Nacka i siffror

2. Nacka i siffror 88 000 inv�nare. Barn och ungdom 27% Arbetande �ldrar 60% Pension�rer 13% Snabbt v�xande kommun. Utrikes f�dda: 16%. 100 km2. 40% sm�hus, 60% l�genheter. L�g arbetsl�shet. Kommunbudget: 3,5 Mdr. 4 200 anst�llda.

3. Det var s� h�r det b�rjade! Den etablerade, �sj�lvklara� kombinationen A-B kom p� 70�talet att utmanas av f�r�ldrakooperativen,som ville se kombinationen A�C.Den etablerade, �sj�lvklara� kombinationen A-B kom p� 70�talet att utmanas av f�r�ldrakooperativen,som ville se kombinationen A�C.

4. Fotv�rdscheckar 1 september 1985 Service producerad i egen regi, d�r den enskilde anvisades till en kommunal fotv�rdare, byttes mot checkar att anv�ndas fritt hos vilken fotv�rdare som helst Lika mycket service till den enskilde � och valfri Egenavgiften ungef�r lika, men skattebetalarnas kostnad halverad Egna verksamheten upph�rde � 3 av 9 startade eget Sen har det rullat p充���..

5. Kundval Hemtj�nst 1992 Skolpeng 1992/1993 Barnomsorgscheck 1994 Ledsagning och avl�sning 1998 S�rskilt boende 2001 Familjer�dgivning 2004 Familjebehandling 2005 Vuxenutbildning 2005 V�rd av eget barn 2006 Musikskolan 2007 Kulturcheck 2007 Karri�rv�gledning 2008 �ppenv�rd f�r missbrukare 2009 Arbetsrehabilitering m.m. 2009 Omsogsverksamhet 2010

6. Dagsl�get Barnomsorg 52% barn i kommunala och 48% privata f�rskolor. Grundskola 82% av eleverna i kommunala skolor och 18% friskolor. Gymnasiet 47% av eleverna i kommunala och 34% frist�ende gymnasier OCH 19% i andra kommuner Vuxenutbildning 32 frist�ende utbildare Hemtj�nst 53 privata anordnare. 100% i privat regi. S�rskilt boende 6 kommunala och 5 privata �ldreboenden. 50% i privat regi. LSS-boende 3 kommunala och 4 privata . 66% i privat regi. Familjer�dgivning 2 kommunala och 10 privata Musikskola 1 kommunal 7 privata Familjebehandling 1 kommunal och 12 privata Karri�rv�gledare Kulturpeng till skolorna Arbetsrehabilitering �ppenv�rd f�r missbrukare

8. Varf�r kundval och inte upphandling eller offentlig monopolproduktion? Demokrati och makt -r�sta med f�tterna Den enskilda medborgaren i fokus. Man �blir v�rd� n�got. Kvalitetskonkurrens i st�llet f�r priskonkurrens Fokus p� �output� � inte p� �input� �kad m�ngfald � och kvalitet - genom fler sm� och medelstora akt�rer � f�retag och f�reningar Konkurrensneutralt mellan SMS och stora f�retag Undviker oligopol

9. N�gra erfarenheter Det fungerar! St�rre m�ngfald � st�rre valfrihet. Fokus p� kvalitet och ledarskap. Mental omst�llning f�r alla. N�jdare medborgare, kunder och personal H�gre kvalitet, t ex allt b�ttre betyg och SALSA-v�rden Tydligg�r ekonomin.

10. �r valfriheten kostnadsdrivande? Tydligg�r ekonomin f�r alla. Kapacitetsutnyttjande och flexibilitet - lokaler, personal samverkan med andra m.m. Betalar bara f�r det som utf�rs. Minskade investeringskostnader f�r f�rskolor, skolor och �ldreboende. Minskat risktagande f�r kommunen. Ej h�gre kostnader �n j�mf�rbara kommuner utan kundval. Men sn�lla politiker����.

