Vetenskap och kristen tro

1. Vetenskap och kristen tro Mats Selander CredoAkademin

2. Konfliktparadigmet • Historiskt sett aspirerade religionen på att förklara vår egen existens och beskaffenheten hos det universum som vi befinner oss i. I denna funktion har den nu helt förts åt sidan av vetenskapen… Richard Dawkins från Illusionen om Gud sid 365

3. Konfliktparadigmet • Det går inte längre att rättfärdiga religionen. Tack vare teleskopet och mikroskopet förklarar den inte längre något av betydelse. Christopher Hitchens från ”Du store Gud?” sid 339-340 • God vetenskap är, i motsats till vad som ibland påstås, oförenlig med de flesta religiösa föreställningar. Christer Sturmark från ”Tro och vetande 2.0” sid 316

4. Konfliktparadigmet • Varför tro på konfliktparadigmet? • Ett historiskt argument: Historiska konflikter mellan kristen tro och vetenskap som exempelvis Galileo och Darwin • Ett filosofiskt argument: Vetenskapen är till sin natur ett naturalistiskt projekt eftersom vetenskapen endast räknar med naturliga förklaringar (vilket är det enda naturalismen tillåter)

5. Kritik av konfliktparadigmet • Påståendet att det rått en historisk konflikt mellan kristen tro och vetenskap är falskt och bygger på ett antal myter • Vetenskapen är inte naturalistisk till sin natur. Teism och vetenskap harmonierar minst lika bra om inte bättre • Låt mig nu argumentera för dessa påståenden.

6. Kritik av det historiska argumentet • Myt 1: Vetenskap och kristen tro har varit i ständig konflikt • ”Den största myten i historien om förhållandet mellan vetenskap och religion är att de varit i ständigt konflikt med varandra.” Ronald Numbers Galileo Goes to Jail sid 1-2 • ”Trots att det utvecklats en samsyn bland forskare att vetenskap och kristen tro inte befunnit sig i krig, vägrar konfliktscenariot att dö.” Lindberg & Numbers i God and Nature sid 6

7. Kritik av det historiska argumentet • Myt 2: Den tidiga kyrkan hindrade vetenskaplighet och rationalitet. • ”Ingen institution eller kulturell kraft under den patristiska tiden [dvs kyrkofädernas tid] erbjöd mer uppmuntran till att undersöka naturen än den kristna kyrkan. Dåtidens icke-kristna kultur var inte mer vänligt inställd till oegennyttiga spekulationer om kosmos än den kristna kulturen. Därav följer att den kristna kyrkans närvaro snarare förbättrade än skadade den naturvetenskapliga utvecklingen.” David Lindberg, “That the Rise of Christianity was Responsible for the Demise of Ancient Science”, i Ronald Numbers, Galileo Goes to Jail and Other Myths about Science and Religion, s 17.

8. Kritik av det historiska argumentet • Myt 3: Den medeltida kyrkan hindrande vetenskapens utveckling. • ”I motsats till den populära uppfattningen, journalisters jargong och felunderrättade historiker har senare forskning visat att medeltiden var en period med enorma framsteg inom vetenskap, teknologi och kultur. Kompassen, papperet, tryckpressen, stigbyglarna och krutet kom till Västeuropa mellan 500 och 1500 e Kr. Det är sant att dessa uppfinningar härstammade från Fjärran Östern, men européer utvecklade dem till en långt högre nivå än någon annan hade gjort.”

9. Kritik av det historiska argumentet • Myt 3: Den medeltida kyrkan hindrande vetenskapens utveckling. (forts) • ”Det viktigaste var att medeltiden lade grunden för den västerländska civilisationens största bedrift, nämligen modern vetenskap. Det är helt enkelt inte sant att påstå att det inte fanns någon vetenskap före ’renässansen’.” James Hannam, The Genesis of Science: How The Christian Middle Ages Launched the Scientific Revolution. sid xvii och xxviii.

10. Kritik av det historiska argumentet • Myt 5: På grund av sin vetenskaplighet torterades och fängslades Galilei av den medeltida kyrkan ”Inkvisitionen fördömde till sist Galilei och tvingade honom att ta tillbaka sin åsikt. Trots att han dömdes till livslång husarrest, levde han bekvämt i sin villa utanför Florens. Han blev varken torterad eller fängslad utan bara tystad. Galilei-affären var en mångfasetterad händelse. Helt klart skapade den allvarliga frågor om relationen mellan förnuft och uppenbarelse och det rätta sättet att förena lärdomar om naturen med Skriften….

11. Kritik av det historiska argumentet …. Ändå var det inte fråga om att kristen tro låg i krig med vetenskapen. Alla deltagare i konflikten kallade sig nämligen kristna, och alla erkände Bibelns auktoritet. I stället var det en kamp mellan motstridande teorier om bibeltolkning – en konservativ teori som utgick från konciliet i Trent gentemot Galileis mer liberala alternativ, som båda var väl företrädda i kyrkans historia. Personliga och politiska faktorer spelade också in, då Galilei hade en förmåga att skaffa sig fiender på höga positioner.” • David Lindbergs och Ronald Numbers artikel "Beyond War and Peace: A Reappraisal of the Encounter between Christianity and Science" finns att läsa på internet: http://www.asa3.org/ASA/PSCF/1987/PSCF9-87Lindberg.html

12. Kritik av det historiska argumentet Kristen tro var istället avgörande för uppkomsten av modern vetenskap: • I rättvisans namn måste det sägas att påståendet att kristendomen gav upphov till modern vetenskap fångar något sant och viktigt. Generationer av historiker och sociologer har upptäckt många sätt på vilka kristna, kristna övertygelser och kristna institutioner har spelat avgörande roller i formandet av de grundsatser, metoder och institutioner som med tiden kom att bli modern vetenskap …

