Ersättningsmodell och pris 2015

1. Ersättningsmodelloch pris 2015

2. Grunderna • Samarbetet har som mål att: • Stärka norra sjukvårdsregionen som samverkansområde för att tillgodose regioninvånarnas behov av vård av hög kvalitet och att främja och bidra till hälsa i regionen. • Främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård inom hela regionen. • Samarbetet ska kännetecknas av: • insyn, • påverkansmöjlighet och • ansvarstagande.

3. Utgångspunkter • Ersättningsmodellen ska: • ge en skälig kostnad och en skälig ersättning (Riksavtalet § 8.1) • bidra till förutsägbarhet • skapa incitament för produktivitet • vara transparent

4. Byggstenar • DRG – baserad • En fast och en rörlig del • Omfattar sluten- och öppenvård • så få undantag som möjligt • abonnemang bibehålls

5. DRG – baserad • DRG = Diagnosrelaterade grupper • Ett system för att beskriva sjukvården • Patienter med likartad diagnos och resursförbrukning grupperas i en och samma grupp • Slutenvård ca 750 grupper, Öppenvård ca 400 grupper

6. Nationell viktlista • Socialstyrelsen tar fram en nationell viktlista baseratpå DRG och KPP (kostnad per patient) • Viktlistan tas fram med en nationell kostnadsdatabas som underlag • De flesta sjukhusen i landet ingår • En kostnadsvikt beräknas för varje enskilt DRG • Beräkningen av DRG - vikten utgår från genomsnittskostnaden för alla vårdtillfällen i databasen och anges som DRG - vikt 1,0 • Vikten för varje diagnosgrupp tas fram genom att man dividerar medelkostnaden med den kostnad som motsvarar DRG - vikt 1,0

7. DRG - pris • Vi bestämmer ett pris för DRG - vikten 1,0 i den nationella viktlistan • NUS DRG - pris 2014: 44.164 kr • Tex: • A03E Intrakraniell kirurgi för tumörVikt: 3,6568, Kostnad 3,6568 * 44.164 kr = 161.499 kr • A62E HjärnskakningVikt: 0,3240, Kostnad 0,324 * 44.164 kr = 14.309 kr

8. Fast och rörlig del • En fast och en rörlig del ökar förutsägbarheten för både säljare och köpare • Under den första treårsperioden föreslås den fasta delen uppgå till 50 procent av de sammanlagda kostnaderna • Den rörliga delen fakturas löpande

9. Årlig uppföljning • För att öka förutsägbarheten sker en årlig avstämning av NUS kostnader (KPP) mot det köparna betalat • Detta underlättar landstingens planering

10. Årlig uppföljning, exempel

11. Årlig uppräkning ochreglering vart tredje år • Den årliga uppräkningen av priset • LPIK exkl. läkemedel eller • LPIK exkl. läkemedel + något • Reglering ska ske vart tredje år • Riskdelning • Eventuella under/överskott regleras med 1/3 av den totala differensen för tre år

12. Reglering, exempel

13. Prisjustering efter tre år • Efter tre år justeras priset om så är motiverat • Baserat på samma underlag som regleringen dvs genomsnittet av NUS kostnader för såld regionvård de senaste tre åren • Villkor - produktivitet

14. Produktivitet • Kostnaderna för NUS produktion jämförs med andra universitetssjukhus

15. Kravnivå på produktivitet • Kravet på NUS produktivitet kan till exempel vara: • bättre än genomsnittet för alla universitetssjukhus • lika med genomsnittet för valda universitetssjukhus • Om NUS uppfyller kravet ska prisnivån för nästa treårsperiod läggas i nivå med NUS kostnader • Om NUS inte uppfyller kravet ska priskorrigeringen begränsas för nästa treårsperiod

16. Utveckling av mått • Benchmarking – Produktiviteten för de områden där regionvården är mest omfattande ska jämföras områdesvis med andra sjukhus • Kvalitetsuppföljning – Utvecklingen av ytterfall ska följas och analyseras årligen

17. Samlad effekt av modellen • Effekten för säljare och köpare beror av hur modellens komponenter samverkar • Om man förändrar en komponent påverkas den samlade effekten • Balans i modellen mellan köpare och säljares behov

18. Komponenter • Storleken på den årliga uppräkningen • LPIK + X • Kravet på produktivitet • Jämföras med alla andra eller med ett urval • Riskdelningen • Skälig fördelning av risken