Historik

1. Historik • Under alla tider har det funnits och beskrivits individer som utsatt sig för svält, trots att det funnits god tillgång på mat. • Det har skett långt innan det ansågs som en sjukdom. De har istället kunnat bli helgonförklarade eller beskyllts för att vara besatta av onda andar. • Den första beskrivningen av anorexia nervosa gjordes 1874.

2. Ätstörningar Definition: ”Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende eller viktkontrollerande beteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Störningen ska inte vara sekundär till någon känd allmän medicinsk åkomma (t.ex. tumör) eller någon annan psykiatrisk störning (t.ex. ångestsyndrom).”

3. Ätstörningar • Uppskattningsvis drabbas 0,5-4% av alla tonårsflickor och unga kvinnor • När det gäller anorexia nervosa anses fördelningen vara en pojke på tio flickor. • Problemet verkar ha ökat de senaste 20-30 åren.

4. Ätstörningar • Anorexia nervosa(AN) • Bulimia nervosa (BN) • Ätstörning utan närmare specifikation (UNS)

5. Ätstörningar • Riskfaktorer hos pojkar kan vara för tidig eller för sen pubertet, homosexualitet och identitesbeskymmer. • Unga pojkar kan ofta hålla på med överdriven träning för att gå upp i vikt medan flickor vill gå ner i vikt. Detta utefter samhällets skönhetsideal. • En låg självkänsla ligger ofta till grund för att en ätstörning utvecklas, därför är tonårsperioden och ungdomar i åldrarna 14-25 år en särskild riskzon.

7. Ätstörningar Eftersom ingen enhetlig förklaring finns till vad som orsakar ätstörningar har man studerat vad som kan öka risken för att man ska drabbas. • Ätstörningen startar ofta till följd av en stressande händelse, övergrepp eller annan kris. • Uppmuntran till viktnedgång kan naturligtvis underblåsa problemet i en kultur som den västerländska där ideal att vara smal finns.

8. Pro-ana • Pro-ana är en subkultur som lyfter fram anorexia nervosa som en livsstil istället för ett sjukdomstillstånd.

9. Råd och tips • - Rör på dig konstant hela dagen så att din ämnesomsättning inte sjunker och får tid att vila • - Det är bättre att äta 100 kcal 5 gånger om dagen än 500 kcal i samma måltid • - Lura din ämnesomsättning genom att aldrig äta samma antal kalorier två dagar i rad. Detta förhindrar att din kropp går in i ”svält-läge” dvs. att mindre kalorier bränns. T.ex Måndag 500, Tisdag 100, Onsdag 800, Torsdag 0, Fredag 400. • - Sov mycket, minst 8 timmar varje natt • - Skriv upp allt du äter i en bok. Det här ger motivation och du blir medveten om alla extra kalorier du får i dig. • - Ät vitamintabletter regelbundet • - Drick mycket light drycker och kolsyrat vatten, kolsyran ger en mättnadskänsla • - Borsta dina tänder och tunga ofta, maten smakar äckligt då

10. - Drick massvis med vatten. Isvatten är bäst då det krävs mest kalorier för att värma upp kroppen. Kom ihåg att man ofta tar törst för hunger • - Koffein ökar ämnesomsättningen. Tag 3 tabletter om dagen. • - Träna. Du bränner inte bara kalorierna du fick i dig när du åt, utan det ökar också din ämnesomsättning för en tid framöver. • - Sitt rakt – du bränner fler kalorier då • - Stressa mycket, det håller borta mattankarna och bränner kalorier. • - Hitta något annat än mat att stoppa i munnen, t ex cigaretter, tuggummi, vatten, sockerfria godisar, light drycker. • - Varje gång du gör något bra, t ex tränar extra hårt, står emot mat eller liknande, lägg 20 kronor i en skål, det kommer bli en del pengar till slut. • - Lyssna på lugn musik när du äter, det gör att du äter mindre och framför allt långsammare. Kom ihåg att alltid tugga maten väl, helst 20 gånger per tugga.

11. - Ät tidigt på dygnet, det gör att du har många timmar på dig att förbränna kalorierna du fick i dig • - Var glad och stolt varje gång du känner hunger. Är du hungrig innebär det att du går ner i vikt, och det är det vi vill. Så lär dig att älska hungerkänslorna. Se det som ett tecken på styrka, att du lyckades stå emot. Se även hungern som din vän. • - Samla ihop en bunt med tidningar som väger lika mycket som du vill gå ner, ta bort tidningarna efterhand du går det. Peppande att se hur högen blir mindre och mindre för varje vecka. • - Ta trapporna istället för hissen • - Om det finns möjlighet gå eller ta cykeln istället för bussen • - På promenad ta alltid den längsta vägen även om det bara handlar om tre steg är det tre steg emot mindre siffror på vågen

12. Anorexia nervosa AN Symtom på anorexia nervosa är stor viktminskning (minst 15%), intensiv rädsla för viktuppgång, utebliven menstruation och störd kroppsuppfattning. Att äta är ofta förbundet med dåligt samvete och leder till överdrivet motionerande, intag av laxermedel. Flera studier visar på likheter mellan AN och tvångssyndrom.