13. Kritik av det historiska argumentet • … Även om man är oense om nyanser, så är i stort sett alla historiker i dag överens om att kristendomen (både den katolska och den protestantiska) fick många moderna intellektuella föregångsmän att börja studera naturen på ett systematiskt sätt. Historiker har funnit att föreställningar som hämtats från kristen tro letade sig in i vetenskapen med förträffliga resultat som följd. Själva föreställningen om naturens lagbundenhet menar vissa forskare är hämtad från kristen teologi.” • Noah Efron, ”That Christianity Gave Birth to Modern Science”, i Ronald Numbers, Galileo Goes to Jail, s 80–81.

14. Kritik av det historiska argumentet Majoriteten av den moderna vetenskapens pionjärer var gudstroende och kristna. Sociologen Rodney Stark listar de 52 mest framstående vetenskapsmännen under den ”den vetenskapliga revolutionen” (1543- 1680). 32 (ca 60%) uppvisade en ”innerlig” (devout) kristen tro 18 (35%) var mer konventionellt kristna 2 (3,8%) var icke-kristna Paracelsus (magi) och Edmund Halley (ateist) Rodney Stark, For the Glory of God: How Monotheism led to Reformations, Science, Witch-hunt, and the End of Slavery. Princeton, N J: Princeton University Press 2003, s 160–163.

15. Sammanfattning av kritiken av det historiska argumentet • Påståendet att det rått en ständig konflikt mellan kristen tro och vetenskap är falskt • Varken den tidiga eller medeltida kyrkan hindrade vetenskapenutan gynnade den • Galileis konflikt med den medeltida kyrkan är inget exempel på att kristen tro och vetenskap står i konflikt • Kristen tro var avgörande för uppkomsten av modern vetenskap • Nästan alla av den moderna vetenskapens pionjärer var kristna och en majoritet var starkt troende och personligt överlåtna kristna

16. Kritik av det filosofiska argumentet • Ett filosofiskt argument: Vetenskapen är till sin natur ett naturalistiskt projekt eftersom vetenskapen endast räknar med naturliga förklaringar (vilket är det enda naturalismen tillåter) Och jag svarade: • Vetenskapen är inte naturalistisk till sin natur. Teism och vetenskap harmonierar minst lika bra om inte bättre • Men varför tro det?

17. Kritik av det filosofiska argumentet Kristna övertygelser överlappar med den moderna vetenskapens filosofiska övertygelser, exempelvis: • Naturens enhet • Naturens lagbundenhet • Naturens matematiska beskrivbarhet • Naturens kontingenta ordning (som kräver empiri)

18. Kritik av det filosofiska argumentet Naturens enhet och monoteism • ”När jag försöker urskilja upphovet till denna övertygelse, tycks den gå tillbaka till en grundtanke som upptäcktes för två-tre tusen år sedan och först formulerades i västvärlden av de gamla hebréerna. Denna grundtanke var att universum styrs av en ensam Gud och inte är en produkt av en massa nyckfulla gudar som var för sig styr sin egen provins i enlighet med sina lagar. Detta monoteistiska synsätt tycks utgöra den historiska grunden för modern vetenskap.” Melvin Calvin, Chemical Evolutionsid 258

19. Kritik av det filosofiska argumentet Naturens lagbundenhet och en förnuftig Gud ”De tidiga vetenskapsmännen menade inte att världen var lagbundet ordnad och att det därför måste finnas en förnuftig Gud. I stället menade man att det finns en förnuftig Gud och att världen därför måste vara lagbundet ordnad.” Nancy Pearcy & Charles Thaxton, The Soul of Science sid 26-27

20. Kritik av det filosofiska argumentet Naturens matematiska beskrivbarhet Naturvetenskapen förutsätter inte bara att naturen är ordnad utan också att denna ordning kan beskrivas på ett matematiskt exakt sätt. Denna övertygelse har historiker spårat tillbaka till Bibelns lära om skapelsen. (min sammanfattning av Pearcy & Thaxton sid 27-28)

21. Kritik av det filosofiska argumentet Naturens kontingenta ordning (som kräver empiri) ”En av den voluntaristiska teologins viktigaste konsekvenser för vetenskapen var att den hjälpte till att inspirera och rättfärdiga den experimentella metodologin. För om Gud har skapat fritt i motsats till logiskt nödvändigt, så kan vi inte få kunskap om skapelsen genom logisk deduktion … Istället måste vi gå ut och se efter genom observation och experiment.” Pearcy & Thaxton s 32

22. Kritik av det filosofiska argumentet Naturalismen ger inte den nödvändiga grunden för vetenskapen • Naturalismen ger ingen grund för tron på ett ordnat universum (slumpen kan inte utgör grund för ordning) • Naturalismen ger ingen grund för rationalitet – varför tro på ett förnuft som är resultatet av en a-rationell process som inte haft förnuftighet som avsikt? • Naturalismen står för en scientistisk vetenskapssyn. Men scientismen är självförgörande (Påståendet “tro bara på det vetenskapligt bevisade” är inte vetenskapligt bevisad)

23. Slutsatser • Vetenskap och kristen tro har en lång historia av harmoni bakom sig. • Vetenskap och kristen tro överlappar varandra när det gäller den moderna vetenskapens egna filosofiska förutsättningar • Naturalismen är en livsåskådning som bygger på vetenskap men som inte lyckas ge en rationell grund för vetenskapen