1 / 130

europeisk rättshistoria

europeisk rättshistoria. Heikki Pihlajamäki Professor i komparativ rättshistoria, Helsingfors universitet International Francqui Chair Professor, Ghent University. Programm:. 1. R omersk rätt (onsdag 14.11.) 2. Medeltiden (torsdag 15.11.) 3. Tidig modern tid & 1800-talet (fredag 16.11.).

delora
Download Presentation

europeisk rättshistoria

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. europeisk rättshistoria Heikki Pihlajamäki Professor i komparativ rättshistoria, Helsingfors universitet International Francqui Chair Professor, Ghent University

  2. Programm: • 1. Romersk rätt (onsdag 14.11.) • 2. Medeltiden (torsdag 15.11.) • 3. Tidig modern tid & 1800-talet (fredag 16.11.)

  3. Kursensmålsättningar • DeneuropeiskarättshistoriensstoralinjerfrånRomtilldenmodernarätten (1800-talet) • Orsakernatillförändringarochstabilitet • Rättensomhistorisktfenomen

  4. Orsaker till rättens ändringar och stabilitet • Den politiska kontexten • Den sociala kontexten • Den kulturella kontexten • Den teknologiska kontexten • Viktiga människor: härskare, rättsvetenskapsmän, reformatorer • Slump • Tradition • Nödvändigheten, möjligheten att hierarkisera orsakerna?

  5. Kursfordningarna • Inlärningsdagboken: 10-12 sidor, egna motiverade funderingar på teman som behandlats; utnyttja artiklarna; skicka arbetet senast 30.11. till heikki.pihlajamaki@helsinki.fii en fil (inte flera separata), med namnet skrivet på den första sidan • Undervisningen obligatorisk; timmaktiviteten • Max. 20 poäng

  6. Rättens födsel • De ritualarötterna • Prästen (pontifex) somrättsexperten: förmedlaremellangudarnaochmänskansamtmänniskoremellan • Responsum , iuscivile • De tolvtavlornas lag ca. 450 eaa.

  7. Tabula VIII, De tolvtavlornas lag (Torts / Skadestånd) • Simembrumrupsit, nicumeopacit, talio and esto.Ifonehasmaimedanother and doesnotbuyhispeace, thereberetaliation in kind. • Manu fustivesiosfregit libero, CCC, si servo, CL poenamsubitosiiniuriamfaxsit, vigintiquinquepoenaesunto.Someonewhobreaksanother'sbonebyhandor club mustpay 300 sesterces; for a slave, 150; if he hasdonesimpleharmagainstanother, 25. • Quifrugesexcantassit… nevealienamsegetempellexerisSomeonewhokillscropswith a spell, oranother's corn… • Patronussiclientifraudemfecerit, sacer esto.If a patrondefraudshisclient, lethimbeoutlawed. • Qui se sierittestarierlibripensvefuerit, nitestimoniumfatiatur, inprobusintestabilisque esto.Ifonehasbeencalled to witness, orhold the scales, unless he giveshistestimony, lethimbedishonoured and incapable of furthertestimony.

  8. Leges duodecim tabularum / forum romanum

  9. Denromerskarättensklassiskatid 1 • Ca. 100 fKr. – 200 eKr. • Denvästerländskajuristensföds: för förstagångenexpertersomspecialiserarsigpårättssligafrågor • Experthjälptill: domarna, retorerna, administration • Inga honarier / arvoden, övreklassen. Togintepengar för sittarvode. • Inga universitet, ett lärjungesystem • Praktiskt, inteteoretisktsinnade • Retorernaskildprofession (t.ex. Cicero)

  10. Denromerskarättensklassiskatid 2 • Rättsvetenskapensfödelse • Svagsystematik • Ca. 160, GaiusInstitututiones (personae – res – actiones) • Denklassiskatidenromerskrättcivilrätt, t.ex. författningsrättellerstraffrättexisteradeintesåsomrättsgrenar

  11. Corpus Iuris Civilis • Denförstaallmännakodifikationen; intesystematisk • Fyradelar: Digesta (pågrekiskaPandektae), Institutiones, Codex, Novellae • Föregångare: CodexGregorianus, CodexHermoginianus (300-l), CodexTheodosianus (400-l) • KejsareJustinianus I (527-565 )

