Kr A ft för entreprenörskap i skolan

1. KrAft för entreprenörskap i skolan Annica Otterborg & Cristina Robertson Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping Jönköpings kommun annica.otterborg@hlk.hj.se cristina.robertson@jonkoping.se HSS 2011 Annica Otterborg & Cristina Robertson

2. Ska elever bli entreprenörer? Ingvar Kamprad, Big Bengt Erlandsson, Bert Karlsson, ……? Annica Otterborg & Cristina Robertson

3. Entreprenöriell tillbakablick • Lissabonstrategin 2000, där färdigheten entreprenörskap föreslogs ingå i utbildning och livslångt lärande • ett möte vid Europeiska rådet i Stockholm 2001, där rådet antog strategiska mål för utbildningssystemet • en enhetlig definition av innebörden av undervisning för entreprenörskap 2004 • EU:s åtta nyckelkompetenser 2006, med initiativförmåga och företagaranda som en av åtta nyckelkompetenser • 2008, då regeringen antog att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom elevens hela utbildning • 2009, med en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet • 2010, när entreprenörskap skrivs in i GY 2011 dels som ett eget ämne, dels att ingå i samtliga gymnasieprogram från och med höstterminen 2011 Annica Otterborg & Cristina Robertson

4. Regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Mycket av det som utmärker en bra entreprenör – förmågan att lösa problem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra – är också egenskaper som studerande på olika nivåer behöver utveckla för att klara sina studier och för att bli framgångsrika i vuxenlivet. Vi vill att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet och hoppas därför att de som är verksamma inom olika delar av utbildningsväsendet ska känna sig inspirerade att utveckla undervisningen inom detta område. Jan Björklund Lars Leijonborg Maud Olofsson Utbildningsminister Högskole- och forskningsminister Näringsminister Källa: Regeringskansliet (2009) Annica Otterborg & Cristina Robertson

5. Källa: Skolverket 2010 Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om företagande. Samarbete med omvärlden, verklighetsanknutet, samverkan med arbetslivet Att utveckla och stimulera kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling… Utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet, och samarbetsförmåga Annica Otterborg & Cristina Robertson

6. Skolans värdegrund och uppdrag ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem”. ”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”. Lgr 11, kap 1 Annica Otterborg & Cristina Robertson

7. Skolverkets föreskrifterom ämnesplan för ämnet entreprenörskap igymnasieskolan; SKOLFS 2010:88 Entreprenörskap Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från dessa områden behandlar ämnet företagsamhet i sociala, vetenskapliga, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Annica Otterborg & Cristina Robertson

8. Källa: Skolverket 2010 Entreprenörskap i examensmålen Entreprenörskap som eget ämne, finns på alla program Entreprenörskap i andra ämnesplaner Annica Otterborg & Cristina Robertson

9. Skolverkets föreskrifterom ämnesplan för ämnet entreprenörskap igymnasieskolan; SKOLFS 2010:88 Undervisningen i ämnet entreprenörskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förståelse av vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen. 2. Förmåga att omvandla idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter för att starta ett projekt eller fiktivt företag. 3. Förmåga att genomföra ett projekt eller driva ett fiktivt företag. 4. Förmåga att avsluta och utvärdera ett projekt eller fiktivt företag. 5. Kunskaper om hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser. 6. Förmåga att använda företagsekonomiska metoder. Annica Otterborg & Cristina Robertson

10. Därför behöver elever bli entreprenöriella! • Synen på lärande har ändrats • Informationsteknologin • Samhället har ändrats lokalt och globalt • Ekonomiska aspekter Annica Otterborg & Cristina Robertson

11. Forskning inom området • Utbildning för entreprenörer • Utbildning i entreprenörskap • Entreprenöriellt lärande Annica Otterborg & Cristina Robertson

12. Hur bekanta är begreppen för skolan? • Entreprenörskap - ca 75% • Entreprenöriellt/företagsamt lärande – ca 55% Annica Otterborg & Cristina Robertson

13. Fråga 1: Ärentreprenörskap i skolan ett bekant begrepp för skolans personal?Fråga 2: Ärentreprenöriellt lärande eller företagsamt lärande bekanta begrepp? Grund – och gymnasieskolor är sammanslagna Källa: Skolverket 2010 Annica Otterborg & Cristina Robertson

14. Accepterad nordisk definition:”Entreprenörskap är … … en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang (Tillväxtverket, 2010, s.1) Annica Otterborg & Cristina Robertson

