Prosodi

1. Tid,datum,föreläsning Prosodi • # Språkens ljudegenskaper • # Betoning • # Intonation • # Kvantitet • # Prosodins interaktion

2. Språkens ljudegenskaper • Tre huvudklasser:- vokaler- konsonanter- prosodi • Vokaler och konsonanter är segment som produceras sekventiellt • dessa har analyserats mest--> lättare att komma åt experimentellt

3. Vad är prosodi? • ljudegenskaper av ett språk (eller i diskurs) som är spridda över en följd av ljudsegment--> suprasegmenteller företeelser • rytmiska, melodiska, dynamiska egenskaper • Lexikalisk prosodi och yttrandeprosodi

4. Prosodins företeelser • rytmiska — betoning • melodiska — intonation • dynamiska/temporala— kvantitet • samspel mellan dessa:- melodisk variation när betonad- variation i kvantitet påverkar intrycket av betoningen och rytm

5. Lexikalisk prosodi • Prosodiska egenskaper som hjälper till att bygga ord • Grundleggande element: stavelse • Två delar: onset (ansats) & rim • Rimmet i ytterliggare två delar: nucleus (kärna) och coda

6. Stavelsestruktur • Onset (ansats): en konsonant eller en konsonantgrupp, inte obligatorisk • Nucleus (kärna): obligatorisk, mest vokal, i några språk sonorant konsonant • Coda: en konsonant eller en konsonantgrupp, inte obligatorisk

7. Stavelsetyp • Coda inte obligatorisk • om codan saknas: öppen stavelse • Om stavelsen slutar på en (eller flera ) konsonant(er): sluten stavelse

8. Stavelsetyngd • Stavelsetyp: lätt vs. Tung • Lätt : V, CV, C(Cn)V • Tung: V: (lång vokal), VC(Cn)

9. Betoning • Framhävning av ett ord, en stavelse • relaterad till beskrivning av talrytm • stress, prominens, tryckaccent • inom ett ord: ordbetoning/lexikal bet. • Inom ett yttrande: satsbetoning/frasbet.eller pga. emfas (fokus) • Beträffande domän: stavelse, lexikalt betonad stavelse i ett framhävd ord

10. Lexikal betoning i Svenska • Två grundläggande ordbetonings-mönster i svenskan:- enkla ord med EN betonad stavelse- sammansatta ord med huvud- och bibetoning

11. I enkla ord • i enkla ord kan betoningen placeras på en av de tre sista stavelser i ordstammet --> rörlig betoning • vid samma segmentföljd kan placeringen ge en skillnad i betydelse:'banan - ba'nan'kanon - ka'non'tekniker - tek'niker

12. I sammansatta ord • En huvudbetoning och en bibetoning • individuella betoning av ord i sammansättning bibehålls • men: betonad stavelse i första leden får huvudbetoningen och betonad stavelse i andra leden får bibetoningen:'vandrings-po,kal'vinter-,resa

13. I andra språk • Engelska (rörlig betoning):'object - ob'ject'permit - per'mit'digest - di'gest • Finnska har fast betoning på 1:a stav. • Polska har fast bet. på nästsista stav. • Japanska har ingen betoning

14. Satsbetoning • = frasbetoning: framhävning av vissa ord i en fras - och inte de andra • struktureller orsaker eller • avsiktlig framhävning av ett ord

15. Strukturell • Vissa ordklasser är mer framhävda i neutrala yttranden:- substantiv, huvudverb, adjektiv, och räkneord • andra ordklasser brukar vara obetonade:- pronomen, hjälpverb, prepositioner, och konjunktioner

16. Emfas/Fokus • Framhävning av ett individuellt ord i en fras för att kontrastera just detta ord med andra inte uttalade ord: • “grannens röda bil”:GRANNENS röda bilgrannens RÖDA bilgrannens röda BIL

