Kunskap?

1. Elever i marginaliserade förorter går i lägre grad vidare till högskolestudier. Men vissa gör det, och det är de senares berättelser som utgör avhandlingens underlag. Avhandlingen är skriven utifrån ett intresse för frågor om social inkludering och platsens betydelse. Det behövs mer kunskap inte bara om villkor som hindrar, utan även om hur steget från förort till högskola är möjligt.

2. Kunskap? Kunskap om (vetenskaplig kunskap) Kunskap i (förtrogenhetskunskap hos praktiker) ”Best practice” Kunskap för handling (en framtida praktik) ”Nextpractice”

3. Social inkludering-kunskapssamhälle & segregation Kunskapsintensivt och meritkrävande samhälle samtidigt med urban utveckling som innebär ökande etnisk och socioekonomisk segregation i storstäderna.

4. Meritvärde i poängåk 9

5. Betygen över tid 2008 209,5 91,4 % 78,1 % 2010 234 100 % 96,3 % 2011 226 97 % 92,5 % 2006 197,9 81 % 68,4 % 2007 188,4 75,9 % 62,8 % 2009 218,7 93,1 % 80,6 % 9 285 1 289 3 287

6. Högsta utbildningsnivå 2012Vilka konsekvenser får detta för den pedagogiska verksamheten? 2010 24,6 % 2005 21,2 %

7. Utländsk bakgrund 2010Vilka konsekvenser får detta för den pedagogiska verksamheten?

8. Ett dilemma Hur skall skolan förhålla sig till följande paradox: • Skall skolan blunda för kontexten? - med risk att skolan fortsätter att producera resultat som avspeglar elevers sociala bakgrund, blir irrelevant och missar att ta vara på det positiva. • Skall skolan se kontexten? - med risk att hänvisa till socioekonomisk bakgrund när resultaten är låga. Erkännandets dilemma, att åberopa särart.

9. Förväntan på kompensatorisk skoleffekt Grundskola = 1 700 skoldagar eller 13 000 timmar… + 500 timmar i förskoleklass

10. Skola och kontext En inkluderande skola behöver förstå samspelet mellan den miljö vi föds in i och vad vi eftersträvar och uppnår.

11. Från miljonprogram till högskoleprogam -Plats, agentskap och villkorad valfrihet Del I Inledning Del II Att veta sin plats Del III Att skapa sin framtid (agentskap) Del IV Att möta utbildningssystemet Del VSlutsatser och öppningar

12. Plats som teoretiskt begrepp Platskänsla, “sense of place”: “The local social worlds of place (locale) cannot be understood apart from the objective macro-order of location and the subjective territorial identity of sense of place.” Agnew, J. A. (1987: 27-28) Place and politics: the geographical mediation of state and society Plats, en skärningspunkt av följande dimensioner: • platsens unika lokalisering, där skalan kan variera starkt • dess materiella form, där materiell kultur har betydelse för det sociala livet då sociala processerna händer genom designade, byggda, använda och protesterade materiella former • den mening och det värde som investeras i den.Thomas F. Gieryn (2000) A Space for Place in Sociology

13. Röd tråd av Kritisk realism…- Här fokus på Agentskap • Agentskap är mänskliga individers emergenta egenskaper och kausala krafter (Elder-Vass, 2007: 326). Individen kan inte reduceras till andra aspekter av verkligheten. Ett exempel på detta är att människor till skillnad från strukturer exempelvis kan vara reflexiva. • Sociala strukturers kausala krafter medieras genom människans agentskap (Bhaskar, 1989: 26). • Det är just detta genom som enligt Margaret Archer behöver ”packas upp”. (Archer, 2007).

