720 likes | 1.05k Views
Samhällslära. Kurs 1 Staten och individen. Staten. St at eller land Erkänt självständigt kontrollerat område Vad förutsätts för att staten skall fungera? Regelverk som accepteras Regleras genom Lagar Seder och bruk
E N D
Samhällslära Kurs 1 Staten och individen
Staten • Stat eller land • Erkänt självständigt kontrollerat område • Vad förutsätts för att staten skall fungera? • Regelverk som accepteras • Regleras genom • Lagar • Seder och bruk dvs. vi gör så som ärbäst för oss alla = begränsar var och ens rätt, vilket leder till olika uppfattningar om frihet --- kontroll
Statens uppgifter • Svara för: • Yttre och inre säkerhet och trygghet • Lagar och regler • Ordning • Rätt • Statsapparat (förvaltning) • Utbildning • Social trygghet • Kultur • Detta utövas på basen av den makt staten har. ”Makt är förmågan att driva genom en åsikt eller ett beslut trots motstånd”
Vem har makten • Offentlig makt • Odemokratisk ex. • Parti • Individ • Organisation • Demokratisk • President B) Folkrepresentation Enligt principen för folket genom folket
FORM Monarki Republik Kejsardöme STATSCHEF Kung, Drottn. President Kejsare Makten hos statschefen är ofta beroende av statsformen STATSFORMER
Folkrepresenta-tion parlament riksdag national-församling representanthus förbundsdag knesset folkkongress duma Regeringschef statsminister premiär- minister förbunds- kansler regeringschef Ordkunskap
Demokrati-diktatur • DEMOKRATIER • medborgarna deltar i styrelsen och skapar reglerna • DIKTATURER • reglerna ges av andra som styr och medborgarna lyder • RÄTTSSTATEN • staten : • garanterar rättigheter och skyldigheter • följer själv lagar och bestämmelser
Demokrati igår - idag ATEN • Alla fria män deltog i beslutsfattandet (stadsstater). Direkt demokrati. • Inte kvinnor, slavar • Skyldighet att sköta statens uppgifter • Ostrakism (utvisning av politiskt farliga förekom) och baserade sig på omröstning • Ingen åtskillnad mellan maktformerna
VÄSTERLÄNDSK • Allmän delaktighet (myndiga) via ombud • Skillnad upprätthålls mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt • Minoriteten finner sig i majoritetens vilja • Respekt för minoriteter • Friheterna respekteras och det är tillåtet att ifrågasätta • Rättstatsprincipen tillämpas
Kännetecken för totalitära stater (diktaturer) • Intolerans • Avvisning och förföljelse av kritiker och annorlundatänkande • Censur och kontroll (friheterna saknas) • angiverisystem • Likriktning • Undervisning • Näringsliv • Kultur • Enpartisystem • Förhärligande av makthavarna
Olika sätt för val av folkrepresentanter Förutsättning: rösträtt • Kan vara begränsad • I Finland har man rösträtt från 18 års ålder • Majoritetsval • Vanligt • En persons valkretsar • Den som får mest röster väljs + stabilt system + enkelt och klart - inte representativt - röster går förlorade - tvåpartisystem
folkrep forts. • Proportionella val • Bygger på d´Hondts modell • Valkretsen väljer flera representanter • Platserna fördelas proportionellt i förhållande tilll totalrösteantalet + ger alla möjlighet till representation +inga röster förloras - ganska invecklat - leder till många partier - kan medföra politisk instabilitet
FINLANDS STATSSKICK • PRINCIPER: • Suveränitet (oberoende) • begränsas av internationell rätt och fördrag samt olika avtal t.ex • EU-medlemskapet • FN-stadgan • Människorättskonventio- nen • handelsavtal • gränsavtal etc. • alla dessa inskränker de facto på vår handlingsfrihet, men icke på suveräniteten
FINLANDS forts. • Demokrati (västerländsk) • enskilda individer garanteras rätt att delta och påverka samhällsutvecklingen • medborgarna garanteras grundläggande rättigheter och skyldigheter • respekt för minoriteter t.ex. språk, kön, ålder, lyte, övertygelse etc.
