Meteorologi

1. Meteorologi Läran om vädret

2. VARFÖR VARIERAR VÄDRET? • Solen värmer jordklotets delar olika mycket, det sätter luften i rörelse för att jämna ut tryck- och värmeskillnader. • Solen värmer jordytan luften värms sedan underifrån av jordytan. • Vädret påverkas också av jordens rotation, havens temperatur och vilken naturtyp man befinner sig i, t.ex. barrskog, regnskog, öken eller kalfjäll. • Klimat ≈ Är normalvädret för en plats eller region över längre tidsperioder.

3. VÄDERPROGNOS • Väderprognos är en vetenskaplig förutsägelse om vädret för en tid framåt (ofta 5-10 dagar). • Väderprognoser produceras av meteorologer. • En prognos sker i tre steg, • Datainsamling (från väderstationer, fartyg, satelliter, väderballonger och radar). • Datorbearbetning (Dator samlar rådata och konstruerar prognosmodeller). • Förädling (prognosdata sammanställs till lättbegripliga och överskådliga väderprognoser för allmänheten).

4. HÖGTRYCK OCH LÅGTRYCK • Solen sätter luften i atmosfären i rörelse. • Lågtryck L – Bildas då varm luft som har låg densitet stiger uppåt. Ger i regel regn och blåst på sommaren. • Högtryck H – Bildas då kall luft som har hög densitet sjunker till marken. Ger i regel klart och soligt på sommaren och kalla nätter på vintern.

5. VÄDERFENOMEN • Dimma – mycket små regndroppar som svävar i luften. Bildas då fuktig luft kyls ner. • Hagel – Bildas då vatten virvlar omkring i molnen och omväxlande fryser och smälter. Iskristallerna blir större och större, till slut faller de ner. • Åska – Uppkommer genom gnidning när kraftiga vindar påverkar molnen. Blixten består av elektroner som går mellan molnen och marken för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning.

6. VIND • Vindar – Uppstår när luft rör sig från ett högtryck mot ett lågtryck. Tryckskillnaden påverkar vindhastigheten. • Vindriktning – Den riktning varifrån det blåser. • Vindhastighet – Mäts i m/s (kallas sekundmeter). Ord som beskriver vindhastighet är t.ex. måttlig vind, bris, styv kuling och storm. (se. tabell s. 36) • Vindstyrka – Beskriver vilka verkningar vinden har på olika föremål, t.ex. vid storm kan stora träd ryckas upp med rötterna.Mäts i enheten beaufort (uttalas båfår).

7. Moln • Moln är en synlig samling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären. • Moln bildas vanligen då vattenånga kondenseras på mycket små partiklar som svävar högt upp i atmosfären.

8. Varmfront och kallfront • Gränsen mellan stora luftmassor som är varma och kalla kallas fronter. • Varmfront – Varm luftmassa som rör sig mot en kall luftmassa. Den varma luften tvingas upp på högre höjd, avkyls, bildar moln och vi får ihållande nederbörd. • Kallfront – Kall luftmassa som rör sig mot en varm luftmassa. Den kalla luften pressar upp den varma luften på högre höjd. Luften rör sig snabbare uppåt än i varmfronten. Därför ger den ofta häftiga skurar.

9. Nederbörd • Till nederbörd räknas snö, hagel och regn. • Mäts med regnmätare (hagel och snö smälts innan mätning). • Enhet för mätning av nederbörd är mm. • Underkylt regn – Under speciella förhållanden kan regndroppar ha lägre temperatur än 0 °C. Då de träffar marken bildas omedelbart ett tunt halkigt islager.

10. Luftfuktighet • Luft kan bara ta upp en viss mängd vattenånga. • Ju varmare luften är, desto mer ånga kan den innehålla. • Mättad luft = Den maximala mängd vattenånga luften kan innehålla. • Relativ fuktighet = Hur stor del vattenånga luften innehåller jämfört med när den är mättad. Anges i procent. • Mäts med hygrometer.