Hinduism

1. Hinduism

2. Hindu = Indier • Hinduism är summan av hur vi tänkt om livet. Därför kallas den ”den eviga läran” och det finns ingen direkt grundare till religionen.

3. Den eviga läran • ”Den eviga läran” är en samling av många tankar. De kan variera beroende på var man bor, men dessa tre finns med… • -- karma : summan av dina handlingar, ord och tankar • -- reinkarnation : återfödelse • -- livets mål/mening : att slippa återfödas, att befrias från själavandringen och smälta samman med världssjälen, att uppleva moksha.

4. Moksha • Att befrias från själavandringen och smälta samman med världssjälen är att uppleva moksha. Ordet betyder befrielse. Man tror att det kan vara ett paradis, ett liv i en gudomlig värld där det bara finns harmoni och fullkomlig lycka. • Människans själ är egentligen en del av världssjälen men kan inte smälta samman med den så länge människans atma är fången i det kroppsliga livet. • Varje hindus mål är att slippa leva.

5. Olika vägar till moksha • Hinduismen är en tolerant religion som låter människorna dyrka vilka gudar de vill och tro på vilket sätt de vill. • Naturligtvis är det viktigt att ha en god moral. Man får inte mörda, stjäla eller ljuga. Inte heller dricka alkohol och man bör undvika att äta kött. Kokött är heligt. • Yoga – att öva kroppen. Betyder förening med gud, Brahman. Det betyder att man är frälst eller räddad från jordelivets begränsningar och plågor. Själavandringens kedja är bruten och stället väntar moksha, den fullkomliga gemenskapen med gud, världssjälen, Brahman. • Försakelse och askes – många hinduer säger nej till all jordisk njutning och lever fattigt och enkelt. De vandrar runt till olika tempel och mediterar. Men det finns de som väljer en strängt asketisk väg, de häller aska i håret och tvättar sig aldrig, de plågar sin kropp på olika sätt, t.ex. sitter i taggiga buskar, hänger upp sig i hundratals spetsiga krokar eller tittar in i solen tills de blir blinda.

6. Allt är gud! • Det finns ingen skapare, trots att Brahma och Shiva nämns som skapare av universum och allt som finns. • Världen är evig, den har alltid funnits. Däremot händer det att en världsform eller en tidsepok går under för att omskapas på nytt. • Skapelsen byter form på samma sätt som människans själ byter kropp vid varje återfödelse. Men varken själen eller världen har en början eller ett slut. Världen har alltid funnits och kommer alltid att finnas. • Kraften och energin bakom allt som finns är Gud. Allt är gud. Och varje människas innersta längtan är att bli ett med gud, att uppgå i världssjälen.

7. Grundare • Det finns ingen grundare, ingen man vet i alla fall. Den växte fram i sin ursprungliga form för 3000 år sedan, men har förändrats genom tiden. • Det finns heller ingen bestämd trosbekännelse. Tro och riter kan vara mycket olika i olika delar av landet.Lika är dock de tre, karma, rein-karnation och längtan efter moksha.

8. Rigveda • Någon gång mellan åren 1500-1200 f Kr ungefär medan Mose ledde Israels barn ut ur Egypten – invaderade vildsinta ariska folkgrupper Indien från nordväst och slog sig ner i det som nu kallas Punjab. • De hade en viktig prästkast som komponerade hymner till deras gudar att användas vid offerhögtiderna. • Under årens lopp bevarades dessa sånger i folkets medvetande och fanns märkligt nog kvar till dess 1028 st av dem upptecknades under senare tid. • Rigveda är världens äldsta religiösa litteratur och hinduismens heligaste bok.

9. Skrifter • Veda: flera böcker, hur vara hinduRigveda, Samaveda, Yajurveda, Atharvaveda, Brahmanas, Uphishaderna • Lagkoderna: reglerar hindusamhället • Stora epos: Mahabharata och Ramayanabeskriver hinduismens komplicerade lära och trosliv. Mahabharata är för hindun vad nya testamentet är för den kristne. • Purana: utvecklar den klassiska hinduismens mytologi.

10. Troslära • Hinduerna är monoteister innerst inne – de tror på en enda allsmäktig gudom – Brahman, ”det absoluta” – som härskar över världen med hjälp av många mindre gudar. • För den lärde är de mindre gudarna som helgon eller änglar i kristendomen. För den allmänna hinduen är de mycket viktiga.