  12. CJCsdelar • Digesta: en samling av texterfråndenklassiskatidensviktigastejuristerna • Institutiones: lärobok för rättskolorsomhadegrundats i Konstantinopeloch Beirut frånochmed 200-talet • Codex: denkejserligalagstiftningen för Justinianus • Novellae: Justinianusegenlagstiftning

  13. Kejsare Justinianus I (483-565)

  14. Bysantiska riket under Justinianus I tid (527-560)

  15. Exempel, Digesta: äktenskap • http://faculty.cua.edu/pennington/law508/roman%20law/marriageromanlaw.htm

  16. CorpusIurisCivilis:betydelse • Spredtämligeneffektivtförst • Kunskaperna i latinblevsämre, grekiskantogöver • Förenkladeversioner av CJC skrevs: Ekalogfrån 900-talet

  17. Corpusiuriscivilis: betydelse • Ett fönster till antikens romerska rätt • Blev ett auktoritativt verk med 1100-talets ”renässans”; den tidig moderna tidens rättshumanismen; och den 1800-talets historiska systematiseringen • Den romerska rättens betydelse i dag

  18. Kristenhetensbetydelse för rätten • Tilläts i Rom av kejsarKonstantintusår 313(milanesiskaedikt, edikt i Milano) • Theodosius I år 380: statsreligion • Kyrkanvarviktigdärför, attdenkomattersättaRomssocialastrukturersomhöllpåattfallaneroch • Kyrkansåsomdenromerskarättens ”bärare” underdentidigamedeltiden, denendalärdainstitutionen

  19. Processrätten i Rom • Tre utvecklingsfaser: legisactio –processen, formulaprocessen, cognitionsprocessen • Legisaktio 400 – 0: sträng formbundenhet; ”magiska” ord, in iure (hos pretorn) /apudiudicem (hos domaren) • Formulaprocessen (100 f.Kr. – 200): mindre formbunden, de två faserna kvar. Pretorn friare att utveckla nya formel • Cognitionsprocessen (200 - ): enfasig, hierarkisk domstolsordning

  20. Legisactio Formal, formeln måste uttalas precis korrekt; endast medborgare kunde använda detta rättsskyddsmedel Två faser: in iure /apudiudicem In iure: Consul eller pontiff, efter 367 BC praetorn Båda parterna närvarande in iure Fem formler, var och en med sin egen ”miniprocessform”

  21. Legisactio; apudiudicem Inga formella regler Bevisförandet Advokater Consilium(counsel) från jurister Ingen övre instans

  22. Problemmedlegisactio För formalistisk Nyaformlerbehövdes, somskulleanpassa de förändradesocialaochekonomiskaförhållande in senrepubliken Legisactioochformelprocessenförstsamtidigt Legisactioavskaffadesslutligen 17 BC

  23. Formelprocessen Tvåfaser In iure: praetorngerformeln (instruktiontilldomaren) ochutnämnerdomaren Apudiudicem: behis, förhör, domarengranskarförhållandesombeskrivs i formeln, avgör saken

  24. Pretorsedikter I början av sinämbetsperioddennyapretorsoffentliggjordesinedikt: en församling av de formlerhanskulleupprätthålla (gamlaochnya), rättssäkerheten Rättenanpassadestillnyaomständigheter Iushonorarium AD 130 edictumperpetuum(juristSalviusIulianus, kejsareHadrian)

  25. Flexibiliteten av formulaprocessenochiushonorarium: exempel Myndighetsåldern 14 Problem: 14-åriga intealltidmognaattslutajuridiskatransaktionerochavtal Pretorsiushonorarium: Omdenandrapartensungaåldernhadeutnyttjatsochdennapartvarunder 25 år, avtaletkundeupphävas Självaallmännamyndighetsåldernändradesdärigenominte

