Hur jag kan berätta för mina bekanta om kärnkraftsäkerhet

1. Hur jag kan berätta för mina bekanta om kärnkraftsäkerhet Hur kärnkraften byggdes upp  Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken  Kärnkraft en form för energiproduktion  

2. Mål för kursen • ge en beredskap att svara på frågor och förklara, även utanför det egna fackområdet, • ge en översiktlig bild av hur kärnkraftverkens säkerhet är uppbyggd, • skapa stöd för den del av personalen, som ställer upp för att utanför sitt vanliga arbete berätta om säkerhetsarbetet på kärnkraftverken, • förmedla en beskrivning av säkerhetsarbetet, som ger en övergripande förståelse för helheten.  

3. Första steget i en process • ett initiativ inom NKS/SOS-1, • vilka frågor ställer upplysta lekmän, • vilka svar ger en rimlig kompromiss mellan exakthet och förståelighet, • en pilotkurs, återkoppling och förbättringar, • en dragning för säkerhetsnämnden, • en fortsättning så att man får ett material, som kan förbättras med tiden.  

4. Hur förklara?  Se till att du kan ditt ämne! Lyssna på vad som frågas! Berätta vad du tycker och varför! 

5. Hur sätta igång • man kan inte förklara något man inte själv har gjort klart för sig, • man måste kunna mera än det man förklarar, men man behöver inte berätta allt man vet, • anpassa dig till situationen och den du förklara för, • berätta om dig själv, vad du gör i ditt arbete och hur det kopplar till det ni talar om, • ge akt på dig själv och dina åhörare när du förklarar.  

6. Att komma ihåg • försök inte predika kärnkraftens förträfflighet, • försök bilda dig en uppfattning om dina lyssnare, • respektera att dina lyssnare inte tycker som du, • berätta vad du tycker och varför du gör det, • förklara aldrig något du inte är säker på, • sluta prata när du ser att man inte mera lyssnar.  

7. En kommunikationsmodell  

8. Delar av en kommunikationsprocess • start (avsikt, målgrupp, medium, tidpunkt), • kodning för en viss mottagare (språk, föreställningar, gemensam erfarenhet), • informationsöverföring (tid, rum, media), • dekodning med hänsyn till sändaren (avsikt, tolkningar, föreställningar, innehåll), • åtgärder (trovärdighet, inpassning i kunskaps-massa, handlingar).  

9. När kan ett meddelande förstås • sändaren och mottagaren talar samma språk, • mottagaren har ett förtroende för sändaren, • sändare och mottagare har rimligt likartade föreställningar, • mottagaren har förutsättningar för att förstå, • mottagaren säger ifrån om han inte förstår, • sändaren är beredd att förklara, • både sändare och mottagare visar god vilja.  

10. Tio regler när man förklarar • var uppmärksam på situationens krav, • anpassa det du säger till mottagaren, • lyssna och svara på det som frågas, • säg ifrån om det är något du inte vet, • ge akt på dig själv, undvik maner, • berätta hur ni arbetar och varför ni gör det just så, • använd analogier för att förklara invecklade förhållanden, • skilj på det som du tycker och det som du vet, • se till att du har mera material än det du tänker berätta, • försök leva dig in i dina åhörares situation.  

11. Taktik i en diskussion • var dig själv, • undvik att taktikera, • var uppmärksam på att andra kan använda taktik, • visa att du märker om taktik används, • det finns frågor man inte kan svara ett entydigt ja eller nej på, • en sista utväg är att dra sig ur en diskussion som inte leder någonstans.  

12. Hur kärnkraften byggdes upp  En kort historik Kärnkraften i Sverige Motståndet mot kärnkraft 

13. Kärnkraftens historia • radioaktivitet, atomen klyvs, atombomben • Curie, Einstein, Hahn, Fermi, Oppenheimer, osv • kapprustning och terrorbalans, • atoms for peace programmet, • de första kommersiella reaktorerna, • en kraftig utbyggnadsfas, • Harrisburg och Tjernobyl olyckorna, • idag finns en betydande erfarenhet samlad.  

14. Hur regleras kärnkraften • kärnkraftlagen och lagen om strålskydd, • internationella avtal. • kärnkraftförordningen, • SKIFS, • förordningen om lokala säkerhetsnämnder, • den internationella säkerhetskonventionen, • IAEAs regelverk.  

15. Den svenska modellen • regeringen beviljar drifttillstånd på tillrådan av SKI, • tillståndshavaren har ett odelat ansvar för säkerheten, • SKI och SSI har ett ansvar att se till att tillståndshavarna efterlever sina åtaganden, • myndigheten har möjlighet för sanktioner, • samförstånd och förtroendeskapande verksamhet.  

