Företag i handeln

1. Företag i handeln Butiker, grossister, e-handelsföretag, torghandel, småföretag, kedjor, internationella storföretag, köpcentra, försäljning till konsumenter och företag – handeln omfattar det mesta

2. Handelns roll • Samordnar tillverkarnas utbud och kundernas efterfrågan VARUFLÖDET - Inköp/ import - Transport - Lager KUNDMÖTET - Butiksmiljö - Service & försäljning - Marknadsföring - 200 000 jobb - Omsätter 1 200 miljarder kr - 41 000 företag - 220 000 jobb - Omsätter 570 miljarder kr - 56 000 företag

3. Yrken i handeln • Försäljare • Inredare • Marknadsförare • Ekonomer • Ledare • Logistiker • IT-expert • Inköpare • Designer • Lagerarbetare • Trendanalytiker • Etablerare • E-handelsexpert • Affärsutvecklare • m fl…över 100 totalt!

4. Rekryteringsbehov: heta yrken • Säljare • Visual merchandisers, dekoratörer • Butikschefer, varuhuschefer • Bagare • Pharmaceuter • Dietister • Livsmedelsingenjörer • HR-personer • IT-spetskompetens • Ekonomer • Inköp

5. Yrkeshögskolan och arbetslivet ”Vid utformningen av yrkeshögskolans utbildningar och deras innehåll ska arbetslivet ha ett avgörande inflytande och dess krav ska vara utgångspunkt vid kvalitetssäkring och utvärdering.” - betänkandet ”Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring”, s 12. Relationen till arbetslivet Dimensionering Synen på yrkeskunnande Kvalitetskriterier och kvalitetssäkring

6. Synen på yrkeskunnande • - Idag beskrivs yrkeskunnande, kompetens och kvalifikationer på olika sätt • ”Att vara yrkeskunnig … innebär att man är kompetent för en viss uppgift…” (Per Erik Ellström: Kompetens utbildning och lärande i arbetslivet, Stockholm 1992) • Utredaren föreslår att Ellströms modell för att skilja mellan uppgiftsrelaterade (kunskap, förmåga, färdigheter) och normativa (attityder) kvalifikationer används vid planering och utveckling av utbildningar • Kunskap delas upp i fyra olika former: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. (Läroplansutredningens betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) • utbildningarna måste kvalitetssäkras med utgångspunkt i arbetslivets behov (får eleverna jobb) och krav (möter utbildningen arbetslivets kompetenskrav). ”Beskrivningen av yrkeshögskolan måste börja i ett försök att karaktärisera den kunskap och syn på kunskap som avses prägla yrkeshögskolans utbildningar.” ”Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska i hög grad baseras på kunskaper, färdigheter och erfarenheter som genereras och utvecklas vid produktionen av varor och tjänster. Denna kunskap är inte alltid systematiskt dokumenterad, men det betyder inte att den inte tål reflexion och analys. Det saknas ofta en traditionell vetenskaplig grund för denna kunskap och den bearbetas sällan i akademisk forskning.”

7. På jakt efter en gemensam syn på kompetens SIS standard SS 63 40 70 ”Ledningssystem för kompetensförsörjning” ger följande definition av begreppet kompetens: kompetens är ”Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter” Vid definitionen av kompetens har följande innebörd lagts bakom orden: Förmåga = erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta kunskaper och färdigheter Vilja = attityd, engagemang, mod och ansvar Kunskap = fakta, metoder – att veta Färdigheter = att kunna utföra i praktiken – att göra

8. Svensk Handels syn på kompetens Kunskaper, ex: affärsförståelse yrkeskunskaper ämneskunskaper baskunskaper Förmågor, ex: att lyssna, tala att planera att analysera att ta initiativ Vilja, ex: energisk engagerad motiverad Färdigheter, ex: klara högt tempo läsa, räkna, skriva hantera verktyg, fordon, apparater Värderingar, ex: passa tider ärlighet kostnadsmedvetenhet empati - Kompetens är att kunna omsätta kunskaper och färdigheter i praktisk handling för goda resultat med hjälp av vilja och värderingar

9. Yrkeskompetens och generell kompetens • Yrkeskompetens är mer situations- och rollspecifik • Generell kompetens är mer allmängiltig • Grundläggande läsförmåga och matematiska färdigheter • Förmåga att kommunicera effektivt i skrift och tal • Fungera produktivt och effektivt i grupper, arbetslag • Förmåga att relatera till andra ”emotional intelligence” • Datakunskaper • Lära att lära: förmåga till kritiska iakttagelser, reflektion tänkande om tänkandet, och kreativitet. (Are there key competencies critical to economic success? Levy & Murmane, 1999.)

