Omväldsanalys Avfall

2. Omväldsanalys Avfall • Sopberget ökar med tre procent per år i Sverige- dock har mängderna per person minskat något i Sverige senaste 4 åren • Järfällas invånare slängde 14 500 ton avfall 2013 • I Sverige slängdes 4 398 680 ton avfall 2012 • I Europa slängdes 392 000 000 ton avfall 2012 • I världen slängdes 1 277 500 000 ton avfall 2010 • 2010 slängdes 3,5 miljoner ton avfall per dag • 2025 i fortsatt takt kommer 6 miljoner ton per dag slängas, enligt Daniel Hoornweg som anser att vi nått ”Waste produktion peak” år 2012

3. Europeisk avfallsstatistik

4. Avfallstrend EU och Sverige

5. Vad ligger i soppåsen i Järfälla?

6. Hur minskar vi avfallet i Järfälla? • Minska matavfallet i skolköken • Järfälla föreningsloppis • Jobbcenter i Järfälla kommun • Matavfallsinsamling • Behovshämtning • Informationskampanjer På gång i kommunen: • EL:IN skåp • Ambulerande Farligt avfallsbil • Off 2 off

7. Minskar mängden avfall? Mängd uppkommet hushållsavfall (kton)

8. Minskar mängden avfall? Förväntad och verklig uppkommen mängd hushållsavfall (kton)

9. Frikoppling Några slutsatser om frikoppling: • Konsumtionsförändringar kan ske snabbt och få stor effekt. Den observerade frikopplingen på 350 kton uppnåddes på bara 2 år. • Konsumtionsförändringar sker på grund av skiften i trender där miljöengagemang endast är en av dessa trender (”identitetskonsumtion”). • Dyra produkter med låg vikt! (Ur miljösynpunkt oftast bra men inte alltid, se exempelvis elektronik) • Resultaten från projektet möjliggör att ny kunskap kan tas fram för hur vi kan öka frikopplingen.

10. Från ord till handling • Från Annika Hallmans artikel i Effekt 1/2014 • Det finns ett stort glapp mellan vad man vet och vad man gör… • Miljöhänsyn innebär ofta en konflikt mellan det egna intresset eller bekvämlighet - Tar jag bilen spar jag tid • Människor är känsliga för omgivningens signaler och de sociala normer som finns • De personliga normerna och individens identitet väger tyngst när vi väljer att agera miljövänligt och ger oftast starkast effekt

11. Plastpåsar • Idag förbrukas 100 miljarder plastpåsar årligen i EU • Detta ska halveras till 2017, och minska med 80 procent till 2019, enligt EU-parlamentet • Förbjudits i flera länder, ej i Sverige • I Rwanda är det helt förbjudet sedan år 2008 • Finns alternativ bioplastpåsar • Ekmans och Trioplast har tagit fram plastpåsar av ostronskal • Det tar 400 år för naturen att bryta ned en plastpåse • Använd mindre plastpåsar och återvinn dem

12. Hur gjorde vi förr?

13. Elavfall – batteriåtervinningen.se • Det ligger 25 miljoner mobiltelefoner och samlar damm i svenska folkets byrålådor • 75 procent av de vanligast batterierna kan göra nytta igen, energiåtervinning och materialåtervinning • Batterier innehåller metaller och vissa även tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium • Många metaller som inte är miljöfarliga kan återanvändas, och mindre utvinnas ur gruvor • Inget el-skrot från svenska avfallsanläggningar skeppas • Konfliktmineraler och smutsiga jobb sker för att få fram bland annat kobolt och tantal som finns i din smartphone • Metaller blir svårare och dyrare att utvunna på land, istället vänder sig industrin mot djuphaven

14. Farligt avfall och läkemedel • Farligt avfall och läkemedel destrueras genom förbränning • 2004 destruerades 1 000 000 kg läkemedel till ett värde på 1,5 miljoner • 2012 samlades 66 000 000 kg farligt avfall in • Behandlingen:- förbränning 1300 ⁰ C, bildas slagg och metaller skiljs ur, resterna går till deponering- gaserna efterförbränns i upp till 1200 ⁰ C- passerar en ångpanna och el och fjärrvärme utvinns- sedan renas i kalkmjölkstvätt och filter från partiklar och stoft- sist genom en 28 meter hög skorsten med vattendusch

15. Viktigtaste avfallet att förebygga och återvinna rätt • Textilier – i snitt köper varje person 15 kg textilier varje år, 8 kg går till förbränning och 3 kg till välgörenhet • Matavfall – 100 kg slängs per person och år • El-avfall – 16 kg samlas in per person och år, 12 000 000 kg hamnar fel årligen • Byggavfall – 10 miljoner ton avfall uppstår från bygg- och anläggningssektorn varje år, 10 procent är farligt avfall

16. Myter om förpackningar • Alla förpackningar förbränns? • Falskt- Papperfibrer återvinns 5-7 ggr, sedan förbränning- 70 % energi sparas, istället för nyproduktion- var 3:dje papperförpackning i butikerna är av återvunna pappersfibrer. • Det går åt mer energi att skölja ut förpackningar och transportera dem än miljövinsten av återvinning? • Falskt- Rengöring och transporter kräver mindre energi än miljövinsterna av ny utvinning- Skölj ur med mindre och kallt vatten så att inte matrester finns kvar

17. Myter om förpackningar • Mjukplats och hårdplast återvinns inte? • Falskt- mjukplats återanvänds till plastpåsar och kabelskydd- hårsplast blir plastdunkar, blomkrukor, plank och annat byggnadsmaterial • Sorterade förpackningarna blandas, till exempel färgat och ofärgat glas? • Falskt- Förpackningsar hämtas med flerfacksbilar- Glas kan återvinnas utan att kvalitén försämras- 20 % energi sparas vi återvinning- 40 % blir nya flaskor, 40 % blir glasfiberisolering

18. Myter om matavfall • Matavfall ger ingen miljövinst att sortera ut? • Falskt - Matavfall blir biogas och 10 procent energi sparas- Matavfall blir biogödsel till åkermark, återföring av fosfor till naturen- Att inget matavfall uppstår är ännu bättre, då endast 10 procent av energin kan återvinnas utifrån produktionen • Att storhandla ger miljövinster? • Falskt- Storhandling resulterar oftast i att mer mat slängs- Det blir kostsamt och en miljöförlust- Cirka 1 av 4 matkassar som bärs hem slängs idag

19. Myter om el- och farligt avfall • Elavfall skickas till utvecklingsländer? • Falskt- Det samlas in av seriösa aktörer återvinns på bästa sätt i Sverige- Miljöfarliga ämnen tas om hand- Metaller plockas ut och återvinns • Farligt avfall behöver inte sorteras ut? • Falskt- El- och farligt avfall är viktiga att sortera ut- Farligt avfall destrueras i speciella förbrännings-anläggningar med speciellt reningsutrustning- Läkemedel lämnas in till Apotek för destruktion

20. Tips på att minimera avfallsmängderna från hemmet • Ej reklam Tack • E-faktura, autogiro • Låna saker som behövs sällan • Återvinn, laga, ge bort, köp begagnat • Gör egna skönhetsprodukter och rengöringsmedel istället för att köpa kemikalier • Används tygkasse istället för plastpåsar • Köp eller används inga engångsartiklar • Menskopp istället för bindor och tamponger • Köp refill förpackningar • Köp mat som planeras att ätas upp, gör matlådor, frys in

21. Inspirationsfilm om att vi kan bli bättre En värld utan sopor: • http://vimeo.com/14668197