  26. Cognitioextraordinaria I stället för dennormalaprocessen, statsämbetsmännenbörjadeavgörarättssakermedhjälp av sinautoritet. Whennormalproceduredidnotprovide a remedy, a stateofficialcoulddecide the case on on hisadministrativeauthority Privaträttsligaochbrottsfall, i synnerhet i provinseran Sen 200-talet hadeblivitdenreguläraprocessenöverallt i Kejsarriket Enkelochflexibel Överklagningsmöjlighet, i någrafalländaframtillsjälvakejsaren

  27. Dentidigamedeltiden • Rom delas i Västrom och Östrom; Västrom ingen politisk enhet mera efter 430-talet • De germanska folkvandringarna • Rom erövrades av vandalerna (455) och östgoterna (493); langobarderna erövrade Italien 568 • Delvis fredfull integration av germanerna

  28. Diskussionsfrågor • Hittar du element som tycks vara moderna i den romerska rätten? • Finns det något om definitivt inte tycks vara modernt? • Juristens roll i romarrätten

  29. Dentidigamedeltiden: samhälletoch ekonomin • Fjärrhandelochpenningekonomintillväxelhandeloch naturekonomin • Befolkningenförminskades, städernaockså • 700-800-talens karolingiskarenässans • Klostersåsombärare av skriftskulturen • Kyrkanfylldedenmaktpolitiskavakuumen

  30. De romerskrättsligatexternaunderdentidigamedeltiden • Inga märkningarDigesta 603-1076 • VarDigesta i bruk? • Codex: Summa Perusina 800-talet • Institutiones: manuskrifter i cirkulation

  31. Högmedeltiden 1100-1200 • Fredfulltid (vikingar, sarasener, ungarerna) • Jordbruketsutveckling • Klimatiskaförändringarna • Befolkningenväxte i mångadelar av Europa • Ekonomisköverskott, penningekonomi • Nyastäder, stadsförbund: stadensåsomviktigtsamhälleligtfenomen

  32. Kulturelltåterupplivande • Öveskottsbefolkningtillstäderna • Arkitektur, konst • Riddarpoesi, folksspråkutvecklastillskrivnaspråk • Frånklosterskolor (kloster: munkarochnunnor, sen allmänutbildning) tillkatedralskolor (katedralstäder, viktig del av allmänutbildning): trivium (grammatik, astronomi, retorik) & quadrivium (logic, aritmetik, geometri, musik)

  33. Universitet • 1100-talets studiumgenerale: frisammansättning av lärareochstuderande • Påvensellerkejsarensprivilegium, särrättighet • Kyrklig status till alla universitetsmedlemmar • Lärdomuppskattades

  34. Authenticahabita 1155 • Kejsaren Fredrik I Barbarossa • Universitetetsrättigheterochprivilegier, sammasomprästerskapet • Rörelsefrihet för studieåndamål • Egnadomstolarellerunderkanoniskadomstolar • Universitetensautonomi • Ratifieradsenare av påven Alexander III • (någrauniversitetmedpåvenstillstånd, andramedprivilegiumfrånkejsareneller annan världslighärskare)

  35. En medeltida föreläsning

  36. Denskolastiskavetenskapsmetoden • Denallmännametodenäven i teologi och filosofi • Ett auktoritativtverk: Bibeleller CJC • Ställningstagandenatill ett visstämneellerfrågasamlades • Motstridigheternaförklaradesochtolkadesbort; typisktockså för modernarätten, rättskällornakaniblandstridamotvarandra, rättsvetenskapsmannensochjuristensuppgiftattförstårättssystemetsom en logiskhelhet

  37. Denmedeltidarättsundervisningen • Denromerskaochkanoniskarätten; legisterochkanonister • Denlokalarättenlärdesintepåuniversitetutan i praktiken

  38. Digestan ”upphittas” • Digestanupphittadesgradvisfrånochmedslutet av 1000-talet: Digestumvetus, Infortiatum, TresPartes, Digestumnovum • 1140-talet hela Digesta i bruk, Vulgata • CodexFlorentinusca. 1150 frånAmalfitill Pisa somkrigsbyte