16. Sydkrafts säkerhetspolicy • säkerhetskultur säkerheten främst, ifrågasättande, fullt säkerhetsansvar, kompetens, regler och rutiner, öppenhet, information och kommunikation • säkerhetsmål inga händelser eller tillbud, medvetenhet, haverier är tillräckligt osannolika, beredskap, myndighetskrav ett minimum • förbättringsarbete uppföljning, bearbetning av erfarenheter, kvalitet i säkerhets-arbetet, betryggande marginaler, fortlöpande systematiska analyser, prioritering av säkerhetsinsatser  

17. Hur gör man i andra länder • i stort sett som i Sverige, • i Finland har lagstiftningen varit mera detaljerad, • i Sovjetunionen var lagstiftningen en annan, • IAEA har haft en viktig funktion i en harmonisering av säkerhetskrav.  

18. Internationella regler som tillämpas • den internationella säkerhetskonventionen, • INES skalan för att registrera händelser, • IAEAs säkerhetskoder och -guider, • IAEAs säkerhetsverksamhet • OSART, ASSET, ASCOT, • WANO • erfarenhetsutbyte, • peer review.  

19. INES skalan • the international nuclear event scale, • sju nivåer • avvikelse (INES=0), ingen säkerhetspåverkan, • händelse (INES=1-3, anomali, händelse, allvarlig händelse), • olycka (INES=4-7, olycka utan risk för omgivningen, olycka med risk för omgivningen, allvarlig olycka, stor olycka), • avsedd för att göra det enklare att förklara betydelsen av en händelse.  

20. Ett motstånd mot kärnkraft • från en oro till en politisk agenda, • risken för olyckor, avfallsproblematiken, kopplingen till kärnvapen, • förnyelsebara energiformer, • kravet på en bärkraftig utveckling, • kärnkraft upplevs av många som skrämmande, • finns det ett realistiskt alternativ?  

21. Kärnkraftens hotbilder • kärnvapnen, • stormakterna, • utanförstater, • terrorister, • avfallet, • lagringsmetod för det högaktiva avfallet, • de långa tidsperioderna, • risken för att få andras avfall på halsen, • risken för olyckor.  

22. Om sannolikhet • jfr. Tage Danielsson i Dubbelgöken 1979, • genialiskt elak och då mycket aktuell, • sannolikt är inte likt sanning, • skämtet skulle inte fungera på engelska, • a priori och a posteriori bedömningar, • vissa möjliga händelser bedöms av samhället, som så osannolika att man inte behöver skydda sig.  

23. Varför jag jobbar i branschen • ett intressant arbete med många utmaningar, • deltagande i stora komplicerade projekt, • man har en möjlighet att lära sig, • en större trygghet än många andra branscher, • internationella kontakter, • säkerheten är en förutsättning för fortsatt drift, • ett bidrag till ekonomin och miljön i Sverige.  

24. Kärnkraftprocessen  De viktigaste komponenterna De viktigaste konstruktionsprinciperna Den mänskliga faktorn 

25. De viktigaste komponenterna • reaktorn (bränslet, tryckkärl, styrstavar, osv.), • ångsystem, • turbin, • generator, • olika hjälpsystem.  

26. Något om reaktorteknik • kedjereaktionen (varje neutron ger i medeltal en ny neutron), • kriticitet (effekten kan höjas), • fördröjda neutroner (effekthöjningen går tillräckligt långsamt), • återkopplingskoefficienter (negativa temperatur- och voidkoefficienter), • neutronbalans (styrstavar, bor, xenon, bränslet).  

27. Konstruktionsstyrande principer • radioaktiviteten i bränslet (måste avskärmas från biosfären), • resteffekten (bränslet kräver en kontinuerlig kylning), • olika händelsekedjor kan leda till att radio-aktivitet frigörs eller till att kylningen upphör, • rörbrott, ventiler som inte stänger, pumpar som inte startar, kontrollutrustning som får fel, • mänskligt felhandlande.  

28. Olika barriärfunktioner • bränslets kapsling, • reaktortanken och primärkretsens integritet, • kontrollsystem som håller processparametrar inom tillåtna gränser, • kylningen av härden, • inneslutningen, • en beredskap för eventuella utsläpp.  

29. Bärande konstruktionsprinciper • analyserbarhet, • konservativa antaganden, • konstruktionsstyrande störningar • väntade störningar (1/a), • ovanliga störningar (1/100a), • konstruktionsstyrande haverier (1/10000a), • svåra haverier (1/1000000a).  

30. Hur man kan undvika hot • man undviker alla farligheter, • man undviker situationer där hoten realiseras, • man ser till att alla är medvetna om hoten och kan hantera dem när de realiseras, • man monterar upp skyddsbarriärer, • man ser till att barriärerna fungerar, • man har en beredskap ifall något skulle hända, • man förhåller sig seriöst till säkerhetsarbetet.  

31. bränslekapslingen skadas läckage och rörbrott, fel i kontrollutrustning, fel i kylningskedjan , brott på inneslutningen, evakuering av hotade områden misslyckas sträng kvalitetskontroll isoler- och backslags-ventiler, redundans, diversitet, fail safe, olika sätt att kyla reaktorn, filtrerad ventilation, beredskapsövningar Hot och åtgärder  

32. Djupförsvar, redundans, diversitet • barriärer byggs innanför varandra, • reservsystem, automatisk uppstart, • system med olika funktionssätt. Man skall vara speciellt försiktig med fel som samtidigt kan slå ut flera av barriärerna.  

