1 / 6

Riksgiltigt talspråk (Medeltiden)

Riksgiltigt talspråk (Medeltiden). Givetvis fanns det under medeltiden inga verkliga förutsettningar för ett riksgiltigt talspråk Under slutet av den fornsvenska perioden (1375-1526) ble tvärtom de regionala skillnaderna allt större i och med nya genomgripande ljudförändringar

lemuel
Download Presentation

Riksgiltigt talspråk (Medeltiden)

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Riksgiltigt talspråk (Medeltiden) • Givetvis fanns det under medeltiden inga verkliga förutsettningar för ett riksgiltigt talspråk • Under slutet av den fornsvenska perioden (1375-1526) ble tvärtom de regionala skillnaderna allt större i och med nya genomgripande ljudförändringar • Ljudövergångarna fick inte fäste överallt och en del av dem fick olika resultat i skilda deler av landet – följden blev ökad dialektsplittring

  2. Riksgiltigt talspråk (1600-talet) • Sveriges nya position som stormakt under 1600-talet innebar att statsförvaltningen ökade och konsentrerades till Stockholm • Många jordägare i Mälardalen skaffade sig höga poster inom den växande administrasjonen och flyttade intil huvudstaden. • Det språk som utvecklades här blev en tydelig symbol för makten; det hadde sina rötter i Mälardalen, men stod i kontrast till den folkliga dialekten.

  3. Riksgiltigt talspråk (1700-talet) • En del belysande uttalen om talspråket ges av språkmannen Sven Hof (1703-1786). • Överklassens språknormer hade vunnit stadig terräng. • ”Dialectus communis”, ”den allmännliga talarten”,räknar han som mönster för språkbruket; det är det språk som ”de hederligare och lärde” talar, ”det skickar sig bäst till ett klart och tydeligt förståande, samt behagligt åhörande”

  4. Riksgiltigt talspråk (1700-talet) • Högreståndspersonernas språk skilde sig naturligtvis från varandra i olika delar av landet; ”knapt någon är, ehuru lärd och hederlig, som i tal icke inblandar något af sitt Landskaps enskylta talart”. • Men standardvarianten i och omkring Stockholm var den allra mest ansedda, den ”hålles och är ibland de Swänska, den bästa”.

  5. Riksgiltigt talspråk (1800-talet) • 1800-talet kännetecknas framför allt av att talspråksnormen får fäste också i de övriga samhällsklasserna. • Den obligatoriska folkskolan innrättades 1842 • Men det är först med industrialiseringen under den senare delen av 1800-talet som det blir verkliga förutsättningar för en utbredd standardnorm

  6. Riksgiltigt talspråk (1900-talet) • Under 1900-talet har utvecklingen gått fort mot en allmänt accepterad ”nationalnorm” för talspråket. • Nu, liksom tidigare är det språkbruket i Mellansverige, framför allt språket i och omkring Stockholm, som bildar mönster för standarduttalen

More Related