310 likes | 767 Views
Språkhistoria. Språkhistoria. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar. Språkens släktskap. http://sv.wikipedia.org/. Karta över språkens spridning.
E N D
Språkhistoria Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar.
Språkens släktskap http://sv.wikipedia.org/
Spridning i världen idag Finns det någon spridning idag? Hur ser den ut i så fall?
Språkets spridning år 2000 EngelskaFranskaSpanskaPortugisiskaRyska
Är svenska ett hotat språk? Ej världsspråk (0,2 %) Ej litet språk - av 6000 är Sv på 80:e plats Språket är stabilt: modersmål, skrivs massa texter varje dag, ordböcker, läroböcker osv
Språkdöd Ca 3000 språk försvinner inom 100 år= två språk i veckan Engelskan stor - kolonialpolitik 1800 - USAs stormakt 1900
Döda språk Gotiska Latin Klassisk grekiska Konstgjorda språk • Esperanto • Ido
Svenskans språkförändring Urgermanska (fram till 200 e Kr) Urnordiska (200-800) Runsvenska (800-1230) Fornsvenska (1230-1526) Äldre nysvenska (1526-1732) Yngre nysvenska (1732-1906) Nusvenska (1906-nutid)
Urnordiska fram till ca 800 Källor: Få källor - ca 200 inskrifter Äldre runraden (24 tecken) Gallehushornet ek hlewagastir holtijaR horna tawido (Jag Lägäst hotinten hornet gjorde)
Den äldre runraden I-omljud (gastiR = gästiR), fot/fötter Diftonger (raisa, austr) 2 r-ljud Ek = jag Verbet placerades sist Ordförråd: Arvord
Arvord Namn på släktingar: moder, fader, broder, syster Kroppsdelar: huvud, ben, fot arm , öra Pronomen: jag, du, han, hon, min, din Föda: mjöl, mjölk, salt Djur: ko, oxe, hund, katt, björn, ulv Naturföreteelser: sol, måne, snö, berg, dag, natt Livsviktiga funktioner: sova, äta, dricka, tala, se
Runsvenskan (800 – 1225) Källor: Rökstenen Nävelsjöstenen ca 3000 runinskrifter finns kvar Yngre runraden:
Ljud: auge, haim viss förenkling av diftonger raisa-resa, auster-öster 4 kasus Ordförråd: Arvord Lånord: Marknad, köpa, vin och öre (handelsutbyte) Advent, altare, kloster (latin) Biskop, kyrka (grekiska) Ortsnamn: Slutar på –by, -hem, -löv, -lösa ex: Eslöv, Torsby Pojknamn: Sven, Björn, Torsten, Ulv, Östen Flicknamn: Gunlög, Inga, Asa, Gudlög
Funderingar Du heter Björn eller Ingrid, bor på Odenvägen i Frölunda, läser serien Hagbard i tidningen, tittar på Korpen flyger på tv, har en pappa som jobbar på isbrytaren Frej och har en mamma som jobbar på Mimerskolan. När du ska gå ut smyckar du dig med en torshammare eller ett halsband med ditt namn i runskrift.
Fornsvenska (1225-1526) Latinskt alfabete istället för runorKällor: Landskapslagarna (Västgötalagen (1225), Dalalagen, etc) Språk: Omvänd ordföljd (Nu scal klockare font wacta) quickum (dativ) Boka, klocka (hon), Fisk (han) Ljud: långt a å bat båt, ga gå skip skepp, vika vecka, th försvann mot slutet Lånord: Tysk påverkan Stad, fogde, mynt, skomakare, skräddare, betala, bli (jfr han vart arg), mäktig, riktig. Prefix och suffix Tyska namn: Rickard, Valter, Vilhelm , Gertrud, Valborg, Margareta Kristna namn: Johannes (Johan, John), Nikolaus (Niklas), Mattias, Kristina, Katarina Ortnamn: -torp, -ryd, -rum, - måla, -säter
Äldre nysvenska (1526-1732) Nya testamentet 1526 Bokrtryckarkonsten Reformationen Gustav Vasas bibel 1541 (ändringar från 1703 inom parentes) ”För ty Himmelriket (himmelriket) är lijkt enom Hwssbonda (huusbonda) som gick yth bittijdha (bittida) om morghonen morgonen) til at leya (leija) sigh arbetare j (i) sin wijngård. Och när han hadhe (hade) warit offuer eens (öfwerens) medh arbetarena om en wiss dagspenning sende (sände) han them j (i) sin wijngård.” Riksspråket! Kanslisvenska
