Ulla Rydå Barn- och ungdomspsykiater