1 / 45

Översynen av EU direktivet – Nya rön om hälsoeffekterna - NO 2 ett problem? -

Översynen av EU direktivet – Nya rön om hälsoeffekterna - NO 2 ett problem? - Förbifart Stockholm – konsekvenser för exponering o hälsa. Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även

harvey
Download Presentation

Översynen av EU direktivet – Nya rön om hälsoeffekterna - NO 2 ett problem? -

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Översynen av EU direktivet – Nya rön om hälsoeffekterna - NO2 ett problem? - Förbifart Stockholm – konsekvenser för exponering o hälsa Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Miljö- och hälsoskyddsnämnden, 12 mars 2013

  2. Frågor • Nya rön om hälsoeffekter • Partiklars ursprung och sammansättning? • Motiverat med gränsvärde för både PM2.5 & PM10? • Några betydande effekter av grova partiklar? • Motiverat med norm för kvävedioxid (NO2)? • NO2 Ingen bra indikator på det som är farligt i avgaserna? • Problem med NO2 normen • Förbifart Stockholm • Hur påverkas befolkningens exponering/hälsa? • Hur påverkas trafikanters exponering/hälsa? • Riktvärde för tunnelluften?

  3. EU direktiv PM Inga gränsvärden för avgaspartiklar – PM10 beror mest på icke avgaspart.!

  4. Fina partiklar, PM2.5 • Mer stöd för effekter • Akuta effekter • Långtidseffekter • Fler typer av effekter dokumenterade • Kardiovaskulära effekter erkända av experter • Ökad insikt om mekanismerna

  5. Partikelfraktioner o källor • Black Carbon (sot) • Fler studier finner samband • uttryck för effekten av primära förbränningspartiklar • Nitrat o sulfat • Inga toxikologiska effekter • Men epidemiologiska studier finner samband • Grova partiklar • Har effekter även på mortalitet • Ultrafina partiklar • Begränsat underlag om effekterna • Källor • Vägtrafik (avgaser, vägdamm) • Koleldning (sulfat) • Fartygsmotorer • Vedrök • Metallindustri • Ökensand

  6. PM2.5 & PM10behövs både dygns- o årsnorm • PM2.5 – JA, motiv för både dygn och år • Olika grupper o olika mekanismer för kort- resplångtidseffekter • Områden med måttliga långtidshalter kan ändå ha episoder med ganska höga halter • PM10 - JA, motiv för både dygn och år • oberoende kort- och långtidseffekter under nuvarande gränsvärden

  7. Kvävedioxid, NO2EU direktiv och MKN

  8. Kvävedioxid • Nya studier har kommit • Samband mellan kort- och långtidseffekter på sjuklighet och dödlighet vid halter under/nära gränsvärden • Korttidseffekterna • Består vid samtidig kontroll för andra föroreningar (PM10, PM2.5), dvs NO2 i sig har effekter • Visst (some) mekanistiskt stöd för att respiratoriska (=korttids)effekter är kausala • En-timmesvärde mest lämpligt – behövs ej dygnsvärde • eftersom vissa kammarstudier med korta höga exponeringar styrker kausala samband • Långtidsefekter • Svårt bedöma NO2’s betydelse. Effekterna kan bero på andra ämnen.

  9. Svårt att välja formuleringar • Förslaget: ”There is weak, ifinconsistent, evidenceof inflammation and increasedairwayhyperresponsivenesswith NO2 per se in the range 380-1880 µg/m3 from chamber studies…” • Beslutet: ”There is evidence of small effects on inflammation and increased airway hyperresponsiveness with NO2 per se in the range 380-1880 µg/m3 from chamber studies…”

  10. Andra slutsatser • Närhet till betydande trafikflöden • Ger långtidseffekter • Långtidshalter av ozon • Dödlighet & graviditetsutfall

  11. Policy rekommendationer • Stärkta indikationer/bevis för negativa effekter av • PM2.5, PM10, NO2 och ozon • WHO: • Riktvärden för PM10, PM2.5, NO2, O3 bör revideras • Riktvärde för vägtrafikens PM (sot) • Takdirektivet (utsläpp): • Lägg till PM2.5 (fordon och förbränning) • EU: • Icke-avgasutsläpp bör regleras