Stormaktstiden 1600- tal • Georg Stiernhielm: Hercules • ”HERCVLES arla stodh op een mårgon, • i forsta sin wngdom • fuller af ångst och twijk, • huru han sitt lefuerne böria • Skulle, der af han frögdh kunne winna med tijden och ärha • I thet han så går i tankar och högsta bekymber” • Purism
Språk: å, ä och ö dubbelteckning av lång vokal (foor, stood) Lånord: Ny tysk ordström (30-åriga kriget) fanjunkare, furir, fänrik (militär anknytn) förträfflig, ordentlig, väsentlig (adjektiv) betjänt, jägmästare, tölp (personbeteckningar) Franska mamma, pappa, parfym, kusin, choklad, teater lånord marmelad, suverän, balkong, visit, adjö 1700
Förnamn: Adolf, Evald, Lennart, Börje, Georg, Krister Hedvig, Charlotta, Eleonora, Karolina, Ulrika, Viktoria Efternamn: 1632 bestämdes att adelsätter måste använda ärftliga efternamn Adelsnamn: Bonde, Bielke, Sture Riddarhusförordningen1626: Lilliehöög, Stöltenhielm Präster: Montanus, Bergius, Fabricius, Nobelius , Laurentius Inget för vanligt folk………
Yngre nysvenska (1732-1900) Dalin – Then Swänska Argus Svenska Akademien (1786) Afhandling om svenska stafsättet (1801) v istället för w hv blev kvar – hvar försvenskning av franska ord: bureau - byrå fortfarande pluralböjning: skrifva, äro, voro, gingo Starka verb: hjelpa, halp, hulpit (Första ordlistan, SAOL,trycktes 1874)
Lånord Franska – 1700 Anknytning till heminredning, mode, mat, dryck, teater, konst och litteratur: byrå, garderop, dessert, maräng, champagne, butelj, serenad, karikatyr, silhuett, affisch, journalist, roman 1800 – blus, volang, filé, färs, persienn Engelska -1700 Biffstek, kex, mugg, klubb, potatis, pudding, grogg 1800 Cykel, lokomotiv, pläd, ulster, check, strejk Tyska: fortsätter att ha inflytande (kadett, linjal, pudelhund, vulkan)
Personnamn Franskt inflytande – 1700 tal Louise och Charlotte (Lovisa, Charlotta) Marie, Sophie Jeanette, Marianne, Emilie, Julie Tyska 1700-tal Leopold, Kurt, Bruno Engelska namn i slutet av 1700 Jenny, Fanny Engelska namn i slutet av 1800 John, Alice, Ellen, Jane, Mary Bill, Dick, Kenneth, Jonny, Henry
Efternamn/Släktnamn Borgare: Bergkvist (Bergquist,), Ekstedt, Kellgren Hantverkare Lundström, Sjöberg Köpmän: Ändelser på –ander, -én, -in, -sus, -erus, -erius eller –ell Ex Levander, Lundén, Lundell Soldatnamn: Rask, Tapper, Stolt Vanl folk: -son-namn – Persson, Svensson Fritt fram att ta vilket namn man ville till slutet 1800
Nusvenska (1900-idag) Stavningsreformen 1906 dt-t (gott) f, fv och hv skulle bli v Af, hafva och hvad började skrivas av, hava och vad Pluralformen (vi sjunga) blev kvar i skriftspråket (ej talspråk) 1930-40 talen hade många gått över till singularformen. TT övergav den 1945 Du-refomen 1967 Lånorden domineras av engelska: juice, overall, radio, shorts, helikopter, team, astronaut, container, skoter, jeans, definitivt Vi fortsätter att låna från franska och tyska. Franska ord behåller ofta den franska formen (chaufför, camouflage, garage, sabotage, vernissage) medan tyska ord översätts till svenska (hudvänlig, genomsnitt)
Personnamn på 1900-talet Conny, Tommy, Ronny, Ann-Marie, Britt-Inger Får man heta vad som helst? Efternamn Andersson har blivit Anderberg eller Anderholm Släktnamn som bygger på ort- och gårdnamn Mogård, Vänerbo Tvåledade naturnamn: Alvengren, Rickfors, Rogestam Ortnamn Ex Angered, Frölunda
Nyord i svenskan: Raggare 1958 Tv-kudde 1959 Strippa 1965 Deppig 1965 Dator 1969 Könskvotera 1972 Proffsmjukis 1978 Snuttifiera 1984 Riskbeteende 1987 Miljömärkning 1989 Frukost-tv 1992 Beröringsskräck 1993 Dogmafilm 1998 Messa 2000 Hubot Livslogga Eurobävning