170 likes | 335 Views
En analys av regeringens promemoria Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Håkan Svärdman Folksam. Tidsbegränsning av sjukpenning. Karensdag. Förlängd sjukpenning 75 % av SGI. Sjukpenning 80 % av SGI. Sjuklön 80 % av lön. Aktivitets- eller sjukersättning
E N D
En analys av regeringens promemoriaEttårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Håkan Svärdman Folksam
Tidsbegränsning av sjukpenning Karensdag Förlängd sjukpenning 75 % av SGI Sjukpenning 80 % av SGI Sjuklön 80 % av lön Aktivitets- eller sjukersättning 64 % av antagande-inkomsten Dag 15 –364 (inom ramtid på 450 dagar) Dag 2 - 14 Dag 365 -914 65 år
Sjukpenning på 80 procent endast under 364 dagar • Sjukpenning på 80 procent av S.G.I ska endast utges under maximalt 364 dagar under en ramtid på 450 dagar. • Oavsett om ersättning utgår som hel eller partiell per dag så räknas det som EN ersättningsdag • Ersättning i form av rehabiliteringspenning likställs med dagar med sjukpenning vid beräkning av ramtiden på 450 dagar
Sjukpenning på 80 procent endast under 364 dagar • Finns särskilda skäl kan sjukpenning ges på 80 procent för ytterligare dagar under ramtiden. Ansökas krävs • Särskilda skäl = allvarliga sjukdomar av livshotande karaktär, ex. tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar och transplantation av vitala organ.
Så ska ramtidsberäkningen fungera. Ett exempel 450 dagar Ny sjukperiod påbörjas Tidigare sjuperiod på 200 dagar 364 – 200 = 164 Personen har alltså rätt till 164 dagar med sjukpenning på 80 procent
Och så kan konsekvensen bli! 196 dagar med förlängd sjukpenning på 75 % som samordnas med annan försäkringsersättning 360 dagar Ny sjukperiod påbörjas 164 dagar med sjukpenning på 80 % Detta betyder att både AGS, AGS-KL och ITP sjukpension kan samordnas tidigare än dag 360 i ett sjukfall
Förlängd sjukpenning • Förlängd sjukpenning utges när maximalt antal dagar med sjukpenning har förbrukats • Förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. • Förlängd sjukpenning ska kunna utges i 550 dagar i följd. Med dagar menas när förlängd sjukpenning har utbetalats oavsett omfattningen av ersättningen. • Förlängd sjukpenning utges med 75 procent av S.G.I, dvs högst 613 kr per dag. • Ny period med förlängd sjukpenning kan endast erhållas efter sjukperiod med sjukpenning på 80 procent.
Förlängd sjukpenning • Efter 550 dagar med förlängd sjukpenning upphör rätten till sjukpenning, även om den försäkrade har en tillfällig eller långvarig nedsättning av arbetsoförmågan. Service från arbetsförmedlingen ska då erbjudas. Aktuell försörjning är då antingen a-kassa eller socialbidrag • Om särskilda skäl finns kan ytterligare dagar med förlängd sjukpenning beviljas.
Vad kan vara särskilda skäl? Om det är sannolikt att den försäkrade kan återgå i arbete efter: • Nya ingrepp • Nytt sjukdomstillstånd uppstått • rehabilitering
Efter förlängd sjukpenning • Om arbetsförmågan förbättras ska ett avstämningsmöte ordnas mellan den försäkrade, försäkringskassan och arbetsförmedlingen för att aktualisera en överflyttning till arbetsförmedlingen • Övergång till arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan också bli aktuell i detta skede. • Om arbetsoförmågan bedöms vara stadigvarande ska aktivitets- eller sjukersättning erbjudas. • Arbetsskadade förlorar rätten till ersättning efter 914 dagar med sjukpenning även om arbetsoförmågan består. LAF ger ingen rätt till kompletterande ersättning
Så påverkas andra förmåner av införandet av förlängd sjukpenning • Rehabiliteringspenning ska utgå med motsvarande nivå som sjukpenning och förlängd sjukpenning. Hel rehabiliteringspenning för arbetslösa ska högst utges med 486 kronor. • Smittbärarpenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning och närståendepenning ska emellertid alltid utges med 80 procent av S.G.I
Förlängd sjukpenning ska samordnas • ”Om den försäkrade av arbetsgivaren erhåller lön under sjukdom eller försäkringsersättning, som utges på grund av att sjukpenning enligt 4 § första stycket 3 lämnas, för samma tid som sådan sjukpenning avser ska denna sjukpenning minskas med det belopp som motsvarar vad den försäkrade erhåller i lön under sjukdom eller försäkringsersättning. Till den del lönen under sjukdom eller försäkringsersättning utges i förhållande till lön i arbetet som för år räknat överstiger den högsta sjukpenningsgrundande inkomst som kan beräknas enligt 2 § ska minskning dock endast ske med belopp som överstiger 75 procent av lönen i arbetet.”
Följande betonas i departementsskrivelsen: • ”samtliga försäkringsersättningar som utges för att komplettera sjukpenning som lämnas med 75 procent ska omfattas av minskningsregel som föreslås gälla. En förutsättning är således att försäkringsersättningen avser att särskilt komplettera den förlängda sjukpenningen.” • ”Minskningen av sjukpenningen ska göras även om ersättningen utges från privat sjukförsäkring som den försäkrade har tecknat. En förutsättning för minskning av sjukpenning är dock att försäkringsersättning som utges som ett komplement till den aktuella sjukpenningen.”
Ikraftträdande av förslagen • Tidsbegränsningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2008 medan minskningsregeln träder i kraft 1 januari 2009. • Äldre bestämmelser ska dock gälla sådana försäkringsavtal som ingåtts före ikraftträdandet och inte förnyats därefter. • De nya bestämmelserna ska även tillämpas på ersättningsfall som pågår vid ikraftträdandet.
Följande förmåner kommer troligen att påverkas av samordningen • Samtliga kollektivavtalslösningar kan påverkas. • Sjukförsäkringar som arbetsgivare tecknar för sina anställda. • Privat tecknade sjukförsäkringar, både av företagare och privatpersoner som ger ersättning som överstiger 75 procent av S.G.I eller lön.
…och dessa försäkringar påverkas troligen inte. • Ersättningar som utges från trafikförsäkringen eller TFA. • Ersättning från sjuk- och olycksfallsförsäkringar som utges som engångsbelopp, fasta månadsbelopp som är oberoende lön och inte syftar till att särskilt komplettera den förlängda sjukpenningen. • Premiebefrielseförsäkringar • Låneskydd • Sjukavbrott/ersättarförsäkring