11. Hur undanr�ja hot mot konkurrensneutraliteten? S�rskilja politik och produktion L�ngtg�ende decentralisering av driftsbeslut till RE Ingen finansiering vid sidan av checken Internt hyresutj�mningssystem Momskompensation till privata anordnare Gemensam och genomskinlig hantering av val, k�er och intagning, synpunkthantering med st�d av IT. Nacka 24+ Pulsen Combine J�mf�raren �ppet synpunktshanteringssystem f�r alla

13. Grundl�ggande v�rdering F�rtroende och respekt f�r m�nniskors kunskap och egen f�rm�ga � samt f�r deras vilja att ta ansvar

14. Styrprinciper S�rskiljande av finansiering och produktion Konkurrens genom kundval eller upphandling Konkurrensneutralitet Delegera ansvar och befogenheter till l�gsta effektiva niv�

15. Tre delar med olika uppdrag f�r ett gemensamt m�l

16. Olika roller Politikerna �Vad� M�l Finansiering Uppf�ljning och utv�rdering M&H Behovsbed�mning Auktorisation Information Befolkningsprognoser Marknadsbed�mning Delegerade beslut Producenterna �Hur� Inriktning � profil Anv�ndning av pengarna Organisation Driva verksamhet Ledning Resultat

17. Huvudprocesser Tydligg�r kommunens huvudansvar inom olika lagstiftningsomr�den Sammanf�r likartade uppgifter Externt perspektiv Uppgifter som �r till st�dja och underl�tta att huvudprocesserna kan genomf�ras effektivt Internt perspektiv

18. Politiskt ansvarDelar i huvudprocesserna

19. Politiskt ansvarDelar i huvudprocesserna

20. Politiskt ansvarDelar i huvudprocesserna

21. Kommunal produktion FFS �Skolor, f�rskolor och fritidshem. VSS- Sociala st�dresurser och �ldreomsorg Kultur Nacka R�ddningstj�nsten i kommunalf�rbund. Nacka Partner � interna tj�nster

22. Utvecklad styrning och ledning Kommun�vergripande m�l Strategiska n�mndm�l, nyckeltal och m�lniv�er f�r dessa. Balanserade styrkort i kommunal produktion Resultatkontrakt mellan chefer Strategisk f�rm�ga Personligt agerande Resultat L�n och bel�ning � storlek, komplexitet, marknad samt resultatkontrakt

23. �vergripande m�l God kommunal service Stor valfrihet Starkt medborgarinflytande God livsmilj� och l�ngsiktigt h�llbar utveckling Trygg och s�ker kommun L�gsta m�jliga skattesats och p�verkbara avgifter Effektivt resursutnyttjande Kommunal ekonomi i balans

24. Styrning i Nacka

25. Strategi Fler som arbetar och betalar skatt �ka andelen direkt v�rdeskapande aktiviteter: �kad produktivitet och kvalitet genom �kad kundtid i produktionen. Minska p� omfattningen av och �ndra formerna f�r myndighetsut�vning och administration. Dra in medborgaren i v�rdeskapandet. Standardisera och effektivisera st�dprocesser �kad tillg�nglighet och gott bem�tande. M�t och j�mf�r. Utnyttja ny teknik med �ppen teknisk plattform Utnyttja 40-talisternas utt�g Verka f�r strategiska allianser regionalt och nationellt

26. Organisatoriska utmaningar Medborgarperspektiv �t�nk utifr�n och in. En v�g in via olika kanaler � Kontaktcenter. Utmana professionell konservatism. Ledarskap p� alla niv�er. Jante, Alfons och Nasse.

27. Nacka �N�sta Steg mot visionen! Hur tar vi tillvara och vidareutvecklar v�r f�retagskultur till en ny niv�, med v�r v�rdering och styrprinciper som grund? Hur skapa en strukturell/kulturell kontext som kan f�rena: Drivkraft och tydlighet med�.. ansvarstagande och ordning med�. frihet, passion, kreativitet och starkt innovationsklimat?