Resultatredovisning

1. Datorsystem i vården Resultatredovisning enkätundersökning om datorstödda system i vården bland medlemmar i Vårdförbundet

2. Slutsats & kommentarer • Resultatet visar att det är ytterst sällan medlemmar i Vårdförbundet tillåts delta och lämna synpunkter när nya datorstödda system ska införas på arbetsplatsen. Samtidigt är det få som upplever systemen som användarvänliga. • Resultatet visar att man i genomsnitt använder tre till fem olika system under en vanlig arbetsdag, att datortillgängligheten är god och att en majoritet fått utbildning på systemen under de senaste två åren. • Några återkommande synpunkter i enkäten är att systemen är för många och att samverkan och kompatibilitet är för dålig. • Man genomför inte tester i samma utsträckning och ställer inte samma höga krav på mjukvara som när det gäller införandet av ny medicinskteknisk apparatur. Trots att brister i systemen i allra högsta grad kan utgöra stora risker för säkerheten i vården och allvarliga arbetsmiljöproblem för användarna, säger Anna-Karin Eklund.

3. Resultat - sammanfattning • 65 % instämmer (värde 6 och 5) i påståendet att datorsystem underlättar och stödjer dem i arbetet men bara drygt 30 % instämmer i påståendet att system är användarvänliga. • I genomsnitt använder Vårdförbundets yrkesgrupper 7 olika datorstödda system i sitt arbete. • Fyra av tio har fått utbildning på något datorsystem under det senaste året. • En av fem svarar att utbildning på datorstödda system ingår som en del i den personliga utvecklingsplanen. • Tre av fyra får aldrig delta eller lämna synpunkter vid upphandling av olika datorstödda system på sin arbetsplats. • Drygt 40 % får inte vara med och utvärdera införda system. Hela 15 procent uppger dessutom att det aldrig sker några utvärderingar.

4. Citat från medlemmar om datorsystem i vården. • Bättre samordning mellan olika system. Många olika system gör att det blir svårarbetat och det som skulle sparat tid på grund av datoriseringen blir istället tidsödande. Det papperslösa systemet finns inte, fortfarande oändligt mkt papper!! Varför har inte alla förlossningsavdelningar t ex samma system? Enormt frustrerande, speciellt när patienten idag gärna förflyttar sig mellan olika sjukhus, eftersom de födande idag har helt andra krav. • Personalen ges dålig/ingen utbildning. Arbetet med datorn blir därför tungrott för många. Journalsystem fungerar mkt dåligt liksom tidsbokningssystem. System tillverkare tar ej hänsyn till användarnas synpunkter och förslag på förbättringar. • Alla dessa driftstopp är frustrerande när man är helt bunden av att utföra verksamheten med hjälp av systemen. • Bedrövligt att man ska jobba med flera olika system med samma patienten. Inget säkert arbetssätt. • Det finns alldeles för många olika datasystem inom ett och samma landsting för att det ska fungera bra.

5. Citat från medlemmar om datorsystem i vården. • Önskvärt att dessa utvärderas tillsammans med vårdpersonal innan de ska användas så att det blir så skräddarsydda och användarvänliga som möjligt (flexibla ), så att man har hjälp av systemen och inte tvärtom att allt tar mycket längre tid. • Det är enklare samt säkrare att jobba med datorstödda system i vården. • Bra med en sammanhängande journal, bättre dokumentation men oj vilket krångel och vilken tid det tar!! • Större ansvar för utbildning på säljande firma inlagt i upphandlingen av köparen. Kunskapsuppföljning och uppdatering, med tid avsatt av arbetsgivaren. Tror det skulle vara en god investering av tid med bättre och säkrare kunskap. • Många gånger till stor hjälp men också många gånger oerhört tidskrävande och omfattande att lära sig. Fokus har flyttats från patienten till datorn. Svårare att hitta smidiga lösningar, tar mycket tid att hitta sätt att registrera i datorn när saker och ting inte följer vanliga rutinen. Sjukvården skulle inte fungera utan datorer idag och man bävar för eventuella totalavbrott!