  12. För normerna förskjuts fokus från PM10 mot NO2 NO2 PM10 Normerna klaras inte! Klaras nästan i Sverige 2012! 1982 2000 2012 2000 2012 1994 Stockholm

  13. Avgaspartikelhalterna sjunker snabbare än NOx o NO2 Stockholm, Hornsgatan

  14. Kombinationer av efterbehandlingkrävs för att reducera både NOx & PM NO2 utsläppen regleras inte Från Erlandsson, MTC

  15. Ökande NO2 andel från nya dieselbilar Personbil, diesel Jerksjö & Sjödin

  16. Andel NO2 av Nox i olika fordonstyper Kvävedioxid (NO2) utsläppen ökar p g a fler dieselfordon NO2 NOx Ännu svårare klara MKN före 2015!

  17. NOx halterna beror på dieselutsläppexempel Hornsgatan, Stockholm >70% från dieselfordon 27% 15% 26%

  18. Rekord för miljö- och dieselbilar 2012 BIL Sweden Nyregistreringar: 70% nya dieselbilar 2012 i Stockholms län!

  19. NOxPb diesel De verkliga utsläppenhögre änvad lagkraven sägerPrognoserna för optimistiska Euro 1 Euro 2 Euro 3 Euro 4 NOxLb diesel Jerksjö & Sjödin Euro II Euro III Euro IV Euro I

  20. Ombord-mätning visar högre utsläpp än kravenEx Buss • >Kravnivån (3,5) • SCR falerar i • stadsmiljö pga för • låg temp.

  21. Brev från Danmarks miljöminister till EUs miljökommissionär

  22. Personbilar NOx vs Avgas PM:Olika fordon har olika betydelse

  23. Hur klara NO2? • Öka efterlevnad av emissionslagstiftningen i verklig trafik • Gäller speciellt nya dieselfordon inkl tunga i stadstrafik • Reglera NO2utsläppen • Differentierade avgifter/strängare miljözon • Olika fordon beroende på om NO2 eller PM – hur prioritera? • Tunga fordon allt större del av utsläppen • Med mera … Kollektivtrafik, parkeringsavgifter, cykelfrämjande… etc

  24. Framtida PM10? • Dubbandelen sjunker • Polistillsyn? • Dammbindning • Fortsatt information till allmänheten • Mota den felaktiga påståenden från motorbransch, vissa politiker etc. • SLB’s hemsida

  25. Hälsokonsekvensbedömning av luftföroreningsexponering för olika transportlösningarExponeringsberäkningar SLB: Christer Johansson, Boel Lövenheim, Lars Burman UmU: Bertil Forsberg, Hans Orru WSP: Anders Markstedt m fl.

  26. Tre scenarier år 2030 • Förbifart Stockholm (FS) med avgift på Essingeleden • Nollalternativ med avgift på Essingeleden • Nollalternativ utan avgift på Essingeleden • Förutsättningar: • 90 km /h för Förbifarten • Emissionsfaktorer för år 2020 • 50 % dubbade vinterdäck • 18 h ventilation i Förbifartens tunnlar (5:30 -23:30) • Max 800 µg/m3 PM10 i tunnelluften (uppnås gm ventilation, betongbeläggning, övr åtgärder)

  27. Trafik nollalt. jämfört med utb. • FS (Förbifart Sthlm) • 120tusen fo/dy • E4 Sollentuna • FS: 104 tf/d • 0alt avg: 147 tf/d • 0alt uavg: 149 tf/d • E4 Essingeleden • FS:113tf/d • 0alt avg: 168 tf/d • 0alt uavg: 178 tf/d Sollen tuna FS Ess. led

  28. Haltbidrag NOx från ytvägnät och tunnelmynningar Förbifart Stockholm utbyggd 0-alternativ

  29. Befolkningsexponeringskillnad i halt av NOx där människor bor (utb-noll) Neg värde (grön färg) halten lägre år 2030 om FS är byggd Befolkningsviktad skillnad: -0,21 µg/m3 utan avg Ess. leden -0,26 µg/m3 med avg Ess. leden

  30. Trafikanters exponering Resrutt 1: E4/E20ca 28 km Resrutt 2: Förbifartenca 21,5 km • Exponeringsdos (halt*restid) • Lindvretentpl - Häggvik tpl • via E4/E20 • via Förbifarten • -FS • -0alt med avg • -0alt utan avg • -Fritt flöde • -Morgonrusning • -Eftermiddagsrusning

