DET NYA ARBETSLIVET - GRÄNSLÖST ARBETE

1. DET NYA ARBETSLIVET - GRÄNSLÖST ARBETE Christin Mellner, Fil. Dr., forskare Avdelningen för Arbets- och Organisationspsykologi, Psykologiska inst., SU

2. ”Du har hela tiden bråttom och saker förändras hela tiden. Om du inte får ut dina produkter i tid så hinner de bli gamla redan innan de ens kommit ut. Konkurrensen är ofattbar.” ”Man kan inte sitta still och vänta på att få information. Den som inte är aktiv, den åker ut. Det är ganska grymt, men så är det. Den som inte tar tillvara på möjligheterna och ser till att vidareutveckla sig kompetensmässigt, den åker ut. Du kan kanske fungera så i ett år, men sedan åker du ut.” Peter, IT-konsult och systemutvecklare

3. ”Det kan ju vara jobbigt det här med eget ansvar. Det ligger mycket på en själv och där känner jag att jag kanske är dålig på att dra en gräns. Man vill ju jobba in i det sista och göra lite bättre och lite bättre… Det finns ju ingen gräns för när man är riktigt klar. Det där är svårt tycker jag.” Annika, handläggare

4. ”Du har tur om du får besked kvällen innan. De värsta är när de ringer kl. halvåtta på morgonen och säger att du ska vara på jobbet halvåtta.” ”Det finns ingen avslappning. Du måste hela tiden tänka: Undrar om de ringer? Ska jag förbereda mej för imorgon? Ska jag skicka iväg barnen?” Monika, sekreterare på timanställning

5. Peter och Annika: • Upplevelse av ökat tempo och tidspress • Abrupta vändningar och snabba förändringar • Ingen gräns för hur mycket, hur fort eller hur bra man kan prestera • Ju större frihet i arbetet desto svårare att göra sig fri från arbetet Monika: • Att ta de tillfällen som ges • Vet aldrig när jobb finns • Kan inte planera sitt övriga liv Ständigt tillgänglig, ingen ”ledig” tid Osäkerhet, oförutsägbarhet – frustration Två extremer – liknande upplevelser

6. Nya marknader och investeringar globalt i spåren av 70-talets kris • Strategi att expandera sin verksamhet utomlands, först i övriga västvärlden, senare i Asien, Latinamerika, Kina och Indien • Mellan 1984 och 1991 investerade svenska företag mer än 22 miljarder utomlands • Traditionellt via banksystemet, nu direkt med investerare på den finansiella marknaden • Bröt samtidigt sina tidigare starka kopplingar till fackföreningar och välfärdsstaten Den nya ekonomin

7. På mitten av 90-talet utgjorde mer än 90% av alla finansiella transaktioner spekulativ handel • Bara 10% hade direkt koppling till handel och produktionen av varor och tjänster • Blev därmed alltmer beroende av investerare, partners, kunder eller konkurrerande företag Den nya ekonomin

8. Utvecklingen av informationsteknik, mikroelektronik, datorer, telekommunikation, satellitöverföring, mobiltelefoner, fiberoptik • Persondatorer gjorde information omedelbart tillgänglig • Telekommunikation sammanförde människor i ett globalt kommunikationsnätverk Den nya tekniken

9. Ökade krav på flexibilitet, effektivitet och snabba omställningar: • Slimmade organisationer, bolagiseringar, avknoppningar, out-sourcing av sidoverksamhet, fokus på kärnverksamhet, inhyrning av personal utifrån konjunktur och efterfrågan • Uppköp, sammanslagningar, andelar i, skapa samarbeten och allianser med till vilka man gör överföringar, ingår överenskommelser och avtal med oberoende av nationella och geografiska gränser Nya organisationsformer

10. Med ökade krav via internationell handel och konkurrens är företag alltmer beroende och påverkade av marknadskrafter, och måste därför bli mer flexibla • Via avreglering, decentralisering, delegering, självstyre: flexibilitet via förtroende= de gränslösa jobben • Eller ökad reglering, centralisering och standardisering: flexibilitet via utbytbarhet=de styrda, oflexibla jobben Båda sätten innebär en överföring av ansvar från organisationen till individen som alltmer får stå svars för sitt eget arbete och sin ”anställningsbarhet” Nya organisationsformer

