Värdering av miljövaror

1. Värdering av miljövaror Hur kan vi mäta en välfärdsförändring av en åtgärd som berör icke prissatta varor och tjänster?

2. Miljövärdering som beslutsunderlag • Kan man sätta ett pris på miljön? • Varför bör miljökvalitet värderas? • Väga för- och nackdelar i projekt som påverkar miljön, t ex utbyggnad av vattenkraft. Miljökvalitet vägs mot ekonomisk utveckling • Informationen kan användas som beslutsunderlag, ofta i samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar • Överutnyttjande av naturresurser om man inte värderar dem • Miljöräkenskaper

3. Miljövärdering som beslutsunderlag • Argument mot miljövärdering • Svårt att uppskatta miljövärden • Svårt eller omöjligt att uppskatta hur olika individer påverkas av olika projekt • Miljökvalitet kan/bör inte mätas i pengar

4. Betalningsvilja • Ett centralt begrepp i miljöekonomin • ”Sätta pris” på miljön • Syftet med betalningsvilja är att mäta välfärdsförändringar • I en perfekt marknadsekonomi motsvaras betalningsviljan av marknadspriset för en vara • Priset är ett monetärt mått men man kan även mäta betalningsvilja i andra enheter än pengar • Pengar är ett känt begrepp

5. Värdet av en naturresurs • Brukarvärden: nyttan en person upplever av att bruka en naturresurs • Direkta brukarvärden: direkt användning av en naturresurs, t ex fiske • Indirekta brukarvärden: indirekt användning av en naturresurs genom att till exempel läsa om den i böcker • Optionsvärden: möjligheten att använda en naturresurs i framtiden • Existensvärden: värdet av att spara en naturresurs utan att själv använda den • Altruistiskt värde: andra människors nytta • Bequest value: kommande generationers nytta

6. Metoder för miljövärdering • Indirekta metoder: Marknadspriser används för att värdera en förändring i miljökvalitet. Bygger på att det finns en koppling mellan en miljövara och en marknadsvara. Fångar enbart användarvärden. • Direkta metoder: Värden fastställs genom betalningsviljefrågor. Projektet som folk tillfrågas att värdera är ofta hypotetiskt. Fångar både icke-användarvärden och användarvärden.

7. Indirekta metoder Använder befintliga samband mellan miljökvalitet och någon marknadsprissatt vara. • Resekostnadsmetoden (Travel cost method) Värdet av en plats, t ex en nationalpark, kan uppskattas till besökarnas resekostnader.

8. Resekostnadsmetoden De olika stegen i resekostnadsmetoden är: • Insamling av data. Antal besökare, var de kommer ifrån etc. • Definiera zoner som besökarna kommer från och räkna ut kostnaderna för att resa från varje zon. • Samla information om befolkningen i varje zon (inkomst, utbildningsnivå etc). • Skatta samband mellan resekostnader från varje zon och antal besök etc. • Beräkna efterfrågan och konsumentöverskott för varje zon • Beräkna totala konsumentöverskottet genom att summera alla zoner

9. Exempel på resekostnadsmetoden Tabell 1 presenterar avståndet till en nationalpark i kilometer (km) för tre zoner A, B och C. Tabellen presentera även populationsstorleken och antal besök i nationalparken per år för varje zon. ZonAvstånd till parken (km)* Population Besök /år A 0 50 000 25 000 B 40 100 000 12 500 C 80 400 000 0 * Tur och retur Tabell 2 presenterar de kostnader som uppstår vid ett besök till nationalparken. Bensin 3 kr per km Parkering 20 kr per bil Resetid 60 kr per timme Tid i parken 40 kr per timme

10. Totalkostnaden per besök i respektive Zon A, B, C: Det tar 0 timmar att resa till parken från Zon A (dvs har ingen bil), 1 timme från Zon B (tur och retur) och 2 timmar från Zon C (tur och retur). Varje besök varar i 2 timmar. Zon A: Tid i parken: 2 h *40 kr/h= 80 kr Zon B: Bensin: 3 kr/km*40km=120 kr Parkering: 20 kr Resetid: 1h*60kr/h= 60 kr Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr Totalkostnaden: 280 kr Zon C: Bensin: 3 kr/km*80km=240 kr Parkering: 20 kr Resetid: 2h*60kr/h= 120 kr Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr Totalkostnaden: 460kr

11. Konsumentöverskottet per capita i respektive zon A, B och C. Kostnad (kr) 460 Zon A= area a+b+c Zon B= area a Zon C= - a 280 b c 80 Besök/capita 0,5 0,125 Zon A: 25000 besök per år/50 000 personer=0,5 besök/capita. Zon B: 12500 besök per år/100000personer=0,125besök/capita Zon C: 0 besök/capita Zon A: Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita Area b: ((280-80)*0.125)=25kr/capita Area c: ((280-80)*(0,5*0,125))/2=37,50 kr/capita Totalt: 73,75kr/capita Zon B: Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita Totalt: 11,25 /capita Zon C: Totalt: 0 kr/capita

12. Totala konsumentöverskottet Zon A: 73,75 kr/capita*50000 invånare= 3687500 kr Zon B: 11,25 kr/capita*100000 invånare=1125000kr Zon C: 0 kr  Totalt: Zon A+B+C = 4812500 kr

13. För- och nackdelar med resekostnadsmetoden Fördelar: • Skattningarna baseras på observerat beteende • Metoden är relativt billig och enkel att genomföra Nackdelar: • Resan kan ha flera mål • Alternativkostnaden för resetiden antas vara lika med marknadslönen • Endast användarvärden kan uppskattas