  39. Littera fiorentina

  40. Glossatorernaca. 1100-1250 • Glossering redan i Pavia rättsskola (1000-talet) • Marginal- och interlinearglossorna • Pepo och Irnerius såsom glossatorskolans stamfäder? Antagligen ursprungligen lärare i filosofi • Mot slutet av 1100-talet Bologna till ett absolut centrum i den rättsvetenskapliga undervisningen • Nästan samtidigt universitet i Södra Frankrike, England

  41. ConstitutionesClementinae, n. 1350

  42. Glossatorerna(legisterna) • Intresse för CJC del av tidens allmänna intresse för antiken • Förbindelser till rättspraktiken föga hos legister-glossatorer • Mål: förklara bort CJCs interna motstridigheter • Glossorna kopierades med handskrifterna • Accursius: Glossa ordinariaca. 1260 samlade ihop alla viktigaste glossorna. Slutet av glossatorperioden.

  43. Exempel av distinktion: Bulgarus D. 22.6.1. pr. (Pauluslibro 44 ad edictum): Ignorantiavelfactiveliuris est. Vadbetyder ”ignorans av lagensinnehåll”? Bulgarus: ignorantiaiurisnaturalisja ignorantiaiuriscivilis

  44. Distinktio: esimerkki 2 (a) D. 41, 1, 31: "Omistusoikeus ei koskaan siirry pelkän luovutuksen kautta. Omistusoikeus siirtyy ainoastaan silloin, kun luovutusta edeltää kauppa tai muu oikeusperuste."

  45. Distinktio: esimerkki 2 (b) D. 41, 1, 36: "Jos olemme yksimielisiä luovutuksen kohteesta, vaikkakaan emme siirron oikeusperusteesta, en tiedä, miksi omistajanvaihdoksen pitäisi olla tehoton. Jos oletan esimerkiksi, että olet velvollinen luovuttamaan kappaleen maata testamentin nojalla, mutta sinä katsot olevasi velvollinen luovuttamaan sen luovutussopimuksen perusteella, tai jos annan sinulle rahasumman lahjana, mutta sinä oletat saavasi sen lahjaksi, omaisuuden siirron kannalta ei varmaankaan ole merkitystä sillä, että olemme olleet antamisen ja ottamisen oikeudellisesta perusteesta eri mieltä."

  46. Distinktio: esimerkki 2 (c) • Accursius (1260-l, GlossaOrdinaria): D. 41, 1, 31 "'Oikeusperuste'. Se on joko tosiasiallinen tai oletettu. Olisi toisin, jos sanottaisiin, ettei omistus voi siirtyä oletetun oikeusperusteen kautta...."

  47. Kyrkokritiken • Kyrkansrikheterkritiserades • Dentidigmedeltidakyrkanavhängig av världsligahärskare Problem för kyrkansledning i Rom

  48. 1000-talets kyrkoreform • Kyrkans oavhängighet av världsliga furstar • Kyrkans förmögenhet under dess egen kontrol • 1059 påven Nikolaus II tog rätten att benämna biskopar bort från furstarna; investiturstriden (Konkordat av Worms 1122).Biskopar ofta samtidigt världsliga furstar. • Gregorius VII: Dictatuspapae1075 • Hierarkisk förvaltnings- och rättssystem

  49. Kanoniskrätt 1 • Kyrkans växande makt • Universitet: kyrkorättens Gratianus Dekret ca. 1140-talet: samlade kyrkorättens källor tillsammans i lärobokform. Gratianus källor: Kyrkofäder, synoder från de äldsta tiderna, dekretaler, romersk rätt Osa I: 101 distinktiota (rättskällor, prästernas utnämning och ställning); osa II: 36 kausaa osa III: 5 distinktioner (de consecratione, religiösa ceremonier); officiell ställning till 1918

  50. Kanoniskrätt 2 • Påvarnas dekretaler 1100-1300, kyrkosynoderna • Ständiga uppdateringar, t.ex. Liber Extra 1234 • Dekretisterna: Dekret som forskningsobjekt (Rufinus, Stefanus av Tournai, Huguccio) • Dekretalister: dekretaler som forskningsobjekt (iusnovum, den nya rätten; Bernardus av Pavia, Johannes Teutonicus, Raymundus de Penyaforte)

More Related