14. … & emotionssociologi • Självreflektion, självkritik, självkorrektion, känslor av tillit, respekt, skam, genans och skuld är basen för social ordning. Flam, H. (2000) The emotional "man" and the problem of collective action.S21 • Skam och stolthet kan ses som förutsättningar för samhället. Stolthet signalerar att de sociala banden är intakta och skam att de är hotade. Scheff, T. J. (1990) Microsociology : discourse, emotion, and social structure. • Vill vi bättre förstå fenomen som klasstruktur och social handling bör vi intressera oss för partikulära emotioner i en kontext av sociala strukturer, så att länken mellan mikro och makro bättre kan förstås. Barbalet, J. (2001) Emotion, social theory, and social structure: a macrosociological approach. • Emotionsarbete möjliggör att strukturer bryts. = Emotioner som orsak till beteende. (individ som förändringsagent, PEP= people’s emergent properties)

15. Citat om plats • […] väldigt, väldigt fint område med en oerhört vacker natur först och främst./ Angered, alltså Angered det är, för mig är Angered hemma./ Det är oerhört nostalgiskt. […] Det väcker ju en del känslor också. • Så fort jag kommer till Hjällbo, åh det är så mycket människor de är öppna och det blir att man blir så här öppen och mer glad på något sätt. • Det skapas väldigt mycket kontakter här över huvud taget som är kulturöverskridande och nationsöverskridande det tycker jag är väldigt spännande. Alla har ju någonting gemensamt här, alla har ju lämnat sitt land någon gång i tiden för den ena eller andra anledningen. • Det ansågs lite exotiskt, ja att jag kom från Gårdsten. • Utan, vad som händer är att jag, jag råkade växa upp i Gårdsten därför att det var där vi hamnade, och det var där vi trivdes i jättemånga år också. Så jag har väl hamnat i de flesta förorterna.

16. Citat om plats • […] fastän man bor i Sverige och är uppvuxen i Sverige och född i Sverige så känner man sig ändå inte svensk, för att man är uppvuxen i förorten. För att det var så mycket olika kulturer och inte någon av dem är en svensk kultur. Så det blir bara förvirrat. • […] åh invandrare, de är dåliga, de kan inte svenska och man skämdes på något sätt./ Helt plötsligt då så började han liksom se mig som nått nedre, alltså jag skojar inte alltså, det var verkligen så. • när jag växte upp så var det aldrig någon i min krets som pratade om det här universitet och högskola och så vidare och så vidare. Det var inte vanligt att prata om det. Mest var det så här att efter skolan, de flesta var inriktade på att jobba. • [Om arbetslivet] - alla gör på samma vis, utom jag. • vissa får ju mer ta hand om sin familj än att faktiskt fokusera på skolan. • […] men jag sökte mig bort mot något annat i huvudet. Min bror gjorde inte det, han var helt integrerad.

17. Vilken betydelse har plats?- med villkorande strukturer som klass, kön och etnicitet för förortsungdomars val att högskoleutbilda sig. • Plats fungerar som ett intersektionellt perspektiv. • Strukturellt villkorad valfrihet, då agentskap begränsas av ”platsade” processer som deklassering och andrafiering. • Platskänsla – hembygd, stolthet. Erfarenhet av polykulturell kultur har stärkt specifik form av kulturellt kapital (som dock inte alltid sedan fungerar som symboliskt kapital). • Det har krävts emotionsarbete att hantera hur platsen ses av andra, ambivalens, skam. • Utbildningsbarriärenärmångfacetteradochömsesidigtförstärkande: Problemetliggerintebarapå ”utbudssidan”. Krävsemotionsarbeteförattutvecklaidentitetsommedgerhandlingsutrymmedärhögreutbildningefterfrågasochomsättsi handling.

18. Livshistorier- concerns och agentskap • Sara • Ayla • Isaias: ”Ehh, det som har hjälpt mig har alltid varit så här nyfikenhet, jag är nyfiken på att veta om saker och ting. Och, att jag har alltid varit så här… vilja efter kunskap.”

19. Citat om agentskap • alltså hela min uppväxt i Angered har ju format mig till att vara en väldigt öppen person/hur värdefullt som helst/ jag känner mig på ett sätt ganska självsäker och ganska fri att välja väg liksom. • Men, nä men vi har nog pushat varandra/ man hittar ju liksom dom som man själv passar bra ihop med som var mer lik en själv. • [Föräldrarna] har ju alltid lärt mig det eller att, haft inställningen att man måste jobba i livet./ ”hon är ganska så här motiverad/ hon är positiv och just det här att hon kämpade verkligen/ det är väl de egenskaperna som jag sökte lite efter. • Lite intresserade, pratat lite om det sådär/ Men jag känner på dom att dom vill att jag skall liksom lyckas med någonting/ För att atmosfären är sådan i familjen. • min mamma hade alltid velat att gå, men hennes pappa sa att dom inte hade förmögenhet till det/ De har sagt, vi fick inte möjligheten att plugga vidare, men du har möjligheten här nu, så passa på.