6. Skulle vilja ha ett enda inloggnings-namn och några få lösenord till de olika datorsystemen. 99 % av alla yrkesarbetande medlemmar använder dator på sin arbetsplats. Vanligast är att använda tre till fem olika system under en vanligt arbetsdag. I kommunen är det vanligare med färre system. Antal lösenord som behövs under en vanlig arbetsdag följer antalet system.

7. Alla system används inte dagligen. • Vi frågade vilka olika datorstödda system medlemmarna använder i sitt arbete. • De hade 19 olika system att välja på. • I genomsnitt använder Vårdförbundets yrkesgrupper 7 olika datorstödda system i sitt arbete. • Barnmorskor använder i genomsnitt flest system, 9 stycken • Biomedicinska analytiker använder i genomsnitt minst antal system, 5 stycken.

8. De vanligaste systemen är e-post och Internet följt av journal som används av 77 procent av yrkesverksamma medlemmar. Bland barnmorskor är andelen 85 procent. Betydligt färre, 23 procent, av biomedicinska analytiker använder journal på dator.

9. Många av Vårdförbundets medlemmar är självlärda på datorer. Över hälften anger att de får utbildning via arbetsgivaren. Skillnaden är stor mellan olika åldersgrupper. Bland de under 30 år har fyra av fem fått sina datorkunskaper i skolan. Bland de över 50 år har fyra av fem lärt sig via sin arbetsgivare.

10. Fyra av tio har fått utbildning på något datorsystem under det senaste året. För medicintekniska produkter är det hela sju av tio som under senaste året fått utbildning. * * Vårdförbundet genomförde en enkätundersökning bland medlemmar om medicintekniska produkter i januari 2007. Vissa frågor var desamma i de bägge undersökningarna och där det är möjligt att göra jämförelser har vi gjort det.

11. Vanligaste formen för utbildning är genom särskild utsedd systemansvarig på arbetsplatsen. Näst vanligast är genom IT-avdelningen. En av fem svarar att utbildning på datorstödda system ingår som en del i den personliga utvecklingsplanen. Vanligast är det att röntgensjuksköterskor har utbildning på datorsystem som en del av sin personliga utvecklingsplan. Oroande är det att en av fyra säger att de inte har någon personlig utvecklingsplan och att 10 % inte vet.

12. Två av tio arbetar på arbetsplatser där det finns ”körkort” för användandet av datorsystem. Biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor arbetar i större utsträckning på arbetsplatser med körkort. Hälften har körkort på sin arbetsplats. När det gäller medicintekniska produkter är körkort betydligt vanligare.

13. Jag uppfattar verkligen ett glapp mellan IT utförarna och IT brukarna. Uppfattar ofta att vi som är brukare skall anpassa oss och begränsa oss i systemen och inte tvärt om. Tre av fyra får aldrig delta eller lämna synpunkter vid upphandling av olika datorstödda system på sin arbetsplats. Vid upphandling av medicinsk teknik är förhållandet det omvända. Tre av fyra får vara med och lämna synpunkter vid upphandling.

14. 65 % instämmer (värde 6 och 5) i påståendet att datorsystem underlättar och stödjer dem i arbetet men bara drygt 30 % instämmer i påståendet att systemen är användarvänliga.

15. 70 % anser inte att enheten för upphandling beaktar framförda synpunkter om datorstödda system i tillräckligt hög grad.

16. Medicintekniska produkter upplevs i betydligt högre grad som användarvänliga än datorstödda system av medlemmar i Vårdförbundet. Vid upphandling beaktas synpunkter kring medicintekniska produkter i strörre utsträckning än kring mjukvara av upphandlingsenheten.

17. Enkäten skickades via e-post till yrkesverksamma medlemmar med angiven e-postadress. Urvalet kvoterades per yrkesgrupp. Undersökningsperioden var 14:e februari – 9:e mars 2007. Två påminnelse skickades. Bortfallsredovisning 1 000 e-postadresser 89 ej kontaktbara Nettourval 911 i nettourval 8 felaktiga/bortresta 270 ej svarande 630 svarande 69 % svarsfrekvens på nettourvalet. Undersökningens genomförande