11. Vishnuismen, Shivaismen Brahmaismen och Shaktismen • Tre grenar inom hinduismen. • Vishnu – full av välvilja och sitter påsin tron i himlen vid sidan av sin fru,gudinnan Lakshmi. Anses vara guden,världsalltet, världssjälen och den främste bland gudarna. • Shiva – har en mörk och grym sida, tros ofta smyga omkring på hemska platser, ses ofta med döskallar eller mediterande i Himalayabergen. Han betraktas dock som kärleksfull och nådig.

12. Shakti – den stora modergu-dinnan. Uppenbarar sig som den stränga Durka, milda Parvati eller Uma. Beskrivs ofta som en motbjudande häxa, men beskrivs som kärleksfull och god mot dem som dyrkar henne. • Brahma – är skaparguden. Spelar en undanskymd roll idag, inga tempel till hans ära.

13. Krishna • Enligt hindusimen kan gudarna uppenbara sig i mänsklig gestalt på jorden. En sådan gudamänniska kallas avatar. • Den mest kända och älskade avataren och gudamänniskan är Krishna. Det är egentligen guden Vishnu uppenbarad i en människokropp. Enligt legenden levde Krishna i Indien för tusentals år sedan. Han var en fruktad krigare, men även beundrad av kvinnor.

14. Tempel och puja • Templet är ofta byns centrum. Dit kommer människor för att delta i pujan. • Puja är en offergudstjänst. Man kan offra frukt, grönsaker eller annat, som de ger till prästen, även pengar. • Gudstjänsten är väldigt kort, bara några minuter, ingen sång och inga predikningar. • Ibland vid större högtider bärs gudarna ut på gatan för att ge liv åt byns alla människor.

15. Kasterna – en gudomlig ordning? • Människor i Indien blev tidigt indelade i fyra klasser eller kaster. • - präster, kallas brahmaner, ”de som är hängivna Brahman”, Världssjälen • - krigare och ämbetsmän • - bönder, köpmän och hantverkare • - tjänare och slavar • men även kastlösa, utstötta, prostituerade

17. Vem vågar sätta sig upp mot gudarna? • Att människorna tillhör olika klasser och har olika värde är allts ett resultat av gudars vilja, manar hinduerna, och vem vågar säga emot gudarna? • Idag har det sprungit fram tusentals kaster utifrån de fyra första, i en by kan det vara tio medan det i en annan kan vara ett par av dem men några andra också. • Yrke och kast hör ofta ihop.

18. Är du fattig – skyll dig själv!! • Fast i sin kast – de kan inte byta kast, de föds in i sin kast och sociala ställning. Det anses olämpligt att äta tillsammans med någon från en lägre kast, och man gifter sig ofta inom sin kast. • Kastsystemet försämrar människornas möjligheter att förändra sina livsvillkor. • Vem bestämmer vilken kast man ska tillhöra? Det gör man själv enligt hinduismen. Enligt läran flyttas man upp eller ner på samhällssten vid varje reinkarnation, återfödelse. Om man har levt på rätt sätt i sitt föregående liv, får man det bättre i sitt nya liv och vice versa. Alltså får man skylla sig själv om man är fattig, eller man kanske blir ett djur istället, de anses ju vara besjälade! Harijan, eller daliter – kallas de med lägst kast.

19. Karma – gärningarnas lag • Vad är det som avgör vilken kast du hamnar i? Jo, Karma – gärningarnas lag. • Karma är slutsumman, resultatet av hur en människa levat. Den som levt ett hederligt och bra liv får bra karma, medan den som varit en dålig människa får dålig karma. • God karma föds i en bättre kast nästa gång. Det är alltså människans gärningar i det föregående livet som bestämmer hur man får det i detta liv.

20. Att leva som hindu • Alla viktiga hindu-riterna utförs i hemmet, inte minst tillbedjan (puja). Hinduer tillber som individer och familjer, inte som församlingar annat än i moderna reformerade sekter. • De flesta hus har antingen ett rum eller ett hörn där det finns ett familjealtare. På altaret finns en bild eller ett kännetecken på gudomen. • Först smörjer tillbedjaren guden med olja medan han läser texter. Sedan sätter han sig ner framför den och mediterar. Man tänder rökelsestickor och sätter blommor och mat framför altaret. Tillbedjan i templet följer ett liknande mönster. • En hindu äter sällan kött, de är ofta vegetarianer. Om en hindu äger en gris är det troligen en lågkastig, en from hindu föraktar den som äter en annan varelse.