15. Vad är entreprenöriellt lärande? En lärandeform i vilken eleven i samspel mellan skola och näringsliv får arbeta med verklighetsförankrade uppgifter. Annica Otterborg & Cristina Robertson

16. Kompetenser, förmågor, förhållningssätt • - ha självkännedom och handla självstyrt • - bryta mönster och stå emot kollektivt handlande • - ta ansvar • - hantera och lösa problem • - ta initiativ och vara kreativ • - vara flexibel • - se möjligheter och göra något av dem • - kunna samverka med andra Annica Otterborg & Cristina Robertson

17. Som ett resultat av att eleven utvecklar förmågorna • Eleven utvecklar medvetna metoder för sitt lärande. • Eleven använder den nyvunna kompetensen i ett förhållningssätt till lärande som skapar förutsättningar för att i första hand vara en god samhällsmedborgare. Annica Otterborg & Cristina Robertson

18. Entreprenöriella lärandeformer i gymnasieungdomars perspektiv Elevers frihetlighet och ansvar Elevdrivet Innovativt Nätbaserat Projektorienterat Problembaserat Näringslivs- anpassat Reproduktivt Samarbete med omvärld Annica Otterborg & Cristina Robertson

19. Studiens resultat 1 förstå, identifiera och avgränsa uppgiften • a)ta hjälp av sin handledare • b) först diskutera elever emellan och därefter tillsammans med handledare • c) elever själva ramar in och tar ansvar för uppgiften med ett avslutande godkännande från handledare extern kontakt och kommunikation • a)googla • b)söka i böcker på biblioteket och i datorn • c) kontakta någon i kretsen runt eleven och hans/hennes kontaktnät teambildning • a)vilka egenskaper teamet behöver • b)ledaransvar • c)arbetsdelning • d)tvister som behöver hanteras Annica Otterborg & Cristina Robertson

20. Studiens resultat 2 lära i olika sociala praktiker • a)att lära sig hantera skillnader i bedömning och förhandling • b) det som kan läras i en social praktik kan komma till användning i en annan praktik se bortom det uppenbara • förstår vilken betydelse ett visst resultat kan leda till och hur de då agerar • hjälpa sig själva genom att hjälpa andra Annica Otterborg & Cristina Robertson

21. Vad kan vi lära av elevernas erfarenheter? • Uppgifterna hämtas ur närsamhället • Elevens engagemang och ansvar när uppgiften ska levereras och värdesättas utanför skolan • Eleven använder externa kontakter och kommunikation • Eleven bildar team med andra individer som har andra kompetenser • Eleven lär i olika sociala praktiker • Eleven kan se bortom det uppenbara – ta ansvar för resultatet Annica Otterborg & Cristina Robertson

22. Entreprenöriellt lärande Lärandeformen i den postmoderna tidsåldern är sannolikt entreprenöriellt lärande!! Annica Otterborg & Cristina Robertson

23. Summativ bedömning Formativ bedömning Höga förväntningar Ytkunskaper Djupkunskaper Låga förväntningar AnnicaOtterborg & Cristina Robertson

24. SkolkrAft i Jönköpings län AnnicaOtterborg & Cristina Robertson

25. Bakgrund till genomförandet • Under perioden 2000-2006 var högskolan i Jönköping (IHH) drivande i krAft konsortiet. • Projektet skolkrAft bildades hösten 2007 inom ramen för Nuteks nationella entreprenörs-program. • SkolkrAft är ett långsiktigt projekt. • SkolkrAft bygger på krAft-metoden för affärsutveckling i små och medelstora företag. Annica Otterborg & Cristina Robertson SkolkrAft

26. Syftet med SkolkrAft • kunna tillföra projektet nya tankar, dimensioner, samarbetspartners, spridningskanaler och intressenter; regionalt (socialtjänst, Landsting), nationellt, internationellt (östersjöregionen). • att skapa ett partnerskap för entreprenöriell skolutveckling i Jönköpings län, • att sprida det entreprenöriella tänkandet till • övriga skolor i länet, • studenter inom lärarutbildningen vid högskolan i Jönköping • andra tänkbara intressenter • att ge idéer till vidareutveckling av den arbetsplatsförlagda verksamheten och yrkesorienteringen vid skolor i länet • att bli en synlig arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan skola, högskola och näringsliv Annica Otterborg & Cristina Robertson SkolkrAft

