utkom sommaren 2010 på SLS

2. utkom sommaren 2010 på SLS • ”socialt kapital” • - en metafor på teoretisk nivå • - kan användas på olikasätt • De flesta författarna följer Putnam i den grad datat tillåter det (individdata, aggregerade data) • Men också Coleman följs i användningen av termen socialt kapital (kollektivets nivå, etnicitet)

3. Kännetecken för ”socialt kapital” t.ex. • Människor ingår i nätverk och andra kollektiva samfund • - har tillit till varandra och förtroende för samhället och dess institutioner • - har glädje och nytta av sina sociala kontaktnät • Socialt kapital binder människor horisontellt och vertikalt (kan motverka hierarkisk ojämlikhet) • Socialt kapital finns både hos individer och grupper • Minoriteter som kämpar för sina krav måste ha socialt kapital för att kunna enas och mobiliseras

4. Bakgrund: Finlands Akademis program om socialt kapital 2004-2007 Programmet utlystes år 2003; 157 forskningsprojekt ansökte om medel i första omgången; 58 gick till andra omgången; 27 fick forskningsbidrag • Bl.a. projektet ”Jakten på det finlandssvenska sociala kapitalet” • - en grupp vid Åbo akademi (Åbo, Vasa) ville pröva Markku Hyyppäs hypotes om skillnader i socialt kapital mellan språkgrupperna • - Gunborg Jakobsson (soc.pol) var koordinator • - de medel vi fick räckte inte till en ny stor enkät som hade möjliggjort en omfattande jämförelse av socialt kapital bland finsk- och svenskspråkiga. Projektet har resulterat i bl.a. • - Fredrica Nyqvists disputation 2009 på avhandlingen ”Social capital and health” • - Salla Volanens kommande disputation handlar också om socialt kapital och hälsa • - vår bok är ett resultat av forskningsprojektet

5. I brist på egna data sökte vi andra material som möjliggjorde jämförelser över språkgränsen: • Registerdata – Finnäs • Enkätdata av olika slag • - studentarbeten – Ahlbom & Hurme m.fl • - hälsovårdsforskning – Nyqvist, Suomalainen & Volanen • - de finlandssvenska barometrarna och språkbarometrarna – Sundback, Henriksson, Bengtsson • ”Finlandssvensk” i vårt material • a) svenskspråkiga respondenter • b) respondenter som finns med i barometrarna eftersom de är registrerade som svenskspråkiga. Barometermaterialet lämpar sig inte för jämförelse mellan språkgrupperna men mellan finlandssvenska respondenter enligt språkgruppsidentifikation (identifikation med den svenska gruppen eller med den finska/båda språkgrupperna) samt enligt variabler som region och ort

6. Kap.1 förutsättningarna för soca • Social kapital –ett modebegrepp i samhällsvetenskaperna men med innehåll • - moderna samhällen antas ha lite socialt kapital jämfört med traditionella samhällen • - individer/grupper med socialt kapital antas klara sig bättre i samhället än de som är utan • Putnams många olika varianter på individuellt soca (s.18) har endast i begränsad mån kunna behandlas i vår bok

7. Innehållet Förord av Gunborg Jakobsson. • FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR SOCIALT KAPITAL • Kapitel 1. Susan Sundback och Fredrica Nyqvist: Tidigare forskning • Kapitel 2. Fjalar Finnäs: Befolkningsutvecklingen i Svenskfinland • Kapitel 3. Susan Sundback: Nationell minoritet och etnisk identitet. • Kapitel 4. Susan Sundback: Etnicitet och sammanhållning. • JÄMFÖRELSER MELLAN SPRÅKGRUPPERNA • Kapitel 5. Fredrica Nyqvist: Socialt kapital och hälsa. • Kapitel 6. Salla-Maarit Volanen och Sakari Suominen: Känsla av sammanhang • Kapitel 7. Camilla Ahlroth-Enlund, Helena Hurme m fl: Relationen mellan barn och ungdomar och deras mor- och farföräldrar. • Kapitel 8. Linnéa Henriksson: Språkgruppernas relation till varandra och till den kommunala offentligheten.

8. forts. innehåll • SÄRSKILDA FINLANDSSVENSKA SAMMANHANG • Kapitel 9. Åsa Bengtsson: Svenska folkpartiet som förvaltare av det politiska och sociala kapitalet. • Kapitel 10. Susan Sundback: Borgå stift som förvaltare av socialt kapital • AVSLUTANDE DISKUSSION • Kapitel 11. Susan Sundback och Fredrica Nyqvist: Slutsatser

9. ”Samhällsnivån” Strukturellt soc. kap. - ex. finl. sv. nätverk mellan individer och (mellan) organisationer - tvåspråkiga och svenska kommuner = Svenskfinland Institutionellt soc.kap. - ex individens förtroende för samhällets institutioner - Borgå stift, SFP ”Individnivån” Kognitivt soc.kap. - ex. individens tillit till sig själv och sin egen sociala situation ”social koherens”, hälsa Relationellt soc.kap. - ex. Individens tillit till sina relationer med andra människor i vardagen och lokalt familj, släkt, grannar etc Olika slag av socialt kapital i boken: Ju fler källor, desto starkare: samhälle och individ är olika sidor av den sociala verklighet som analyseras i boken.

10. kontaktuppgifter • Susan Sundback, professor i sociologi • Åbo akademi/sociologi, Fänriksgatan 3 B, 20500 Åbo • Tel. 02-2154326, susan.sundback@abo.fi