VOOV - Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta

1. VOOV - Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta

2. Nathalie Nordén, Projektledare VOOV 2011

3. Hur många djur finns det i Sverige idag? Källa: Statistiska Centralbyrån, 2007

4. Hur många djur finns det i Sverige idag? Källa: Manimalisrapporten, 2009

5. Hur ser livet ut för svenska husdjur?

6. Hur ser livet ut för svenska sällskapsdjur?

9. Djuren har fått en egen polis

10. Fler anmälningar om djurplågeri

11. “Being a memberof the familymeansthat not only do humans and other animals benefit from that association – theycanalso be victimsof it” - Christina Risley-Curtiss “When animals areabused, peopleare at risk; Whenpeopleareabused, animals are at risk.” - Phil Arkow

12. Vad är våld i nära relation Längre period Ökar i intensitet över tiden – del av vardagen Fysiskt våld Psykiskt våld Hot mot närstående Sexuellt våld Ekonomiskt våld Materiellt våld

13. Våld i nära relation • Omfångsundersökningar • Svensk studie 2001: 28 % av kvinnorna har erfarenheter av att en tidigare make/sambo utsatt dem för fysiskt våld. Sexuellt våld: 16 % • I Norge: mer än 25% av landets kvinnor har utsatts för fysiskt våld av en partner. • Finsk studie 2006: 43,5 % av finska kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en man - obekant eller bekant. • BRÅ 2010 • 27 312 fall av misshandel • 2 501 fall av grov kvinnofridskränkning • De flesta anmäler inte, troligtvis bara 20 % som anmäler • Ca 17 kvinnor dödas varje år i Sverige

14. Våld mot djur och människor

20. Svensk forskning ”Någon kanske suckar och undrar varför vi skall bekymra oss om djuren när våld mot kvinnor och barn fortfarande ignoreras i stor utsträckning. Men som jag ser det går det inte att gradera våldet utan det handlar om en helhet där de som definieras som svaga föraktas. Och det är just detta förakt som öppnar för våld och övergrepp oavsett om det sker i tredje världen eller vid hemmets härd.” - Carin Holmberg, Med husbondens röst 2003

21. Vad gör VOOV Varför behövs VOOV? • Våldutsatta människors djur i jourhem när matte/husse behöver skyddat boende • Varför? - allergier- familjemedlem • Faller mellan stolarna! • Ej bara att avliva bort problemet

22. Exempel Konsekvenser • Hot, våld, utpressning • ”lämnar så dödar…” • Utfodrar ej, sköter ej, medicinerar ej. • avlivar som kontroll/straff • Tysta och kontrollera • Förföljer (även) djuret • Gömma djuret • Samarbete med polis etc • Vana vid sekretess • Risken för dödligt våld högst vid separation

23. Organisation och samarbetsparners ”Uppsalakonceptet” Styrelse finns i Uppsala Lokal verksamhet finns i Uppsala, Stockholm, Göteborg, Malmö, Skaraborg, Jönköping och Borlänge. Nätverk med andra aktörer – ex: socialtjänst, polis, kvinnojourer, länsstyrelsen, mansmottagningar, NCK, Kvinnofridslinjen, RFSL-jourer, BOJ m fl

24. Historia Historia 2008 Temakväll –> maillista och nätverk 2009 Ideell förening -> skatteverket, stipendium 2010 Expansionsplaner -> Samverkansgrupp 2011 VOOV 2011 tillsammans med Allmänna Arvsfonden 2012 VOOV i Uppsala, Stockholm, Göteborg, Malmö, Skaraborg, Jönköping, Borlänge. VOOV2012.

25. VOOV lokalt • Vad är det som behövs? • Jourhem • Kontaktpersoner • Finansiering • Medicinsk och etologisk kompetens • Sekretess! • Rutiner! • Samarbetsorganisationer! • Överlämningsplats • Transporter

26. Ett exempel: 1) Anna kontaktar kvinnojour 2) Kvinnojouren ställer frågor enligt checklista 3) Kvinnojouren ringer VOOVs jourtelefon 4) VOOVs kontaktperson kontaktar lokala jourhem och återkopplar till kvinnojouren om man kan ta emot Smilla och när. Hunden Smilla och matte Anna.

27. Ett exempel: 5) Smilla tas till överlämningsplats 6) Kontrakt skrivs (ev epostkonto*) 7) Anna/kvinnojouren lämnar Smilla och åker iväg 8) Jourhemmet hämtar Smilla *specialfall Hunden Smilla och matte Anna.