FINLANDS forts. • Maktfördelning • lagstiftande makt (riksdag) • verkställande makt (regering) • dömande makt (domstolar) • Parlamentarism • regeringen skall ha riksdagens förtroende (över 50% av riksdagen stöder regeringens förslag)
GRUNDLAGEN • Grundlag 2000 (1.3 2000) ersätter de tidigare: • RF 1919 (regeringsformen) • RO 1928 (riksdagsordningen) • Ministeransvarighetslagen 1922 • Lagen om riksrätt 1922
GRUNDLAGEN forts. • Grundlagen innehåller bl.a. bestämmelser om : • statsskick • rättsprinciper • grundläggande rättigheter • riksdag • regering och president samt • högsta styrelsen
MEDBORGARNAS STÄLLNING RÄTTIGHETER OCH FRIHETER ENLIGT GRUNDLAGEN • Jämlikhet • Likhet inför lagen • förbud mot särbehandlig • barns medinflytande • Rätt till liv, frihet, integritet och säkerhet • förbud mot kränkning av människovärdet
Rättigheter och friheter forts. • Förbud mot retroaktiv tillämpning av strafflagstiftning • Rörelsefrihet • rätt att fritt välja boningsort • rätt att fritt resa in i och ut ur landet • utlänning får ej utvisas om kränkning hotar annorstädes • Skydd för privatliv, heder och hemfrid • inkluderar även brev & telefon • Religions- och samvetsfrid • rätt att tro eller låta bli • får ej kränka annan rättighet
Rättigheter och friheter forts. • Yttrandefrihet och offentlighet • förbud mot censur • rätt att få del av offentliga handlingar • Mötes- och föreningsfrihet • rätt att demonstrera • Rösträtt • berör även utlänningar i kommunalval • Rätt till tryggad egendom
Rättigheter och friheter forts. • Kulturell rätt • rätt till avgiftsfri grundutbildning • rätt att utveckla sig själv • kunskapens och konstens frihet • Nationalspråkens jämställdhet • finska – svenska • samers & teckenspråkets behov tryggas • Näringsfrihet och rätt till arbete • ingen får avskedas utan laga grund
Rättigheter och friheter forts. • Rätt till social trygghet • grundläggande försörjning tryggad • tryggade samhällstjänster och boende • Rätt till sund miljö • Rätt till oberoende, smidig och omedelbar prövning av myndigheter och domstol
SKYLDIGHETER • Allmän hörsamhets- och lydnadsplikt • Skyldighet att försvara landet eller att bistå på annat sätt • Läroplikt • Vittnesplikt • Skyldighet att åta sig offentliga uppdrag • Skyldighet att betala skatt
RIKSDAGEN • Statsmakten tillkommer folket • Folket företräds av en vald riksdag (representativ demokrati) • Riksdagen består av 200 ledamöter • Riksdagens uppgifter: • stifta lagar • bevilja skatt • övervaka styrelse och förvaltning • besluta om krig, fred och fördrag
Mandatperiod 4 år • val tredje söndagen i mars • nästa val 2007 • Valen är: • allmänna • lika • hemliga • direkta • proportionella • Landet är indelat i valkretsar (12-18) 15 används och antalet mandat i kretsen beror på befolkningstalet (f.n. 1-32) • Vasa län valde senast 17 riksdagsmän
KANDIDATNOMINE-RING • Kandidaterkan ställas upp av: • politiska partier • valmansföreningar • 100 röstberättigade • 30 på Åland • Valbara: • röstberättigade • inte vissa tjänstemän och yrkesgrupper • Kandidatantal: • max samma som mandatantalet • dock minst 14
Valförbund: • kan ingås mellan partier och med valmansföreningar. Behandlas dock som en enhet • VALET • Röstning sker inom det röstningsområde inom vilket man bor • Man röstar på valkretsens kandidater • Valnämnd övervakar • Förhandsröstning möjlig
valet forts. • Valresultatet beräknas enligt d´Hondts systemet • ”riksdagen blir en miniatyrbild av folket” • OBS! Vid räkningen av röster avgör det personliga röstetalet endast rangordningen inom partiet • Partiets jämförelsetal avgör vilka som väljs till riksdagen
RIKSDAGENS ARBETE • Årliga arbetet inleds 1 februari • minst 190 arbetsdagar (i praktiken året runt c. 260d.) • i grundlagen kallas riksdagens årliga sammankomst riksmötet • riksdagens arbete indelas i vår- och höstsession • Plenum tisdagar och fredagar • fri talrätt • offentligt
riksdagen forts. • Omröstningar • maskinell • sedlar • uppstigning • Plenum leds av talmannen • Ärenden bereds av utskott • experter o. • sakkunniga o. • tjänstemän hörs
UTSKOTTEN • Lagbestämda • grundlagsutskottet • utrikesutkottet • finansutskottet • statsutskottet • Frivilliga utskott • ekonomiutskottet • kulturutskottet • trafikutskottet • försvarsutskottet osv. • Stora utskottet • ”andra kammare” och ”EU” utsk.
