270 likes | 944 Views
Utvecklingspsykologi: skillnader från normal utveckling, ”red flags” på BVC. Kristina Mähler Psykolog på Barn- och ungdomshabiliteringen i Trelleborg.
E N D
Utvecklingspsykologi: skillnader frånnormal utveckling, ”red flags” på BVC Kristina Mähler Psykolog på Barn- och ungdomshabiliteringen i Trelleborg
Människor med utvecklingsstörning är i de flesta avseenden lika alla andra människor. Precis som alla andra människor har de olika personlighet, olika intressen och olika utseende. De lever också sina liv med olika förutsättningar beroende på vilken familj de växer upp i och var någonstans i Sverige de bor.
Svårigheterna märks och blir tydliga i olika skeden i utvecklingen.
Fyra veckor: • Nyföddhetsreflexer • Symmetriska rörelser av armar och ben • Händerna knutna • Fixerar föremål. Tittar på förälders ansikte och följer en röd boll i sidled på 3-5 dm avstånd. Två månader • Symmetriska rörelser av armar och ben • Håller upp huvudet i bukläge. • Öppnar händerna • Barnet ler tillbaka och svarar med jollerljud när föräldern pratar.
6 månader: • Symmetriska rörelser i armar och ben. Griper föremål. • Nyföddhetsreflexerna borta. • Vänder runt rygg-mage och/eller mage-rygg. • Drar sig upp mot sittande. Barnet medverkar med böjda armar och ben. Huvudet följer med. • Flyttar föremål mellan händerna. • Tittar efter tappad leksak. • Jollrar nyanserat.
10 månader • Reser sig och går utmed möbler. Fallskyddsreflex. • Pincettgrepp • Förstår enstaka ord t.ex var är lampan? • Leker tittut, vinkar, ramsor och härmningslekar. • Slår två klossar mot varandra. Vid psykomotorisk försening görs ytterligare en uppföljning vid 12 mån. Barnläkare tar ställning till utredningsbehov.
18 månader • Går säkert utan stöd • Bygger torn av 2-3 klossar • Klotterritar – Ritar streck • Talar 8-10 enkla ord, förstår mer. • Gömmalek • Pekar ut kroppsdelar • Hämtar föremål på uppmaning.
3 år • Hoppar på hela fotsulan och klarar hålla balansen. • Sparkar boll. Träffar bollen och håller balansen. • Cirkelklotter. Kan rita en bågform. • Talar i 3 ords satser • Klarar att sitta stilla och lyssna på sagor. • Leker enkla rollekar t.ex. bil och mata dockan • Benämner och använder föremål
4 års kontrollen • Observation: Förstår barnet instruktioner, koncentration, klarar det motgångar. • Balansgång • Ritar huvudfoting • Imiterar kors • Räknar tre föremål • Språkbedömning. Barnet gör sig förstått, använder minst fyra ord i en mening och använder ordet jag. • Trä pärlor på tråd. • Förstå instruktioner i flera led. • Leker med jämnåriga och klarar turtagning. • Kan grundfärgerna
Barn med utvecklingsstörning utvecklas på liknande sätt som alla andra barn motoriskt, intellektuellt, språkligt, känslomässigt och socialt. Skillnaden är en långsammare utvecklingstakt och skillnaden blir tydligare ju äldre barnet blir. De når sitt utvecklingstak tidigare.
Det personer med utvecklingsstörning har gemensamt och som skiljer dem från andra människor är att de har svårt att bearbeta information, utveckla ny kunskap och att tillämpa ny kunskap i vissa situationer.
En person med utvecklingsstörningutvecklas under hela livet även om denintellektuella utvecklingen stannar av.Man får nya erfarenheter och behovenförändras. Utvecklingen fortsätter pådet känslomässiga och personliga planet
Gunnar Kyléns modell över begåvning ochbegåvningsnedsättning Tre begåvningsnivåer beskrivs i Kyléns modell. A-nivå: Svår utvecklingsstörning B-nivå: Måttlig utvecklingsstörning C-nivå: Lindrig Utvecklingsstörning
Gunnar Kyléns fem olika typer av verklighetskategorier som visar hur personer med utvecklingsstörning löser praktiska uppgifter och/eller resonerar praktiskt. • Tidsuppfattning: Hur många dagar framåt och bakåt personen kan tänka sig/redogöra för/planera, om personen kan avläsa olika klockslag, om personen kan matcha objektiv tid (klocka) mot tidsåtgång/vad hon hinner på en viss tid • Rumsuppfattning: Hur personen hittar i en viss miljö, om personen kan orientera sig med hjälp av en karta, använda genvägar • Kvalitetsuppfattning: Om personen kan plocka ut föremål som har gemensamma egenskaper, hur personen sorterar händelser och föremål. • Kvantitetsuppfattning: Hur personen handskas med mängder och vikter, hur personen kan förstå och använda siffror. • Orsaksuppfattning: Hur många steg i en orsakskedja personen förstår, om personen kan jämföra följderna av olika sätt att utföra en aktivitet