33. Några konstruktionsprinciper • enkelfelsprincipen, inget ensamt fel får leda till ett haveri, • separationsprincipen, redundanser skall separeras så att de är obereroende av varandra, • rådrumsprincipen, kontrollrumspersonalen skall ha tillräckligt med tid för att kunna avvärja haverier.  

34. Viktiga hjälpsystem • kylning, • smörjning, • elförsörjning, • informations- och kontrollsystem. Om funktionen hos ett viktigt hjälpsystem hotas, kan hotet realiseras som ett hot för säkerhetssystemen.  

35. Den mänskliga faktorn • krav på utbildning och kompetens, • simulatorutbildning (man skall inte se någon skillnad mellan simulatorn och kraftverket), • driftinstruktioner (valideras mot simulator), • olika stödsystem (alarm, kritiska parametrar), • säkerhetsanalysen beaktar mänskligt felhandlande, • en förståelse och ett engagemang för säkerhets-arbetet.  

36. Nya reaktorkonstruktioner • bridreaktorer, • evolutionära och revolutionära reaktor-konstruktioner, • passiva säkerhetsfunktioner, • modulära små reaktorer.  

37. Säkerhetsarbetet på kärnkraftverken  Säkerhetsredovisningen  Säkerhetsanalysen  Vardagsarbetet  Kärnkraftprocessen  

38. Vad menar man med säkerhet? • avsaknad av hot, icke risk (liv och lem, miljö, egendom) • erfarenheter samlas från olycksstatistik, • medvetenhet och kunskap (man kan hantera de situationer som uppstår) • analyserade situationer, • genomtänkta handlingsstrategier, • man upptäcker när en situation uppstår.  

39. Riskjämförelser • ökad risk • tobaksrökning, • bilkörning, • olika sporter, • minskad risk • familj, • sunda levnadsvanor, • rätta föräldrar.  

40. Olika riskdimensioner • naturliga risker • jordbävningar, • översvämningar, • stormar, • självpåtagna risker • livsstil, • påtvingade risker • brottslighet, • industriell verksamhet.  

41. Kostnad och nytta • risker bör ses i ett kostnads- nyttoperspektiv, • kostnad och nytta kan ibland fördela sig olika i samhället, • det lönar sig inte att koncentrera sig på en risk, utan man måste ha något slag av balans, • risker bör behandlas i en vanlig politisk beslutsprocess, men det förutsätter insiktsfulla beredare.  

42. Vad säkerheten bygger på • vi har definierat gränser vi inte får stiga över, • inom sitt eget ansvarsområde vet alla var gränserna går, • alla är beredda att ge signal om gränserna är hotade, • man kan bygga på den samlade drifterfarenheten från världens alla reaktorer.  

43. Innehållet i en säkerhetsredovisning • säkerhetskrav, • anläggningsplats, • anläggningens funktion och uppbyggnad, • anläggningens säkerhetsfunktioner, • transient- och haverianalys, • systemdel, • referensdel.  

44. Säkerhetsrapporten • systembeskrivningar (hur är det byggt, hur är det tänkt att fungera), • driftinstruktioner, • säkerhetsanalys • analyserade drifttillstånd och händelseförlopp, • probabilistisk säkerhetsanalys (PSA), • säkerhetstekniska föreskrifter, • beredskapsplaner.  

45. Myndighetens granskning Är säkerhetsredovisningen • korrekt, • komplett, • konsekvent, • transparent, • spårbar, • kvalitetssäkrad?  

46. Säkerhetsanalysen  Vilka hot har man? Hur har hoten hanterats? Hur redovisas analysen? 

47. Olika typer av säkerhetsanalys • deterministisk säkerhetsanalys (vad händer om), • deterministiska säkerhetskrav, • probabilistisk säkerhetsanalys (en medvetenhet om att system ibland får fel), • hur sannolika är fel, hur lätt är det att upptäcka felen, hur snabbt kan man reparera felen, • probabilistiska säkerhetskrav (haverier skall vara tillräckligt osannolika).  

48. Analyserade tillstånd • effektdrift, • avställd reaktor (varm och kall avställning), • vissa väldefinierade driftstörningar, • vissa haverisituationer (konstruktionsstyrande haverier), • det är praktiskt omöjligt att analysera alla möjliga tillstånd som kan uppstå.  

49. Källor för osäkerhet • naturliga variationer i allt som påverkar, • materialdefekter, • omgivningens inverkan, • verkliga belastningar, • ändrade betingelser, • konstruktionsfel och handhavandefel, • avsiktlig yttre påverkan, • allt det som man inte ännu vet.  

50. Hur man hanterar osäkerhet • säkerhetsmarginaler (komponenter dimensioneras t.ex. för den tredubbla belastningen), • djupförsvar (oberoende barriärer), • reservsystem (redundans, diversitet), • kvalitetskontroll (produktion, drift, underhåll), • mindre variation i yttre och inre betingelser, • bättre predikteringsnoggrannhet, • kartläggning av gränserna för det man vet.  