20. Vad stärker dessa ungdomars agentskap? • Viktigt att se att informanter skapar egna högpresterande referensgrupper. • Mål i form av självkänsla, trygghet och framtida valfrihet. Målen har inte varit särkilt specifika och inriktade mot yttre motivation. Sociala mål, inte sällan hämtat kraft från klasserfarenhet. • Grupptillhörighet, etnisk grupptillhörighet förknippad med stolthet. • Familjeatmosfär, föräldrar utan högre utbildning har tillhandhållit uppmuntrande, mer lärande- än prestationsperspektiv. - Föräldraförebilder, i form av deras egenskaper och inställning. - Push- faktorer, ex. ojämställdhet och föräldrar som inte fått studera. • Lärares engagemang, har formativ betydelse för vad elever bryr sig om, ’concerns’.

21. Lärarengagemangets formativa betydelse • Vilja och engagemang- ”då vill dom att man lyckas”, ”så har de pushat en framåt”, ”så länge man har haft lärare som brytt sig”, att de faktiskt kollade att vi lärde oss något” • Socialt engagemang- ”dom var liksom socialt inriktade, dom hade valt att jobba i dom här då ganska nya förortsskolorna”, ”visa en värld som man inte självklart har tillgång till” • Ämnet- ”det här är viktigt att ni lär er”, ”som ger sig hän i sitt jobb som lärare till hundratio procent” • Närhet- ”som kunde ta en åt sidan och säga att, nä nu har du börjat slappa lite, nu får du skärpa dig. Är det något problem? Har det hänt någonting?” • Snällhet ”när en lärare ser att jag kämpar då skall de säga så här positiva ord till dig […] ”Han var lite snål med sådant. Och då kände man sig otrygg, eller jag vet inte… otillräcklig på något sätt” • Framtid ”Det här behöver ni när ni går på gymnasiet”

22. Framgångsfaktorer i avhandlingenOm vad som gör skillnad- slutsatser och skolutvecklande öppningar • Var medveten i skolvardagen om kontextuella faktorers betydelse för vad eleverna bryr sig om, och för elevers syn på ämnesinnehåll, skolans relevans och förväntningar på framtiden. • Var uppmärksam på vad som ligger utanför den didaktiska triangeln lärare, elev och undervisningsinnehåll. • Skapa en inkluderande skolkultur (institutionellt habitus) för att undvika andrafiering och deklassering och för att göra skolan relevant. • Bredda synen på vad som utgör kulturellt kapital. Elevens bakgrund, kunskap och erfarenhet är tillgångar i det pedagogiska arbetet. • Inse, och ta konsekvenserna av, att lärares agentskap och engagemang är av central betydelse. • Jobba med att stötta kompensatoriska kamrateffekter. • Involvera hem och uppmuntra ett lärandeperspektiv, snarare än prestationsperspektiv.

23. Elevers olikheter - utmanar skolans kompetens, struktur och kultur • Skolor är i ökande grad ”diversifierade” pga. relativ fattigdom, migration och flerspråkighet samt individuella särskilda behov. De flesta barn går i vanliga klasser inkludering är ett uppdrag för alla lärare. • Inkludering - att vara i behov…barn med behov av särskilt god undervisning och lärmiljö… • Var ligger ansvaret för en lyckosam skolintegration? Inkludering, handlar om att lägga ansvaret på skolan som system, och relatera till skolutveckling. • För att utveckla mer inkluderande undervisning och lärmiljö behöver vi identifiera barriärer för lärande och deltagande och utveckla organisation och pedagogiska metoder.

24. Möjligheternas geografi – social inkludering Key words: urban marginalization, educational barriers, social mobility, social inclusion, equity in education, place identity, critical realism, agency, sociology of emotions, sociology of education.