KONJUNKTURINSTITUTET

1. KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013 Jesper Hansson

2. Sammanfattning • Överraskande stark tillväxt i Sverige första kvartalet • Fortsatt svag utveckling i Europa • Återhämtning inleds mot slutet av året • Måttliga löneavtal bäddar för låg inflation • Riksbanken rör inte reporäntan • Finanspolitiken är expansiv i år men måste stramas åt framöver om överskottsmålet ska nås

3. 2012 2013 2014 BNP 0,7 (0,8) 1,5 (1,3) 2,5 (2,3) Arbetslöshet1 8,0 (8,0) 8,3 (8,2) 8,3(8,2) KPIF 1,0 (1,0) 1,0 (1,0) 1,3 (1,4) Reporänta2 1,00 (1,00) 1,00 (1,00) 1,00 (1,00) Offentligtfinansiellt sparande3 -0,6(-0,7) -1,5 (-1,4) -1,2 (-1,1) Prognosen i sammandrag(mars 2013 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1Procentavarbetskraften2 Vid årets slut 3 Procentav BNP

4. Fördjupningar • Lånar hushållen för mycket? • Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunktur-återhämtning och offentligt finansiellt sparande • Ny befolkningsprognos påverkar prognosen för arbetsmarknaden på längre sikt • Framåtblickande indikatorer för byggproduktionen • Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998–2012

5. Svag industrikonjunktur i världen – inköpschefsindex nära 50-gränsen för tillväxt Diffusionsindex, säsongsrensade månadsvärden

6. Stark börsutveckling trots svag realekonomi Index 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde

7. BNP fortsätter att falla i euroområdet, långsam konjunkturuppgång i USA BNP, procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

8. BNP-tillväxten i världen ökar 2014-2015 – drivs främsta av starkare tillväxt i EU BNP, procentuell förändring

9. Överraskande stark tillväxt första kvartalet – faller tillbaka andra kvartalet innan återhämtning påbörjas Barometerindikator index medelvärde=100, månadsvärden respektive BNP, procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

10. Export och investeringar faller – hushållens konsumtion växer skapligt, men ofrivillig lageruppbyggnad Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

11. Viss förbättring av exportorderingång i industrin Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

12. Genomsnittligt förtroende för den egna ekonomin enligt Hushållsbarometern Mikro- och makroindex, medelvärde=100, månadsvärden

13. Hushållens konsumtion viktig drivkraft Hushållens konsumtion, procentuell förändring respektive sparande, procent av disponibel inkomst

14. Sysselsättning och arbetskraft fortsätter öka något mer än väntat Tusentals personer, säsongsrensade kvartalsvärden

15. Arbetslösheten har fortsatt stiga Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

16. Stabil och jämförelsevis hög sysselsättningsgrad Procent av befolkningen 20–64 år

17. Hög ungdomsarbetslöshet i Sverige, men kanske ännu viktigare att studera antalet inaktiva ungdomar Andel inaktiva unga, procent av befolkningen 15–24 år, 2012, årsgenomsnitt, (Not in Employment, Education or Training)

18. Industrin satte märket – treåriga avtal på måttlig nivå bäddar för låg inflation Timlön i hela ekonomin, procentuell förändring

19. Fortsatt låg inflation 2013-2014 Årlig procentuell förändring, månadsvärden

20. Riksbanken rör inte reporäntan Procent, dagsvärden

21. Hushållens skulder på historisk hög nivå Hushållens skulder, procent av disponibel inkomst

22. Genomsnittliga tillgångar har stigit minst lika snabbt som skulderna Tusental kronor per invånare 20- år, 2012 års priser

23. Lånar hushållen för mycket? • Aggregerade data, men • Skev fördelning av skulder och likvid förmögenhet • Hushållsdata bör studeras i större utsträckning • Skulder behövs • Jämna ut konsumtion över tiden • Knappast rationellt för äldre att ha obelånad fastighet • Regleringar behövs eftersom hushåll och banker inte alltid tar hänsyn till negativa externaliteter • Regleringar kommer dock med både intäkter och kostnader • Finansiella stabiliteten inte hotad • Få tecken på fundamental felprissättning av bostäder • Men åtgärder för ökat utbud kan sänka jämviktspriset • Hushållens skuldsättning inget hot mot finansiell stabilitet • Ett isolerat prisfall skulle få begränsade realekonomiska konsekvenser

24. Underskott i de offentliga finanserna – kräver åtstramning om överskottsmålet ska nås Faktiskt och konjunkturjusterat finansiellt sparande, procent av BNP respektive procent av potentiell BNP

25. Låg statsskuld som faller ytterligare som andel av BNP efter 2013 Konsoliderad bruttoskuld (Maastrichtskuld), miljarder kronor respektive procent av BNP, löpande priser

26. Finanspolitiska utmaningar • I prognosen ligger 20 mdr kr ofinansierade finanspolitiska åtgärder 2014 • Målkonflikt mellan att påskynda återhämtning och uppnå överskottsmålet, se fördjupning • Regeringen bör vara tydlig med hur man gör denna avvägning • Bibehållet offentligt åtagande på 2013 års nivå kräver skattehöjningar på 72 mdr kr t.o.m. 2017 om överskottsmålet ska nås (med KI:s makroprognos) • Men dags för en utredning om lämplig nivå på överskottsmålet