280 likes | 744 Views
Föreläsning 3. Föreläsning 3. Marknadsformer Fullkomlig konkurrens Monopol Marknadsmisslyckande Externa effekter Informationsproblem Kollektiva varor - Public Goods Åtgärder mot marknadens misslyckande. Vinstmaximering. Totalintäkt (TR): TR = P*q Totalkostnad (TC): TC = C(q)
E N D
Föreläsning 3 • Marknadsformer • Fullkomlig konkurrens • Monopol • Marknadsmisslyckande • Externa effekter • Informationsproblem • Kollektiva varor - Public Goods • Åtgärder mot marknadens misslyckande
Vinstmaximering • Totalintäkt (TR): TR = P*q • Totalkostnad (TC): TC = C(q) • Vinst : TR – TC = P*q – C(q) • Lutningen på totalintäktskurvan är marginalintäkten(mr). • Lutningen på totalkostnadskurvan är marginalkostnaden (mc). • Vinstmaximering: marginalintäkt = marginalkostnad
Vinstmaximering mc, mr Marginalkostnad mr*=mc* Marginalintäkt Optimal produktion q* Kvantitet
Marknadsformer-Säljarsidan Ett förtag Fåtal företag Många företag Monopol Systembolaget Apoteket Läkemedels- företag Oligopol Bensinbolag Elbolag Dagligvaruh. OPEC Monopolistisk Konkurrens Märkeskläder Tvättmedel Tandkräm Fullkomlig Konkurrens Internationella marknader för te och kaffe
Fullkomlig konkurrens • Stort antal köpare och säljare som inte kan påverka priset. • Ingen samverka mellan köpare eller säljare. • Homogen vara. • Konsumenter har fullständig information. • Producenter har fullständig information. • Fritt inträde och utträde. • Marknadskrafter får inte sättas ur spel av regleringar, diskriminering, eller politisk förtryck.
Pris (mr), mc, atc Marginalkostnad PF VINST Marginalintäkt Genomsnittskostnad q* Kvantitet Optimal produktion
Monopol • Endast ett företag säljer en vara som inte har något nära substitut. • Varför uppstår monopol? • En viktig insatsvara ägs av ett enda företag. • Endast ett företag har tillstånd att sälja produkten. • Produktionsteknologin är sådan att en producent har lägre styckkostnad än många små producenter - naturlig monopol.
Monopol • Monopolisten utgör utbudssidan på marknaden och har total kontroll över utbudet. • Monopolisten kan påverka priset men måste ta hänsyn till konsumenternas efterfråga. • Vinsten maximeras när mr=mc. • Som ensam producent, arbetar monopolisten med marknadens efterfråga för att bestämma output och pris.
Monopol • Hur får man reda på marginalintäkten? FHV - 2009
Pris, Marginalintäkt (mr) Efterfråga Kvantitet Marginalintäkt
Pris, mr, mc, atc Marginalkostnad Efterfråga PM VINST Genomsnittskostnad Optimal produktion q* Kvantitet Marginalintäkt
Monopolistisk konkurrens • Många olika företag. • Fritt inträde och utträde. • Differentierad produkt men med hög grad av substituerbarhet. • Genom reklam vill producenterna binda konsumenterna till sin egen produkt. • Producenten agerar som monopolist på sin egen produkt men måste konkurrera med andra producenter på marknaden.
Oligopol • Ett litet antal företag. • Produktdifferentiering kan finnas på marknaden. • Inträdeshinder: • Stordriftsfördelar • Patent • Teknologi • Eftersom det finns få producenter på marknaden kommer varje producent att ta hänsyn till hur de andra agerar. • Spelteori behövs för att analysera denna marknadsform. • Exempel: Bilindustrin, flygplansindustrin.
