Cancerrelaterad smärta

1. Cancerrelaterad smärta Professor Peter Strang Karolinska Institutet SSH och RaH Professor Peter Strang

2. Hur vanligt är smärta vid cancer? • Vid diagnostillfället: 10-40%, ofta lätt smärta • Botbar cancer under behandling: • Cirka 20-50%, delvis behandlingsrelaterat • Ofta lätt- måttlig smärta • Spridd cancer under tumörspecifik behandling • Cirka 20-70% (beror på cancerform) • Ofta måttlig (-- svår) smärta • Palliativ vård – döendefasen • 70-- >90% är opioidkrävande (morfinpreparat) • Måttlig– svår -- mycket svår Professor Peter Strang

3. Hur många kan göras smärtfria? • Även vid de svåraste fallen kan >90% göras smärtfria/nästan smärtfria • ”Alltid” i vila • Många gånger även vid rörelser • Bara cirka 50% får denna hjälp i sjukvården i stort • Situationen är likartad i västvärlden • Behandlingen misslyckas om man inte beaktar att • 80% har två eller flera olika smärttyper • Inte ens morfin fungerar alltid – det behövs annat Professor Peter Strang

4. Smärttyper, exempel på problem • ”Vanlig” (nociceptiv) smärta: • Molvärk – paracetamol, morfinpreparat • Rörelseutlöst inflammatorisk smärta: anti-inflammatoriska medel, kortison, strålbehandling, ortopedi kan krävas • Buksmärtor: molvärk eller kolik? Kräver olika behandling! • Nervsmärtor: svarar ibland inte alls på morfin!! Professor Peter Strang

5. Var finns cancerpatienterna? • Botbar cancer (tidig behandlingsfas) • Oftast på specialistkliniken (onkologen, kirurgen, ÖNH, lungkliniken, gyn osv) • Spridd cancer (sen behandlingsfas) • Ofta onkologklinik • Palliativ vård / döendefasen • Specialiserad palliativ enhet • Kommunens särskilda boenden • Ytterst sällan i det egna hemmet med primärvård Professor Peter Strang

6. Döendefasen • Avancerad (palliativ) hemsjukvård (ASIH, SAH, PAH) • Cirka 25 enheter inom SLL / > 900 platser i hemmet • Dygnet-runt vård • Alltid kompetent läkare i teamet • Klarar ”allt” i hemmet utom röntgen och kirurgi • Palliativ slutenvård (vårdplatser, ”hospice”) • Sviktplatser och förutsättning för ASIH • När problemen är komplexa och hemmet inte är ett val • Fr.a. av psykosociala skäl (anhöriga sviktar) • Kommunens särskilda boenden • Vid stillsam sjukdom, trots döendefas • Äldre patienter • Smärtkompetensen ofta bristfällig Professor Peter Strang

7. Utbildning • Läkarutb: Idag mindre än 1 dags katedral undervisning om klinisk smärtbehandling • Sjuksköterskeutb: betydligt bättre • Fortbildning: ibland för sjuksköterskor, sällan/ aldrig för läkare • Redskap finns: • Personella resurser på palliativa enheter, smärtenh. • Designade smärtbasutbildningar (”Smärtgräns 2000”) • Läromedel (Strang: Cancerrelaterad smärta 2003) Professor Peter Strang

8. Tillräckligt med vårdplatser • Döendet kan inte ”planeras” • 100% beläggning på en palliativ enhet innebär att vissa köar • Normala svängningar förekommer • Vintertid 1-2 veckors kö till palliativ vård • Cirka 20% hinner dö i kön – på fel vårdnivå • På sommaren ibland 4 veckor, eller att enheter överhuvudtaget inte tar nya pat. • Pat. blir kvar på högspecialiserade platser Professor Peter Strang

9. Vad kan beställarna göra? • Kräva att rutiner finns och redovisas • Finns vårdprogram som revideras årligen? • Finns tillgång till smärt/palliativ konsult? • Finns plan för smärtfortbildning? • Kräva nyckeltal • Andel smärtfria/nästan smärtfria (VAS 0-2) • Medelsmärta • Andel med smärta VAS <4 • Hur många i personalen har smärtutbildning? • Antal smärtombud på enheten? Professor Peter Strang

10. Smärt/palliativt problem inom SLL • Slutenvårdsplatser finns ofta på geriatriska kliniker med åldersgräns på 65 år • Vem skall ta hand om yngre döende cancerpatienter, dvs under 65 år?? • Finns det/skall det finnas någon ”motor” som fungerar som palliativt kompetenscentrum inom SLL? Professor Peter Strang