RIKSDAGENS KONTROLLMAKT • riksdagen kan kontrollera och övervaka att regeringen gör det den skall genom : • frågor (spörsmål) • muntliga (frågetimme) • skriftliga • upplysningar regeringen ger • debatter om aktualiteter • vid behandlingen av dessa punkter kan den fria talrätten begränsas
riksdagens kontroll forts. • Interpellation • förtroendemätare • Budgetmotion • Åtgärdsmotion • Meddelanden av statsministern eller minister • förtroendemätare • Redogörelser • Förtroendefrågor • omröstning som uppfattas som förtroendemätare
riksdagens kontroll forts. • Direktiv • Statsrevisorer • Justitieombudsmannen • riksdagsmännen kan även via informella vägar påverka skötseln av rikets angelägenheter • plenum är offentliga • riksdagens arbetsspråk är finska och svenska • folkomröstningar kan hållas
OBS! vid lagstiftning • Specialutskott hör experter • Stora utskottet hörs om: • ändringsförslag godkänns i första behandlingen • majoriteten så besluter • Statsutskottet behandlar budget • Andra behandlingen tidigast tre dagar efter första behandlingen • Grundlagar godkänns med enkel majoritet och vilar över nyval. Godkänns med 2/3. Kan förklaras brådskande med 5/6 majoritet
Riksdagen och budgeten • Riksdagen stiftar våra lagar • Statens inkomster och utgifter för året är en lag som heter statsförslaget dvs. budgeten • Budgeten med tillhörande skattelagar är ettåriga • Med budgeten besluter riksdagen om hur våra ekon. villkor kommer att formas • Skattelagarna är effektiva styrmedel
Offentlig finansiering • Skatternas funktion: • finansiera • styra • utjämna skillnader • Skatteformer: • 1. Direkta skatter • statens inkomst- och förmögenhetsskatt • kommunalskatten • kyrkoskatten • arvs- och gåvoskatten
skatter forts. • 2. Indirekta skatter • mervärdesskatten (moms) • tullar • acciser • 3. Avgifter av skattenatur • socialskyddsavgifter • pensionspremier • arbetslöshetspremier • Statsförslaget (budgeten) • Inkomster (4 avdelningar) • skatter & motsvarande • blandade inkomster
budget forts. • Ränte- och dividendinkomster • lån • Utgifter (huvudtitlar) • presidenten • riksdagen • statsrådet • ministerierna • statsskulden
REGERINGEN • Statsråd-regering • max 17+1 • redbara medborgare (gäller inte riksdag) • två juridiskt skolade (slopat) • Uppgift: • verkställa riksdagens beslut • sköta landets styrelse och förvaltning • Regeringstyper efter stöd: • majoritetsregering • minoritetsregering
Regering forts. • Regering enligt parter: • enpartiregering • flerpartiregering eller koalitionsregering • samlingsregering • Bildning: • partierna förhandlar om regeringsprogrammet • partierna förhandlar om regeringens sammansättning • presidenten hör talmannen och meddelar statsministerkandidat
Regering forts. • riksdagen röstar om kandidaten som utnämns av presidenten • statsministern föreslår ministrar som utnämns av presidenten • Ministrarna leder var sitt ministerium (vissa delade) • Ministrarna svarar inför riksdagen för sina handlingar • Koalitionsregeringar bildas vanligen i länder med många partier (inte alltid så starka) • I länder med majoritetsval har man vanligen enpartiregeringar
Jämför med tidigare • Bildning: • presidenten förhandlar med riksdagens talman • presidenten förhandlar med riksdagsgrupperna • presidenten ger någon i uppdrag att komma med ett reg.förslag • presidenten kan godkänna ändra eller förkasta förslaget • om förslaget godkänns blir bildaren i allmänhet statsminister • om förslaget förkastas eller inte ger resultat så ges uppdraget till någon annan
PRESIDENTEN • Statschef i Finland • Innehar den högsta verkställande makten • Kompetenskrav: infödd medborgare • Mandatperiod : 6 år , möjligt med två perioder • Val i Januari, valen ”dubbla” vid behov • Kandidater uppställs av riksdagspartier eller valmansföreningar
presidenten forts. • Presidentvalet är ett direkt folkval • Presidentens uppgifter: • Presidenten och medborgaren • utser högsta tjänstemän • benådar • belöningar • titlar • utmärkelsetecken • Presidenten och riksdagen • öppnar och avslutar • avger propositioner med reg. • stadfäster lagar
presidenten forts. • Presidenten och statsrådet • utser statsminister • utser ministrar • beviljar avsked • utfärdar förordningar med reg. • övervakar statsförvaltningen • Övrigt • utrikespolitik med reg. • överbefälhavare • kan upplösa riksdag och utlysa nyval • Ålandsfrågor • Lönen skattefri
EU och dess tillkomst • Främsta förespråkare: • Altiero Spinelli • Jean Monnet • Inleddes 1951 med Kol-och stålunionen • Kompletterades 1957 med Romfördraget som gav upphov till EEC och Euratom • Kompletterades med enhetsakten 1986 och • Maastrichtavtalet 1992 som skapade EU
EU:s utvidgning • Ursprungsländer var de sex: Tyskland,Frankrike, BeNeLux och Italien • Storbritannien och därmed Danmark och Irland tillkom 1972 • Grekland 1981 • Spanien och Portugal 1986 • Finland,Sverige och Österrike 1995 • Därmed hade världens största handelsmakt skapats: 2004 tillkom
Tanken bakom EU • Ett gemensamt agerande är mer effektivt än om länder verkar enskilt • Områden där gemensamt agerande anses viktigt är: • inre marknad • fri rörlighet för kapital,varor,tjänster och arbetstagare • gemensam jordbrukspolitik • handelspolitik (tullar utåt) • social och ekonomisk sammanhållning