27. KrAftkonceptets pedagogik Bygger på att deltagarna • är medansvariga i grupprocessen • definierar sina egna problem och därmed önskemål om programmets innehåll • har mycket att lära av varandra Genom att ge stor möjlighet till utbyte mellan deltagarna kommer insikter och kunskaper att utvecklas som troligen inte kommer till stånd i mer traditionellt utvecklingsarbete. Annica Otterborg & Cristina Robertson SkolkrAft

28. Projektets yttersta målsättning Entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningssystemet i länet vilket innebär att • det finns en utvecklad samverkan mellan skola, arbetsliv och närsamhälle, • skolan har infört förhållningssätt och arbetsformer, som utvecklar elevernas entreprenöriella kompetens och • strukturer har skapats på olika nivåer i regionen för att stödja och vidmakthålla denna process. • strategiskt utvecklingsarbete skall vara initierat och konsoliderat vid alla de i projektet ingående skolorna Annica Otterborg & Cristina Robertson SkolkrAft

29. Deltagande skolor Arbetslag från skolor i länet ingår i skolkrAftbl a: • Apladalsskolan i Värnamo • Eksjö gymnasium • Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping • Fenix kunskapscentrum och grundskolor i Vaggeryd • Flahultsskolan , Jönköping • Gislaveds gymnasium • Gröndalsskolan i Värnamo • John Bauergymnasiet, Jönköping • Ljungarumsskolan, Jönköping • Vetlanda kommun, grundskolor och gymnasieskola Annica Otterborg & Cristina Robertson SkolkrAft

30. Övriga engagerade i projektet • Fil dr Annica Otterborg, HLK, projektledare • Fil dr Cristina Robertson, forskningsstrateg i Jönköpings kommun • Docent Anders Melander, IHH • Universitetsadjunkt Monica Thiel, HLK • Professor Tomas Kroksmark, HLK Annica Otterborg & Cristina Robertson SkolkrAft

31. Specifikt för skolkrAft • att skolor i hela länet är målgrupp • att deltagarna har en framträdande roll • att finna nya former för arbetsförlagd utbildning och annan samverkan mellan skola, näringsliv och närsamhälle, • att bryta könssegregeringen genom att flickor och pojkar uppmuntras till att göra otraditionella utbildnings- och yrkesval • att öka ungas attraktionskraft på arbetsmarknaden • att presentera delprojektrapporter som utsatts för granskning • att genomföra en regional konferens Annica Otterborg & Cristina Robertson SkolkrAft

32. Entreprenöriellt lärande på 7-9skola i Flahult Kommunikations-kompetens Handlingskraft Kartläggning av lokala företag Ansvarstagande Yrkesorientering Företagsorientering Självförtroende Motivation Nätverks-kompetens Ämneslärare inbjuder yrkesföreträdare Yrkesinformation från föräldrar Kreativitet Egen drivkraft Pedagogerna besöker företag Nyfikenhet Fantasi Idéutveckling Självkänsla Uthållighet/tålamod Annica Otterborg & Cristina Robertson

33. Entreprenöriellt lärande i Flahult • År 6 ? • År 7 Kartläggning av lokala företag/lokala föreningar • År 8 Företagsorientering • År 9 Yrkesorientering, yrkesinformation från föräldrar • Elevens val (år 7, 8, 9) kunskap om, i och för entreprenörskap: Ung Drive, Finn Upp, Företag, Webbtidning, Skoltidning m.m. • Pedagogerna besöker lokala företag • Pedagoger besöker gymnasieskola på studiedag (väljer 2 program med efterföljande företagsbesök) • Varje ämneslärare inbjuder en gång per läsår en yrkesföreträdare • kopplad till utvalt arbetsområde t.ex. biologi: ögat, + optiker • Besök på företag i mindre grupper? Annica Otterborg & Cristina Robertson

34. Entreprenörskap på gymnasieskola i Eksjö • Skarpa projekt • Elever tar egna initiativ till projektarbeten, planerar och sätter egna mål • Loggbok • Elever utvärderar process- och levererat resultat med lärare efter avslutat projektarbete • Projekten involverar flera ämnen/lärare • Flexibla företagskontakter Annica Otterborg & Cristina Robertson

35. Tack för visat intresse! Annica Otterborg & Cristina Robertson Högskolan för lärande och kommunikation Jönköpings Kommun annica.otterborg@hlk.hj.se cristina.robertson@jonkoping.se Annica Otterborg & Cristina Robertson