10. Handelns behov av generell kompetens • Strukturomvandling gör att generella kompetenser är viktiga • - Få har samma jobb och uppgifter längre än 5-10 år • - Arbetsplatserna förändras, liksom koncept, organisationsformer och kunderbjudanden • - Helhetsförståelse och baskompetens är en viktig grund för att yrkeskompetensen ska ge resultat • - Lärförmåga och problemlösning behövs i en föränderlig bransch och omvärld

11. Handelns behov av yrkeskompetens • Rekrytering görs utifrån kortsiktiga, specifika behov. Uppgifter söker utförare. • - Goda resultat kräver god yrkeskompetens inom exempelvis sälj, ledarskap, butikskommunikation, inköp, logistik, IT, ekonomi • - Att omsätta kunskaper i praktisk handling sker alltid i en specifik situation, en yrkeskontext

12. Handelsföretagens önskelista är lång!

13. Butikssäljarkompetens • Säljkompetens • intresse och motivation av att påverka andra människor. • har egen motor, är fokuserad på att nå säljresultat och • trivs med högt tempo • Servicekompetens • förmågan och intresse av att hjälpa andra • förmågan att kunna möta människor av olika slag i • skilda situationer • Strukturkompetens • - att kunna planera och organisera uppgifter • - hålla ordning och reda • Kommunikativ kompetens • - att på olika sätt kunna formulera och dela med sig av information • - att kunna möta människor av olika slag och lyssna, förstå och göra sig förstådd • Initiativtagande kompetens • tar egna initiativ och kan sätta planer i handling • har stark drivkraft och hög energinivå • Samarbetskompetens • förmåga och vilja att vara en lagspelare • är lyhörd och har förmåga att ta till sig andras idéer och tankar • Etisk kompetens • ha en god uppfattning om lagar och regler, om vad som är rätt och orätt • ha god arbetsmoral, hög integritet och uppvisa pålitlighet.

14. Dimensioneringen ”Initiering av ny utbildning ska ske huvudsakligen i ett samspel mellan arbetsliv, utbildningsanordnare och andra intressenter på lokal eller regional nivå.”

15. Vilken av följande faktorer är viktigast för ditt företags kompetensbehov?

16. Validering ”En strukturerad bedömning av en persons reella kompetens för att klara en uppgift, en yrkesroll” Viktig fråga för handelns parter. Vår gemensam, nationella syn på handelskompetens är basen för vår dialog med skolor och myndigheter • Fördelar med validering • Ökad rörlighet och bättre matchning på arbetsmarknaden • Mer arbetslivsrelevanta utbildningar • Förbättrade metoder för rekrytering och kompetensinventering • Större utvecklingsmöjligheter inom yrken och branscher Validering bör ges en central roll för att mäta kvalitet i YH, och för att koppla samman YH med arbetslivet.

17. Handelns Kompetensråd • Ett partsgemensamt råd (med adjungerade företagsrepresentanter) ger valideringsmetoden tyngd och trovärdighet • Företag och anställda är viktiga målgrupper, deras intressen bör tillgodoses • En nationellt grepp för hela handeln för att säkra kvalitet och likvärdighet, så att intygen blir gångbara. • Administrera intyg, utbilda bedömare, utveckla definitioner och metoder • Driva utvecklingsprojekt

18. Valideringsupplägg • Självskattning • Intervju • Teoretiskt prov • Arbetspsykologiska tester • Praktiska uppdrag – rollspel och gruppövningar • Coachande återkopplingssamtal

19. Att lära ut yrkeskompetens ”praktik”; LiA, APL Rollspel, övningar, uppgifter uppgifter, dagböcker, coachning skolförlagt lärande