13. AN • Behandling av AN sker vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniker och vid vuxenpsykiatriska kliniker samt vid privata kliniker. • Det är viktigt med en somatisk undersökning då andra tillstånd kan ge kraftig viktnedgång. • Det är viktigt att se helheten då orsakerna och symtomen kan variera mycket mellan olika patienter.

14. Bulimia nervosa BN Bulimia nervosa visar sig som okontrollerat ätande som ger skuldkänslor, illamående och självförakt. Det i sin tur leder till provocerade kräkningar. Vid BN ses ingen speciell förändring av vikten. Patienter med BN mår oftast psykiskt sämre än de med AN. Dålig självkänsla, ångest, missbruk av alkohol och narkotika förekommer.

15. BN • Behandling: fokus ligger på att normalisera matintag och bryta kompensatoriska beteenden. • Självhjälpsmanualer och hjälp att få struktur. • Stöd finns i forskning för KBT tillsammans med antidepressiv medicin • Viktigt med remiss till tandläkare pgakräkningarnas skadeverkningar på tänderna.

16. Ätstörning UNS • Ätstörning UNS (utan närmare specifikation)dvs när något av kriterierna på AN och BN inte överensstämmer. Behandling: man följer riktlinjer för AN och BN beroende på hur symtomen yttrar sig.

17. Hetsätningsstörning Hetsätning skiljer sig från BN på så sätt att det inte sker någon kompensatorisk kräkning. Det leder till övervikt. Hetsätning räknas inte som ätstörningssjukdom Behandling: KBT-behandling för att normalisera ätvanor samt att komma till rätta med de faktorer som leder till beteendet.

18. Ortorexi • Ortorexi räknas inte till ätstörningssjukdomar, men är ett extremt intresse vid en hälsosam livsstil. Tanken på att leva sunt går till överdrift. • Lika vanligt hos pojkar som hos flickor. • Många gånger hjälper samtal och information

19. Orala symtom • Muntorrhet • Torra och spruckna läppar • Känslighet för kyla • Erosioner(BN) Det tar 1-2år innan skadorna ses på tänderna • Svullna parotiskörtlar (Skavsår på handen)

20. Råd vid kräkning • Borsta inte tänderna direkt efter kräkning • Skölj munnen med vatten. • Smörj in tänderna med tandkräm. • Profylax: • Lågslipande tandkräm • Daglig sköljning med 0,2% NaF, användning av Duraphattandkräm eller fluorgelskenor

21. Bettrehabilitering S15 Behandling av frätskador på tänderna pga anorexia nervosa, bulimianervosa eller gastroesofagealrefluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade Personkrets: Personer med anorexia nervosa, bulimianervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom kan drabbas av frätskador på tänderna på grund av sin sjukdom. Under denaktiva sjukdomsfasen kan de därför få stöd till förebyggande tandvård i form av särskilt tandvårdsbidrag via Försäkringskassan. (STB) När de är medicinskt rehabiliterade får de möjlighetatt rehabilitera sina tänder. Detta för att de inte ska ha svårigheter att äta och för att de inte ska ha ett estetiskt störande utseende efter sjukdomen. Vårdens omfattning inom ramen för tandvårdsstödet

22. Blir man frisk från ätstörningar? • Utöver den professionella behandlingen är omgivningens stöd viktigt. • Dödligheten har minskat. De flesta som kommer till behandling tillfrisknar inom ett par år men 20-30% riskerar att få ett långdraget sjukdomsförlopp.

23. Uppföljning Efter 16 års uppföljning: Alla utom 1 levde 85% hade ingen ätstörning 20% hade haft ett långdraget sjukdomsförlopp, ofta i kombination med andra psykiska problem

24. Förebyggande arbete • Stärka självkänslan hos barn och ungdomar • Att vi vuxna är bra förebilder när det gäller inställning till kroppsideal och mat.

25. Referenser • Självskadebeteende, Rigmor Stain, stiftelsen Allmänna Barnhuset • Anorexi- en destruktiv livsstrategi, Sara Englenius • Från självsvält till ett fullvärdigt liv, Ata Ghaderi och Thomas Parling • Munhälsa sjukdomar och funktionshinder, sjukhustandläkare i Västra Götalandsregionen

26. Forts referenser • Din ungdomsmottagning på nätet.(UMO) • Psykologi för icke-psykiatriker, kursanteckningar • Uppsala universitets hemsida