Prosodi i svenska samtal i Finland

1. Prosodii svenska samtal i Finland – presentationvidseminariet för Forskarutbildningsnätverket för tal, verksamhetoch interaktion 25.9.2009 FM Martina Huhtamäki Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

2. Syfte • attundersökahurprosodianvändssom en resurs i samtalsinteraktionochhurturerstrukturerasprosodiskt i svenska samtal i Finland

3. Frågeställningar • Hurmarkerasturslutprosodiskt i olikatyper av yttranden? • Hurmarkerasprosodiskagränserinomflerledadeturer? • Hursamspelarprosodi, pragmatikochsyntax för attprojiceraturslut?

4. Frågeställningarforts. • Hurförhållersigbetoningsmönstret i finlandssvenskatill det i rikssvenskaoch i finska? • Hurvarierarprosodin i ett regionaltperspektiv? • Förekommerstigton i finlandssvenskasamtal?

5. Material • Samtalsomspelats in inom Svenska litteratur-sällskapetsprojektSpara det finlandssvenskatalet • Informellagruppsamtalmellanfyrastudenterfrånolikadelar av Svenskfinland • Samtalenärcirka 1 timmelångaochstudenternadiskuterarpåegenhand • 21 gruppsamtalinspeladepå 7 orter; fyra av samtalenärtranskriberademedgrovljudskrift

6. Metod • Denteoretiskaochmetodologiskareferensramenärinteraktionelllingvistikochconversationanalysis, CA • Transkription somspecielltnoterarprosodiska drag • ProgrammetPraat för attåskådliggöra de prosodiskadragen

7. Tidigareforskning i prosodi(svenska ochdanska) • Jakob Steensig (2001): prosodi i danskasamtal • Petra Hansson (2003): prosodiskagränser, dialektintervjuer • Susanna Karlsson (2006): prosodinhospositioneringsfraser i svenska samtal • Gustav Bockgård (2007): mindrestudie av prosodi i svenska samtal

8. Tidigareforskning, forts. • Yuni Kim (2006): intonation i finlandssvenskadialekter • Mikko Kuronen & Kari Leinonen (2008): rytmen i finlandssvenska • Eija Aho (2008): mindrestudie av prosodin i Liljendaldialekten

9. Vadjagskagörahärnäst • Förstafrågeställningarna: Hurmarkerasturslutprosodiskt i olikatyper av yttranden? Hursamspelarprosodi, pragmatikochsyntax för attprojiceraturslut? • Elizabeth Couper-KuhlenskursProsody in Conversation: koncentreramigpåfrågeställningarna • Jämförelsemellan Ford & Thompson, BockgårdochSteensig:

10. En jämförelsemellan Ford & Thompson (1996), Bockgård (2007) och Steensig (2001)

11. Cecilia Ford & Sandra Thompson Interactionalunits in conversation: syntactic, intonational, and pragmaticresources for the management of turns. I: Ochs, Schegloff & Thompson (1996) Interaction and grammar. S. 134–184. • Material: tvåflerpartssamtalmeddeltagaresomharamerikanskengelskasommodersmål, 20 minuter • Frågeställning: I vilkenutsträckningkantalarbyteförutsägasnär en turärsyntaktisktfullbordad? Är det lättareattförutsägaturslutommanocksåbeaktarintonationochpragmatik? • Kvantitativundersökning

12. Gustav Bockgård Syntaxochprosodividturbytesplatser. Tillbeskrivningen av svenskansturtagning. I: Engdahl & Londen (2007) Interaktion ochkontext. Niostudier av svenska samtal. S. 139–183. • Material: videoinspelning av ett vardagligtsamtalmellanfyraäldrekvinnor, 10 minuter • Frågeställning: Vilkastrukturellaegenskaperhos ett yttrandekanföranledaatt en annan deltagarepåbörjar en ny tur, dvs. analyserarföregåenderepliksom (potentiellt) färdig? • Kvantitativundersökning

13. Jakob Steensig avsnittetProsodiskemetoder i kapitletTurkonstruktionsenhederog –metoder. I: Sprog i virkeligheten. Bidragtil en interaktionellingvistik (2001). S. 102–151. • Material: byggerpåmångaolikalångainspelningar av merellermindrespontanasamtalmellandanskar, sammanlagt 3:20 timmar • (Frågeställning) Huranvänds de prosodiskametodernatonhöjd, ljudstyrka, talhastighetochröstkvalitet av samtalsdeltagare? • Kvalitativundersökning

14. Resultat Ford & Thompson Bockgård • De olikatyperna av slutpunktersammanfaller i höggrad • 99 % av de intonationalaslutpunkternaärocksåsyntaktiskasådana • 54 % av de syntaktiskaslutpunkternaärocksåintonationalasådana • Sammagäller • De flesta (59 %) turstarterägerrumvid en syntaktiskslutpunkt • Litefärre (52 %) turstarterägerrumvid en prosodiskslutpunkt • Avslutningsintonationärovanlig i materialet

15. Ford & Thompson Bockgård • Intonationenspelar en viktig roll för vilkasyntaktisktfullbordadeyttrandensomlyssnarnauppfattarsomavslutade • Pragmatikenpåverkarocksåvilkasyntaktisktfullbordadeturersomlyssnarnauppfattarsomavslutade • Syntaxenpekarutvilkaprosodiskaslutpunktersomutgörlämpligaturbytesplatser • Prosodinärinteoviktig – denkangöragränserstarkareochökaellerminskasannolikheten för en turstartvid en TBP

16. Resultat – Steensig • Sambandetmellanintonationochturavslutning i danskanärmångfacetterat – intonationenkansignaleraavslutning, menanvändsintealltid för denna funktion - andraprosodiskafaktorersomavslutningssignal: sänktljudstyrka, knarr, långsammare tempo, hörbarutandning, skratt, leenderöstkvalitet - jämnaövergångarmellanturer, dåandramedelänintonationanvänds för att visa turbytesplatser

17. Resultat – Steensigforts. • Intonationskonturerspelar in vidavslutningmenintepånågotentydigtsätt • Det ärsvårtattsägahurpassviktigprosodinär för attsignaleraturslut i danskan, men för attprosodinskakunnasignaleraavslutningmåsteavslutningocksåprojicerasmedandrametoder

18. Sammanfattning av undersökningarna • I amerikansk engelska är intonationen viktig för att visa vilka syntaktiskt fullbordade yttranden som lyssnarna uppfattar som turbytesplatser • På svenska och danska bidrar prosodin till att signalera turslut, men syntaktisk fullbordan behövs för att lyssnarna ska uppfatta det som en turbytesplats