Välkomna till Samråd: Trafikförsörjningsprogram för Sörmland

2. Välkomna till Samråd: Trafikförsörjningsprogram för Sörmland • Program: • Inledning - om lagstiftningen, hur vi arbetar med programmet i Sörmland etc. • Förutsättningar – Pendlingsmönster, resmönster idag, trafikekonomi • Mål och strategi – Diskussion kring mål för kollektivtrafiken • Trafik – Framtida planer för tåg- och busstrafiken • Diskussion och frågestund

3. Ny lag anger vägen Den 1 januari 2012 trädde den nya lagen (2010:165) om kollektivtrafik i kraft. Lagen innebär bland annat att varje län ska inrätta en kollektivtrafikansvarig myndighet, som ska ansvara för att upprätta och besluta om ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet ska vara beslutat senast den 1 oktober 2012 och bland annat ligga till grund för kommande beslut om trafikplikt. Utgångspunkt för programmet är behovet av regional kollektivtrafik hos medborgarna i Sörmlands län.

4. Intentioner • Öppna upp marknaden - möjlighet till fri etablering av linjetrafik även inom länet på helt kommersiella villkor. • Kollektivtrafiken får en tydligare roll som verktyg för samhällsutvecklingen. • Ökad samordning med annan samhällsplanering. • En tydligare rollfördelning möjliggör att beslut fattas på rätt nivå – strategiska beslut/operativa beslut. • Lagstiftaren vill ge bättre förutsättningar att sätta resenärens behov i centrum och öka marknadsandelen.

5. Myndigheten i Sörmland Ett för uppgiften nybildat kommunalförbund – Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Uppgiften är att fungera som regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Förbundsordning som anger att direktionen ska ha 14 ledamöter, varav fem från landstinget och en från vardera kommun. Landstingsstyrelsens ordförande innehar ordförandeposten i kommunalförbundet. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB.

6. Myndighetens arbete med trafikförsörjningsprogram Länet formerade sig tidigt. Länstrafiken fick hösten 2010 ansvar i förberedelserna av framtagande av länets trafikförsörjningsprogram tillsammans och i bred samverkan med Regionförbundet, landstinget, länets kommuner samt samverkansbolaget MÄLAB. Vid årsskiftet flyttades ansvaret för framtagandet av programmet till myndigheten. Tågplan 2017 och översynsarbetet Framtidens Kollektivtrafik i Sörmland är underlag in i trafikförsörjningsprogrammet.

7. Vad är ett trafikförsörjningsprogram? • Strategiskt och långsiktigt • En plattform för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. • Trafikslagsövergripande och utgår från ett resenärsperspektiv. • Omfattar all kollektivtrafik inom länet men också trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över länsgräns. • Samordnas med annan planering • Utgår från de transportpolitiska målen. • Samordnas med annan samhälls- och infrastrukturplanering på lokal, regional och nationell nivå.

8. Krav på innehållet i programmet I andra kapitlet lagen (2010:1065) om kollektivtrafik som heter regional kollektivtrafik återfinns krav på programmet. 8 § Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras. 9 § Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. (…)

9. Samråd – en process Samrådsförfarandet genomsyrar hela processen och avsikten är både att informera om innehållet i trafikförsörjningsprogrammet, planeringsläget och att fånga upp idéer, synpunkter och tankar från olika intressentgrupper. Det gäller inte minst vilka förutsättningar och vilket intresse som finns att utföra kollektivtrafik på kommersiell grund inom samt till och från länet.

10. Framtagande och beslutsgång • Förberedelser och förankring i process • Många aktörer och bred samverkan • Underlag – Framtidens kollektivtrafik och Tågplan 2017 • Samråd och samverkan • Förslag till program tas fram • Remiss under våren och sommaren • Beslut om programmet i september

12. Viktiga förutsättningar Arbetspendling Var människor bor respektive arbetar Skolpendling Var bor skolelever, skoltider och skolskjutsregler Resvanor Hur reser människor idag Viktiga målpunkter Skolor, arbetsplatser, sjukvård, bytespunkter, handel etc.

13. Befolkningsutveckling Sörmland

14. Exempel arbetspendling

15. ”Pendlingsberoende”

16. Kollektivtrafik Obligatoriskt åtagande Skolskjuts, Färdtjänst, Sjukresor Grundläggande servicenivå Ett minsta utbud som samhället bör åta sig Samhällsekonomiskt åtgande Miljöskäl, bidrar till regional utveckling etc. Företagsekonomisk nivå Trafik som bedrivs på kommersiella grunder

17. Sörmland Skolskjuts och färdtjänst är kommunalt ansvar. Samtliga kommuner utom Strängnäs samordnar färdtjänst gemensamt Sjukresor – Landstinget ansvarar, rätt till ersättning ges endast av medicinska skäl Upphandlad allmän kollektivtrafik via Länstrafiken Kommersiell busstrafik finns utefter E4 och E20 Tjänstekoncessionsavtal Trosa-Liljeholmen (Trosabussen)

18. Några nyckeltal – busstrafik i Sörmland 4 500 hållplatser 104 landsbygdslinjer och 30 stadslinjer 9 400 000 miljoner resor 50 % av påstigningarna sker i Eskilstuna 85 % i kommunhuvudorter 94 % i tätorter Beräknad kostnad 2012 är 428 miljoner kr varav 35 % täcks av intäkter

19. Finansiering av kollektivtrafik (mkr)

20. Strängnäs Eskilstuna Vingåker Gnesta Flen Katrineholm Trosa Nyköping Oxelösund

21. Strängnäs Eskilstuna Vingåker Gnesta Flen Katrineholm Trosa Nyköping Oxelösund

22. Strängnäs Eskilstuna Vingåker Gnesta Flen Katrineholm Trosa Nyköping Oxelösund

23. Strängnäs Eskilstuna Vingåker Gnesta Flen Katrineholm Trosa Nyköping Oxelösund

24. Strängnäs Eskilstuna Vingåker Gnesta Flen Katrineholm Trosa Nyköping Oxelösund

25. ? Påstigande per trafiktyp (2011) ? Övrig busstrafik Bil

27. Antal påstigande buss – 2007-2011 (endast allmänhetens resor)

30. Framtida Kollektivtrafik i Sörmland • Bakgrund: • Ny lagstiftning och trafikförsörjningsprogram • Regionförbundets förslag till stomlinjenät i Sörmland inklusive förslag till ny fördelning för investering • Förändrade krav och förutsättningar • Utgår från utvecklingsplaner, mål och vision om kollektivtrafiken och finansieringsramar

31. Ny busstrafik - Varför? Användbarhet Idag har vi hög geografisk täthet men låg turtäthet Förståelse Vi har många parallella linjer och linjer med olika körvägar, innebär tidtabeller med många fotnötter Relevans Det hållbara samhället kräver att fler väljer att resa kollektivt, samtidigt är samhällets resurser begränsade

32. Exempel Förståelse

33. Ny busstrafik – Hur? Prioritera sträckor med stort resandeunderlag ”starka stråk” med hög turtäthet Enhetliga och rakare körvägar ska ge enklare tidtabeller Varje linje är en del i ett större system Förenkla + Förtäta + Förkorta = Fördubbla

36. Regionala ”trafikregler” Samtliga avgångar körs motorväg där så är möjligt… … eller följer huvudstråken… … där inga onödiga avvikelser görs… … men stopp kan göras på hållplatser efter huvudstråken… … och ibland är det bättre att dela upp i två lokala linjer.

37. Exempel systemtänket 550 81 555 705

41. Konsekvenser Utbud