  31. NOx och PM10 vid fritt flöde (vmd) Häggviktpltill Lindvretentpl(södergående)

  32. Restider Lindvretentpl till Häggvik tpl (norrgående) Häggviktpltill Lindvretentpl(södergående) min

  33. Ackumulerad dos NOx (fritt flöde Häggvik tpl till Lindvretentpl (södergående) Jmf resrutt 1 (E4/E20) och resrutt 2 (Förbifart Sthlm)

  34. Exponering (för trafikanter) i tunnlar: Halter i fordon i relation till tunnelluftens halter Christer Johansson, Michael Norman, Billy Sjövall, Lars Törnqvist Hans Karlsson, Kai Rosman, Johan Ström

  35. Fordon SAAB 95 (2004) Ford Focus (2005) Volvo V70 (2011) SL Buss Scania (2007) Volkswagen LT TDI Van (2001)

  36. Insug utanför Volvon

  37. Instrument inne i fordon • PM10, PM5, PM2,5, PM1 with Lighthouse • Particlenumber with Ptrak • BC with min aethelometers • All instruments simoultaneousinside and outside ( 2 instrument of each) SL-buss

  38. Halter i Södra länken tunneln Antal partiklar >7nm r2= NOx r2= BC (sot) NOx

  39. Halt i fordon o utanför Volvo Ventilation Recirkulation Avgaspartiklar (antalskoncen- trationer) r2 = 0,006 r2 = 0,72 SAAB Ventilation Recirkulation r2 = 0,96 r2 = 0,56 Ventilation Buss Ford Recirkulation Ventilation r2 = 0,50 r2 = 0,98 r2 = 0,49

  40. Halt i fordon o utanför Volvo Sotpartiklar r2 = 0,58 r2 = 0,006 Buss r2 = 0,56

  41. Filtreringseffektivitet o undertryck påverkar Undertrycket i kupén viktigt ökar med fohast.+filterålder Filtrets ålder: äldre mer effektiva Filteringseffektivitet (1=allt fastnar) Ökande ålder Vanligt förekommande pappersfilter: A: Microguard 3012 B: GKI part 3008 C: Microguard 23592 Partiklar från dieselmotor + Arizona test dust. Volvofiltret enl Volvos test

  42. Halt i fordon o utanför

  43. Slutsatser • Re-cirkulation • Mckt liten påverkan på halterna inuti fordonen • Interna källor kan ha viss betydelse • Med ventilationen (ca 75% av max) • Partikelstorleksberoende • PM10 • <10 % då PM10 domineras av grova partiklar • PM2,5 • < 25 % • Sot • 41 % • Antal (>20 nm) • Mellan 40 % och 50 % av halterna utanför fordonen. • NOx o NO2 • ~100 % (Ej Volvon)

  44. Riktvärde för tunnelluft? • Vilken hälsopåverkan kan accepteras? • Tveksamt att använda samma resonemang som MKN eftersom hälsoaspekten inte var en tungt vägande faktor när de definierades. Det var mer ett resonemang om vilka nivåer som var rimliga att nå. • Lågrisknivå är inte realistiskt med tanke på att vi inte har lågrisknivåer för utomhusluften. • Utgå från MKN för NO2, timmedelvärdet, 90 mikrogram vilket får överskridas max 175 timmar. • X antal veckors arbetspendling 5 dagar i veckan kan en nivå definieras. • Justera för att det inte är hela befolkningen utan den arbetsföra delen som gör ett aktivt val att fördas i tunnel kan nivån höjas något. • Utgå från 6 mikrogram sot/avgaspartiklar • Möjligheten till recirkulation behöver vi mer information om hur den fungerar. • Finns det någon sensor som öppnar ventilationen efter ett tag? Risken för att vindrutan dimmar igen vid hög fuktighet? En annan sak som måste undersökas är utvecklingen inom energieffektivitet som innebär att intaget av luft minimeras. Martin pratar med fordonsexperterna på Trafikverket i Borlänge. • Michelle, Marianne och Martin har huvudansvaret för att ta fram beslutsunderlaget. • Christer, Tom och Bertil kommer behöva bistå med synpunkter och annan input. Beslutsunderlaget ska finnas framme i konceptform till nästa workshop.

  45. Film

More Related