21. Ganges • Redan vid soluppgången trängs människor för att be, meditera och gå ned i det heliga vattnet. För den västerländska besökaren är vattnet smutsigt och verkar livsfarligt att dricka. Men för den fromme hindun är Ganges vatten renare än det friskaste källvatten uppe i bergen. • Varanasi heter en plats dit hundra-tals hinduer kommer varje dag för att kremeras. Askan blandas i Ganges.

22. Högtider • Tempelhögtider – åtminstone en gång om året förs avbildden från templet omkring i procession under stora festligheter. • Holifesten – den firas i början av våren, i feb/mars. Har sitt ursprung i en forntida fruktbarhetsrit. Folkmassan sjunger, bär på fruktbarhetssymboler och roar sig med att spruta färgat vatten och puder på varandra. Till minne av Krishna som i sin ungdom ständigt hittade på rackartyg.

23. Dasera/Dashahra – tiodagarsfest i sept/okt, som hålls till gudinnan Durgas ära. Kan spåras tillbaka till Ramas seger över Ravana, som återfinns i Ramayana. Väldiga avbildningar av Ravana fyllda med smällare och spräng-ämnen förs i parader längs gatorna för att sedan antändas med Ramas brinnande pilar. Festen avslutas med att en procession av festklädda människor skjuter ut en flotte i en sjö eller flod med en staty av gudinnan. • Divalifesten – den fyra dagar långa nyårshögtiden som associeras till Rama, de dödas andar samt Vishnu och hans maka Lakshmi, rikedomens och framgångens gudinna. Oljelampor tänds och husen städas för att välkomna Lakshmi. Fyrverkerier exploderar för att köra iväg onda andar. Speciellt affärsmänniskor firar Divali och öppnar nya konton med böner till Lakshmi om framgång under det nya året.

24. Vem är hindu • Hindu är den som är född i en kast, tror på själavandring och försöker följa de gamla heliga skrifterna. • Hinduer anser att människan inte bör: • -äta kött, särskilt nötkött-dricka alkohol-ljuga-stjäla-skada eller döda något levande väsen • De flesta hinduer är också överens om att en hindu bör: • -offra och be till gudarna-delta i religiösa fester och riter-lyda föräldrar och visa respekt för ålderdom och visdom-vara hjälpsam och solidarisk mot andra, särskilt mot dem inom samma familj och kast

25. Jainismen, sikhismen, islam • Jainismen – ickevåldets väg. En närmast ateistisk gren. En jainist tror inte att det finns några mäktiga gudar som kan hjälpa människorna. Den som lever rätt blir till slut fri. Det viktiga är att leva hederligt, kärleksfullt och att respektera allt som lever. Det värsta som en jainist kan göra är att ta en levande varelses liv, därför aktar man sig hur man går, man kan ju trampa på en myra, och man har en duk för munnen så man inte råkar svälja en insekt. • Svastika är på sanskrit ordet för den uråldriga religiösa symbol som på svenska kallas hakkors. På sanskrit betyder ordet lycka eller välfärd. I indisk kultur är svastikan en mycket gammal symbol för solen och är en av de 108 symbolerna för guden Vishnu. Svastikan representerar solens strålar utan vilka det inte hade funnits något liv. Guden Ganesh avbildas ofta sittandes i lotusställning med en svastika i sin högra hand alternativt sittandes på flera stycken svastikor. I detta sammanhang symboliserar svastikan fred och harmoni.

26. Sikhismen – stolthet och moral. En tro som är grundad i både hinduis men och islam. Allah och Vishnu är olika namn på samme gud. Bara när människan vänder sig till gud kan hon så småningom bli fri från rein-karnationen. Anhängarna kallas sikher, som betyder lärjungar. Männen känns igen på sin turban och det långa oklippta håret och skägget. • Islam – långt alla hinduer följer ickevåldets väg. Många krig har bekämpats mot t.ex. det muslimska Pakistan. Sedan 700-talet har hinduerna känt sig trängda av muslimer som intagit delar av Indien. På 1700-talet blev hela Indien en koloni för Storbritannien och man kämpade för sin frihet, främst genom ickevåld. 1947 vann Indien självständighet främst genom sin hinduistiska ledare Mahatma Gandhi. Han blev dock mördad av en fundamentalistisk hindu som ansåg honom vara för tolerant mot muslimerna. Detta ledde till strider mellan de båda religionerna och sedan dess är det spänt dem emellan.