Marknadsmisslyckande • Priser fungerar som informationsbärare i en marknadsekonomi. • Vid uppkomsten av marknadsmisslyckande, finns det viktig information som inte inkluderas i priset. Detta gör att aktörerna fattar felaktiga beslut. • Exempel: • Externa effekter. • Monopol. • Kollektiva varor. • Odelbarhet. • Brist på information. • Osäkerhet.
1. Externa Effekter • Positiva Externa Effekter • En handling från en agent gynnar en annan agent utan att han/hon får betalt för det. • När agenten väljer hur mycket den skall producerar tar den endast hänsyn till sina egna intäkter, inte de externa intäkterna. • När man inte tar hänsyn till externa effekten blir produktionen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, alldeles för låg.
Exempel 1. 2. 3.
1. Externa Effekter • Negativa Externa Effekter • En handling från en agent genererar en kostnad hos en annan agent utan att kompensera honom/henne. • När agenten väljer hur mycket det skall producerar tar det endast hänsyn till sina egna kostnader och inte de externa kostnader. • När man inte tar hänsyn till externa effekten blir produktionen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, alldeles för hög.
Exempel 1. 2.
1. Externa Effekter • Externa Effekter • Negativa externa effekter leder till ineffektivitet eftersom fabriken har en för hög produktion. • Resurserna som används i den extra produktionen kan ha använts till annan produktion. Tänk på att resurserna är knappa. • Externa effekter kan också leda till för liten produktion. • Hur korrigerar man externa effekter? • Skatt • Emissionsrätter • Äganderätter
2. Monopol • Tänk på att priser är viktiga informationsbärare. • Om priset stiger på en marknad bör resurser från andra marknader överföras till marknaden där priset har stigit. • När marknaden där priset har stigit är ett monopol är detta inte möjlig. • Monopol leder till en ineffektiv resursfördelning.
3. Kollektiva Varor • Varor som karakteriseras av icke-rivalitet och icke-exkluderbarhet. • Icke-rivalitet: För varje produktionsnivå, marginalkostnaden för att producera ytterligare enhet är noll. • Icke-exkluderbarhet: Man kan inte exkludera vissa individer från konsumtionen av dessa varor. Det är svårt eller omöjligt att ta en avgift för användningen av dessa varor. • Exempel: • Gatubelysning • Försvaret • Användningen av en fyr • Kunskap
3. Kollektiva Varor • Free Rider • Det går att erbjuda en tjänst utan att alla individer har tillgång till den. • Vissa konsumenter har inga incitament att betala vad tjänsten är värt. • Free ridersunderestimerar värdet av tjänsten använder tjänsten utan att betala för den. • Det är bättre att staten, istället för marknaden, tar hand om produktionen av kollektiva varor.
4. Odelbarhet • Exempel på varor som karakteriseras av odelbarhet: • Broar • Andra investeringar • Prissättning på marknaden skulle göra brobygget olönsamt. • Prisdiskriminering: att ta olika priser från olika konsumenter. • Prisdiskriminering skulle göra brobygget lönsamt men ofta är det svårt för ett privat företag att genomföra den här typen av prissättning. • Den offentliga sektorn skulle kunna finansiera brobygget.
5. Information • Ofta antar vi att både producenter och konsumenter har god information om den varan som finns på marknaden. • Inom hälso- och sjukvården är detta antagande orealistiskt. • För en vårdtagare kan det vara svårt att bedöma vad produkten, vården, innebär. Läkaren har dock bra kännedom om produkten. En situation med asymmetrisk information uppstår.
6. Osäkerhet • Det finns en hög grad av osäkerhet när vi pratar om hälsa. • Vilka individer kommer att drabbas av en viss sjukdom? • Vilka är följderna av sjukdomen? • Hur påverkas individens inkomst av sjukdomen? • Vilken behandling är mest effektiv? • Försäkringar hjälper individerna att sprida sina risker. • Moral hazard.
Vad kan man göra åt marknadens misslyckande? • Man kan reglera marknaden. • Man kan införa avgifter och premier. • Man kan ha en viss produktion i offentlig regi.