11. Oflexibla arbetsvillkor • Enkla, hårt styrda, monotona uppgifter • Fysiskt belastande • Inga möjligheter till anpassade arbetsuppgifter • Personalanpassning efter konjunktur • ”Två utbytbara händer” Gränslösa arbetsvillkor • Otydligt avgränsat arbetsåtagande • Hög kvalitativ och kvantitativ arbetsbelastning Krav på självreglering: • när, huroftaoch hur mycketman ska arbeta • var man ska utföra arbetet • initiera, definiera, planera och ansvaraför arbetets genomförande • söka, etableraoch vidmakthålla de kontakter som krävs för arbetet • konkurrerapå arbetsmarknaden via anställningsbarhet, ständiga prestationer och kompetensutveckling Nya anställningsformer och arbetsvillkor:

12. Under 90-talet ökar tillfälliga anställningar från 10 till 15% • Stopp sedan 2000 p.g.a kraftig ökning av bemanningsföretag • Anställda från uthyrningsföretag ersätter fast anställda • Egenföretagande ökar • Färre jobb inom tillverkningsindustrin, fler inom service- och tjänstesektorn, dock begränsade möjligheter för den växande servicesektorn att kompensera för den minskande tillverkningsindustrin • Kunskapsintensiva jobb ökar, IT/telekom • Svårt för de som förlorar sina jobb i de ”gamla” verksamheterna att få nya i de kunskapsintensiva branscherna, har ”fel” kompetensprofil Det nya arbetslivet

13. Få helt oreglerade (8%), merparten ”mellanreglerade” • Endast 16% är helt reglerade • Stora skillnader mellan t ex. branscher, sektorer, anställda vs. arbetsgivare/egenföretagare, chefer och övriga anställda • Mest reglerat: Bilindustri och hälso- och sjukvård, företagsnära tjänster tex call-centers • Minst reglerat: Läkemedelsforskning, högre utbildning och IT/telekom, företagsnära tjänster tex IT-konsulter och övriga ”kunskaps”tjänster Populationsstudie 2005: utbredning och former för reglering (n=3000)

14. Inte nödvändigtvis sämre arbetsförhållanden! • MEN mer knutna till specifika förhållanden och omständigheter, beroende av individuella möjligheter, förmågor, situationer och prestationer • Ökade krav på personlig både teknisk och social kompetens, vilket utgör förmågan att anpassa sig till olika situationer och krav • Ständigt uppkopplad, nåbar och tillgänglig • Uppluckrad gräns mellan arbete och övrigt liv, arbetet invaderar privatlivet inte tvärtom • Upp till individen att sätta sina egna gränser Konsekvenser

15. Arbetet alltmer ett eget livsprojekt för personlig utveckling och överlevnad • Går ut över sina egna gränser för att klara kraven i ett arbete utan tydliga gränser • Osäkerhet inför orimliga eller oklara krav • Tvingas acceptera arbetsvillkor av rädsla för exkludering, marginalisering, förbigången Sjuknärvaro istället för frånvaro: • Oersättlig, jobbet växer på hög och ingen tar över ens uppgifter om man är borta • Vill inte belasta kolleger som redan har för mycket att göra, rädsla för att bli utan jobb Konsekvenser

16. Traditionell ojämlikhet: en kamp mellan de som har makt och de som inte har makt Ny ojämlikhet: Som maratonlöpare, antingen är du med i loppet eller inte! • Varje individ deltar utifrån sina egna förmågor och förutsättningar • Den längst fram är först oavsett hur många som deltar • Den enda som bryr sig eller ens märker om någon hamnar efter är man själv Ojämlikhet som bidrar till skillnader i individuella möjligheter, och t.o.m. FÖRUTSÄTTER dessa Den nya ojämlikheten

17. Unionen visade i våras att ca 50% av deras medlemmar känner sig tvingade att vara tillgängliga för arbetsgivare och kunder på semestern • Förslag i Tyskland på förbud för arbetsgivare att kontakta anställda utanför arbetstid • Arbetsmiljöverkets senaste undersökning visar att olyckorna ökar bland uthyrningsföretagens anställda ”Om vi ställer krav på bättre arbetsmiljö kanske de väljer någon annan eller flyttar verksamheten utomlands” Framtida utmaningar irollen som skyddsombud

18. Idag litet eller oklart skydd i lagar, regleringar, förhandlingar, förebyggande åtgärder • Upp till den enskilde att ”ransonera” sina ansträngningar, ställa motkrav och öka sin anställningsbarhet • Hur känna till, och i så fall, kontrollera att folk inte jobbar hemifrån på kvällar, helger och semester, på obetald övertid? • Vem/vilka har man ”ansvar” för på en arbetsplats med en blandning av fastanställda, projekt-, tidsbegränsat- och timanställda och inhyrd personal? • Vilka verktyg behöver man för att kunna sätta in åtgärder? Nya verktyg i ett nytt arbetsliv? Framtida utmaningar i rollen som skyddsombud

19. GRÄNSLÖST TACK FÖR ATT NI LYSSNADE!