Träff med fritidsgårdar i Örebro län

1. Träff med fritidsgårdar i Örebro län VÄLKOMNA! Hällefors kommun

2. Därför är vi här, kort bakgrund (1): • Folkhälsoavtal mellan ÖLL och länets kommuner, 2003-2007 • Forts. på avtalen 2008-2011 • Ny folkhälsoplan för Örebro län 2008-2011 • PRIORITERAD MÅLGRUPP BARN OCHUNGDOMAR

3. Viktiga utgångspunkter • samverka för en god hälsoutveckling • angripa den ojämlika fördelningen av hälsa • verka för en god hälsa hos barn och ungdomar • stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet

4. Därför är vi här, kort bakgrund (2): • Uppdrag av fritidsgårdarna i norra länsdelen samt länsnätverket för hälsofrämjande skolutveckling att hitta former för stöd och samverkan, ht-07… • Träff 9 maj -08 i Örebro (askersund, kumla, lekeberg, karlskoga, degerfors, örebro, lindesberg, nora, • arbetsgrupp med länsdelsrepresentanter • Föreläsningsdag 2 december -08

5. Sammanfattning från maj 2008 • Ny ”input”, fylla på med inspiration samt utbildning och kunskap från aktuell forskning • Möta andra, erfarenhetsutbyte • Arbeta med uppdrag, status och yrkesroll • Jobba med värdegrunden, salutogent synsätt (stärka det som fungerar bra) • Informera politiken och andra om gårdarnas potential och möjligheter • För att verksamheterna ska kunna utvecklas krävs stöd från politik och beslutsfattare och samverkan med andra aktörer t ex skolan, bostadsbolag etc. • Långsiktighet och stabilitet • Målsättningar och tydlighet • Marknadsföring av positiv bild av fritidsgården och ledarna • Ledarskap • Samverkan och dialog • Öppenhet, lyhördhet • Utbildade fritidsledare

6. RISK- OCH SKYDDSFAKTORER • Skyddsfaktorer ökar sannolikheten för bra hälsa och att problembeteenden inte ska uppstå samtminska ev nuvarande problembeteenden • Riskfaktorer ökar sannolikheten för dålig hälsa och att problembeteenden ska uppstå samt växa i omfattning • Risk- och skyddsfaktorer påverkar sannolikheten för bra/dålig hälsa och problembeteenden… inte garanterar!

7. RISK- OCH SKYDDSFAKTORER- olika nivåer, exempel • Samhälle – lagar, regler • Närmiljö – bostadsområdet, normer, socioekonomisk standard • Fritid – aktiviteter, vuxennärvaro • Skola – skolklimat, trivsel, betyg, närvaro • Familj – relationen, tillit, normer, regler • Vänner – skapa o behålla relationer, tillit • Individ – impulskontroll, självkänsla, framtidstro, lösa problem o konflikter

8. Främja & förebygga Främja…  hälsofrämjande arbetet inriktas på att stärka skyddsfaktorer… och förebygga… förebyggande arbetet främst inriktats på att undanröja riskfaktorer.

9. Samband skydds-/riskfaktorer & hälsa Skyddsfaktorernas betydelse för dem med många riskfaktorer Andel flickor och pojkar som rent allmänt mår bra eller mycket bra uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). Liv & hälsa ung 2005 november 2008/Margareta Lindén-Boström & Carina Persson

10. Samband skydds-/riskfaktorer & hälsa Bland dem med flest riskfaktorer är det betydligt mindre vanligt med dålig hälsa för dem som också har många skyddsfaktorer än för dem som har få Andel flickor respektive pojkar som rent allmänt mår dåligt eller mycket dåligt uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). Liv & hälsa ung 2005 november 2008/Margareta Lindén-Boström & Carina Persson

11. Skydds- och riskfaktorer • Skyddsfaktorer • Familj • Känner tillit till sina föräldrar • Har regelbundna måltidsvanor Fritid • Föreningsaktiv • Fysiskt aktiv Skola • Har kamrater i skolan • Trivs i skolan • Kan påverka i skolan • Tycker skolan är trygg • Riskfaktorer • Familj • Föräldrar utan arbete • Bor inte med båda föräldrarna • Bor i hyreslägenhet Fritid • Ofta ensam • Ofta ute på stan med kompisar • Ofta vid datorn Skola • Mobbad i skolan • Utsatt för våld i skolan • Kränkt av vuxen på skolan • Skolkar ofta Drogvanor • Ofta berusad • Röker dagligen • Har prövat narkotika november 2008/Margareta Lindén-Boström & Carina Persson

12. Faktorer med starkast samband med hälsan Det är vanligare med dålig hälsa bland flickor som: • inte trivs i skolan • skolkar mycket • har varit utsatta för våld på skolan • inte känner tillit till sina föräldrar • bor ensamma eller med någon annan vuxen än förälder • har oregelbundna måltidsvanor • använder datorn mycket Det är vanligare med dålig hälsa bland pojkar som: • inte trivs i skolan • inte har kamrater i skolan • inte känner sig trygga i skolan • inte känner tillit till sina föräldrar • ofta är ensamma • röker dagligen • berusar sig ofta på alkohol november 2008/Margareta Lindén-Boström & Carina Persson

13. Positiv trend - alkohol Andel elever som hade druckit alkohol någon gång under vårterminen uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9).

14. Positiv trend – aldrig rökt Andel som aldrig har rökt uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9).

15. Positiv trend - tillgång till narkotika Andel som har haft möjlighet att pröva narkotika uppdelat efter undersökningsår och kön (skolår 9).