28. Ett exempel: 9) Smilla bor hos jourhemmet 10) Smilla tas till överlämningsplats 11) Anna hämtar Smilla och betalar omkostnader, ex hundmat, bajspåsar och en veterinärundersökning. Hunden Smilla och matte Anna.

29. Att vara kontaktperson Grupp med personer med stöd från VOOV centralt Har hand om att godkänna jourhem Har hand om logistik Har hand om kontrakt Har hand om telefonen Träffar lokala samarbetsparters Söker sponsring

30. Att vara kontaktperson: Person 1: har primär hand om den akuta verksamheten – jourtelefonen och mailen. Person 2: har hand om att långsiktigt rekrytera och godkänna jourhem. Person 3: har hand om att långsiktigt informera om VOOVs verksamhet – till kvinnojourer, socialtjänst, polis, RFSL-jour, BOJ-jour etc. Person 4: kan avlösa person 1 och har ett huvudansvar för att verksamheten drivs framåt, beställer in material, har hand om kontrakt, ser till att logistiken är planerad så att kontaktperson 1:s arbete underlättas. Leder arbetet.

31. Jourhemmen • Tar hand om ett djur i 1 – 3 månader i hemmet. Oftast katt/hund/kanin/gnagare/häst. • Föreningen godkänner jourhemmen. • Jourhemmen förbinder sig inte till att alltid ta emot djur. • Djurägaren (personen i skyddat boende) står för kostnaden – om inte sponsring finns. • VOOV står för kostnaden för det som lånas ut. • Jourhem har hemförsäkring

32. Bra att känna till om djurplacering Vem är ägare? Försäkring? Omplacerar ej Transporthjälp kan behövas.

33. SAF-TSheltering Animals and FamiliesTogether http://video.today.msnbc.msn.com/today/29912566#null

34. SAF-TSheltering Animals and FamiliesTogether http://video.today.msnbc.msn.com/today/29912566#null

35. Filmklipp SAF-TSheltering Animals and FamiliesTogether http://video.today.msnbc.msn.com/today/29912566#null PAWS for womenhttp://www.pawsforwomen.org.uk/film/

36. ”Svenska ljuspunkter”: Fyrbodal Västernorrland Therese Ottingers forskning ”The Link” till Sverige http://www.nationallinkcoalition.org

37. Tack för uppmärksamheten! voov2011@gmail.com 073 - 82 92 143 070-728 06 11 www.voov.nu

38. Hantering av jourhemsplacerade djur som tidigare har blivit utsatta för våld. Utdrag ur föreningens stadgar: Föreningens arbete utgår utifrån att underlätta uppbrottet från den våldsutövande parten för kvinnor/män som lever med våld i nära relation. Föreningen uppnår detta genom att erbjuda tillfällig bostad för den våldsutsattes sällskapsdjur under tiden som personen lever på skyddad adress där det ej är möjligt att ta med sällskapsdjur. VOOVs syfte är i första hand att hjälpa våldsutsatta kvinnor/män att ta sig ur relationen. Det medför även att djuren indirekt också kommer bort från en livssituation präglad av våld. I vårt arbete med människor som blivit utsatta för våld är det inte ovanligt att även djuret har blivit utsatt för våld. Eftersom vi ställer frågor om djuret, ex. hur det fungerar med andra djur och människor, för att kunna hitta ett lämpligt jourhem är det inte ovanligt att vi får reda på att djuret har blivit utsatt för våld. Hur hanterar vi det i vår yrkesroll som djurhälsopersonal. Ett engagemang i VOOV är på ideell basis och något du gör på din fritid och då har du inte anmälningsplikt. VOOV rekommenderar ändå att du som verksam inom VOOV och djurhälsopersonal i de fall där du får kännedom om att ett djur utsatts för våld ringer till länsstyrelsen och berättar detta. Du meddelar att djuret nu har tillfälligt placerats hos VOOV till dess att djurägaren har hittat ett nytt boende och lämnat våldsrelationen och att det inte i dagsläget är någon fara för djuret. Av sekretess skäl kan vi inte berätta var djuret finns. Om du sedan får kännedom om att djuret flyttar tillbaka till våldsutövaren kan du på nytt kontakta länsstyrelsen som får göra bedömningen om de vill vidta vidare åtgärder. Målet med VOOVs verksamhet är att våldsutsatta personer, deras barn och djur ska våga och ha möjlighet att lämna den våldsutövande partnern.