17. Fonetiska korrelat • Samspel av olika aspekter • Större intensitet/högre ljudvolymen • större duration/ljudlängd, stavelselängd • högre grundfrekvens

18. Intonation • Melodisk variation och rörelse i språk • Baserad på stämtonens läge • betydelseskiljande eller karaktär • relaterad till: - stavelse - ord - fras • språkspecifik karaktär

19. Tonspråk • Språk med lexikala toner, en specifik ton för varje stavelse • konturtoner: stigande, fallande, hög, låg, mellanton --> Öst- och Sydöstasien • nivåtoner: hög, låg, ibland mellanton--> afrikanska språk, t.ex. Niger-Kongo

20. Tonaccent • Enstaka stavelse visar ett visst tonalt mönster, de andra är ospecificerade • i svenska kopplad till betonade stavelse • i andra språk utan betoning till specifikastavelse

21. Svenskans ordaccent • Variation i tonal förlopp i betonade stavelse i ord med samma segmentsekvens:anden - andenstegen - stegenPolen - pålenburen - buren

22. Accent I (akut,´) • I enstaviga ord • i flerstaviga ord, vars ordstam har accent I:en and - andenett steg - stegenen bur - buren

23. Accent II (grav, `) • Tvåstavig ord med betoning på första stavelse och böjda ord med accent II i stam:en ande - andenen påle - pålenen stege - stegenbära - buren

24. Fonetiska korrelat • Associerad med betonad stavelse • varierad temporal förlopp • förekommst av F0-topp i relation med betonad stavelse • stora variationer mellan olika dialekter,men: accent I-topp alltid förre en accent II-topp

25. Tonaccent i japanska • Ingen betoning, morastruktur • accentens placering inte förutsägbar • accentueringen i japanska ord helt lexikalt bestämd (rörlig) • HL-tonskontrast: accentuerad mora har högton, oaccentuerad har lagton

26. Yttrandeintonation • Variation av intonationen pga:- framhävning (fokussering, emfas)- talakt (fråga vs. påstående)- attityd (engagerad vs. oengagerad) • Yttrandeintonation förekommer i alla språktyper, oavsett om de är tonspråk, tonaccentspråk eller inget dera

27. Fokus • Flyger - flyga • FLYGER med mattan - FLYGA med m. • ska FLYGER! - ska FLYGA!

28. Satsintonation • Påstående: final fallande ton • Fråga: final stigande/högton • “jag är inte klar än och skall fortsätta prata”: jämn ton • interaktion med fokus: ska FLYGER! - ska FLYGA!

29. Kvantitet • Långa fonem vs. korta fonem inom en stavelse: vokaler och konsonanter • Kvantitet bestämms av längdrelationen inom rimmet • olika språk hanterar kvantitet på olika sätt

30. Kvantitet i olika språk • Några språk har inga fonologiska kvantitetsskilnader (grekiska, rysska) • I germanska språk fonologiska kvantitetsskillnader knyten till betonad stavelse

31. Kvantitet i olika språk (ff) • i svenska komplementär kvantitet:-antingen: lång vokal med kort konsonant ”Polen” /po:len/ V:(C)- eller: kort vokal med lång konsonant eller en konsonantkombination, ”pollen” /pol:en/ VC: • Andra typer:-tjeckiska: knyten till vokalen i både obetonad och betonad stavelse

32. Kvantitet i olika språk (ff) • Japanska har ingen betoning, men har bägge:- kontrast mellan långa och korta vokaler och - kontrast mellan långa och korta konsonanter • Finnska: fri kombinerbar, såväl vokal och konsonant som på betonad och obetonad stavelse

33. Språkens rytm (1) • tidsarrangement av betonade stavelser i ett yttrande • “stress-timed”: jämna avstand mellan betonade stavelse, takt med en huvudbetoning (betoningsrytm) • “syllable-timed”: varje stavelse är lika lång (stavelserytm)

34. Språkens rytm (2) • “mora-timed”: varje mora lika lång