Pierre Bourdieu (1930-2002) Modern samhällsteoretiker

1. Pierre Bourdieu (1930-2002)Modern samhällsteoretiker

2. Om Bourdieu Centrala begrepp: Sociala fält, kapital & habitus Teorin om sociala distinktioner DISPOSITION

3. Pierre Bourdieu (1930-2002), fransk filosof, antropolog och sociolog; myntade begreppen sociala fält, kapital, habitus för att beskriva/förklara mekanismerna bakom sociala skillnader och deras reproduktion i Frankrike; fokus på kulturella faktorer. Hans teoretiska inriktning är en blandning av sociologi, historia, vetenskapsteori & socialantropologi. Fördjupade sig bl a i följande frågor: • Sociala distinktioner och eliter: Hur uppstår skillnader mellan sociala grupper? • Social reproduktion: Hur upprätthålls/bibehållas skillnaderna mellan sociala grupper? • Makt och dominans: Hur upprätthålls dominans och socialt förtryck? Om Bourdieu

4. Kapital är enligt Bourdieu olika former av tillgångar, som är av betydelse för individernas position inom deras sociala fält; krävs för att kunna delta i det sociala spelet i fältet - Den förklarar reproduktionen av klassintressen. Bourdieu urskiljer TRE former av kapital vid sidan av det symboliska kapital som erkänns och tillskrivs värde av andra • Ekonomiskt kapital: materiellt kapital, ekonomiskt relevant kunskap, etc. • Socialt kapital: En kapital kan vara slag av tillgång en människa har tack vare sina förmånliga kontakter - släkt-, vänskaps- och bekantskapsrelationer • Kulturellt kapital – Det kulturella kapitalet uppträder, dels i förkroppsligad form ( exempelvis bildning, smak, stil, samt kulturell och språklig kompetens), objektiverad form (exempelvis konstverk och böcker), institutionaliserad form (exempelvis utbildningsvägar, examina). - Kan vara tillgångar när man tillägnar sig genom utbildning och behärskandet av kulturens olika fasetter – kultiverat men även materiella objekt som utbildningsbevis; kulturellt kapital är oftast nedärvt II. Fältspecifika kapitalformer Exempel: religiöst kapital: t ex teologisk utbildning, bibelkunskap, … • vetenskapligt kapital: t ex universitetsställning, publikationer,… • förtroendekapital inom politiken: personlig pålitlighet, partisympatier,.. kapital

5. Habitus = Ett system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Dessa system av dispositioner är resultatet av social erfarenheter, kollektiva minnen, d är sätt att röra sig och tänka som ristas in i människors kroppar och sinnen. kan anses som inomkroppslig handlingsresurs (till skillnad från kapital, som är en utomkroppslig handlingsresurser) bestäms av den kulturella miljön där en individs socialisation äger rum. Förklarar individens handlingsmönster och tänkesätt såsom de har utvecklats i olika sociala miljöer. Detta habitus utvecklas inom kollektiva sociala konkurrensfält… är den förbindande länken mellan individers sociala position och deras positionering (val); innebär att individer med viss position har en viss predisposition (smak/avsmak) inför vissa livsval (val av kläder, musik, boende, vänner,…)  utbildning av specifika livsstilar bidrar till reproduktion av kulturella praktiker inom sociala fält, sociala grupper ( klasshabitus, könshabitus, etc.) HABITUS

6. Beskriver hur individer inordnar sig i grupper avgränsade av t.ex. yrkestillhörighet, utbildning eller professionell status - existerar utanför individen • Exempel: I ett fält av t.ex. modeskaparnas fält konkurrerar med andra fält om makt och inflytande från andra. • Positioner i ett fält bestäms av den mängd KAPITAL agenterna har tillgång till & hur pass viktigt kapital är. • I ett fält konkurrerar individen med varandra också SOCIALA Fält

7. Bourdieu har utvecklat en teori om sociala distinktioner som regleras med smak. Han menar att med hjälp av smaken och livsstilars olika rumsliga fördelningar mellan social skikt i samhället kan skapa en teori om distinktionen mellan smaker som belyser relation mellan samhällets olika maktpositioner och klasstruktur. • Samhällets samlade maktfält = väletablerade och autonoma fält med stor makt och prestige, t. ex. politikens, ekonomins, kulturens fält, som är i sin tur indelade i olika mindre fält (t ex kulturens fält: konst, litteratur, musik, vetenskap, …) • Sociala positioner = individers positioner i det sociala fältet; bestämmer • klasser = större grupper; klasstillhörighet bestäms i huvudsak av de olika gruppers klasshabitus Teorin om sociala distinktioner

8. Komplicerade begrepp – försvårar termer för något sociologer egentligen känner till Hans teoretiska inriktning är en blandning av sociologi, historia, vetenskapsteori och socialantropologi – På så sätt kan det vara svårt att finna en klart uttalad teori i hans teori KRITIK MOT BOURDIEUS TEORI

9. Om man ska t.ex. undersöka relationer mellan olika aktörer och institutioner i samhället Teoretiska utgångspunkter: -ojämlikhet i fokus -överbrygga klyftan mellan aktör och struktur Koppling till folkhälsa