14. Individual travel cost method Använder information om varje individs beteende istället för uppgifter om andel besökare från varje zon

15. Fastighetsvärdemetoden (Hedonic price method) • Tillgången och kvaliteten på miljövaror (t ex luftkvalitet) påverkar priset på fastigheter • Uppgifter om huspriser, husens egenskaper (storlek, antal rum), bakgrundsfaktorer (avstånd till centrum) och områdens luftkvalitet används för att skatta ett indirekt marknadspris på ren luft

16. De olika stegen i fastighetsvärdemetoden • Samla information om husköp i ett visst område under en bestämd period • Samla information om olika variabler som kan beskriva husens egenskaper och den miljövara man är intresserad av • Formulera en hedonisk prisfunktion för att skatta sambandet mellan huspriser och områdeskarakteristika, samt beräkna det implicita marginella priset för varje attribut p = f(storlek, ålder,…, luftkvalitet)

17. Hedonic price method

18. Sammanfattningsvis Fördelar: • Man använder faktiska marknadspriser • Man använder uppmätta skillnader i en miljövariabel Nackdelar: • Man måste ha en väl fungerande marknad • Kan vara svårt att få uppgifter om alla variabler • Köpare och säljare måste ha fullständig information om miljövaran

19. Fler indirekta metoder • Faktorproduktivitet • Miljökvalitetsförändringar kan påverka produktionsförmågan inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske Exempel: Försurning påverkar skogsproduktion på lång sikt Intäktsbortfallet räknas som en uppskattning av kostnaden för försurning • Inkomstförluster • Relationen mellan miljökvalitet och inkomstförändringar. Exempel: Minskade svavelutsläpp leder till mindre sjukfrånvaro och därigenom till inkomstökning

20. Fler indirekta metoder • Återställandekostnad (av en miljötillgång) • Exempelvis, vad kostar det att återställa ett försurat våtmarksområde ? • Fördelar: enkel att använda och relativt billig • Nackdel: alla skador går inte att återställa • Skyddsutgifter • Exempelvis kostnaden för att installera fönster som stänger ute buller eller filter för att rena dricksvatten

21. Direkta metoder • Ger en möjlighet att uppskatta det totala värdet av en naturresurs, både användarvärden och existensvärden • Vanligtvis genom intervjuer och/eller enkäter där man frågar individer om deras betalningsvilja • Experimentmarknader eller hypotetiska marknader används

22. CV-metoden (Contingent Valuation) • Använder hypotetiska marknader där man med hjälp av intervjuer eller enkäter beskriver en förändring i en miljövara. Sedan frågar man olika personer om deras betalningsvilja för att förändringen ska ske. • CV-metodens uppkomst: • Utvecklades i USA • 1947: Ciriacy-Wantrup var den förste som föreslog användningen av intervjuer för att skatta betalningsvilja • 1963; Robert K. Davis presenterade den första akademiska studien • 1979: Bishop & Heberlein introducerade budgivning istället för att använda öppna frågor för betalningsviljan

23. 1980-talet: Nya lagar och regelverk i USA ledde till upprättande av manualer kring samhällsekonomiska analyser. Under denna period spred sig metoden även till andra länder • 1989: Exxon Valdez gick på grund utanför Alaskas kust och orsakade ett stort oljeutsläpp. • 1990: Oil Pollution Act ger möjlighet att stämma den som orsakar miljöskador genom oljeutsläpp. • 1993: NOAA-panelens rapport och riktlinjer för användning av CV-metoden i juridiska mål

24. Faserna i en CV-studie Fas 1, utveckling • Planera den tänkta förändring man vill studera • Bestämma betalningsinstrument (skatt, fond etc.) • Urval (endast de som berörs av projektet, hela befolkningen?) • Information (vilken typ och hur mycket) • Utveckling av scenario • Teoretiskt konsistent • Policyrelevant • Trovärdigt • Lätt att förstå • Beskrivning av den hypotetiska marknaden • Konstruera betalningsviljefrågan

25. Faserna i en CV-studie Fas 2, konstruktion • Handlar om att skapa och distribuera frågeformuläret • Ofta uppdelat i 3 delar med en beskrivning av miljövaran man vill värdera, betalningsviljefrågan och frågor som handlar om respondenternas attityder och karakteristika (ålder, kön etc.) • Fokusgrupper och pilotstudier • Brev, intervju, telefon, webundersökning Fas 3, analys och rapportering • Svarsfrekvens • Karakteristika hos de som har svarat

26. CV-metodens styrkor och svagheter Fördelar: • Möjlighet att specificera olika scenarion • Möjlighet att estimera existensvärden Nackdelar: • Strategiska svar • Betalningsviljan beror på betalningssätt och infromationsmängd • Sympatiyttring eller en verklig vilja att bidra? • ”Part-whole” bias om respondenten värderar en delmängd av projektet lika mycket som hela projektet

27. Stated Preferences • Olika varianter • Contingent ranking • Conjoint analysis • Choice experiment • Metoden utvecklades inom marknadsföring på 1960-talet för att man ville undersöka preferenser för olika attribut hos en produkt • Används mycket inom transport forskning • Användbar metod för värdering av miljövaror • Använder hypotetiska marknader • Många likheter med CV-metoden

28. Delarna i en stated preference studie • Beskrivning av miljövaran som man vill värdera och betalningsinstrumentet • Respondenterna får antingen rangordna eller välja mellan olika alternativ • Varje alternativ beskrivs med hjälp av olika attribut och varje alternativ är förknippad med en kostnad • Antalet alternativ bestäms av hur många attribut man har och hur många nivåer det finns på dessa • Frågor om respondenternas attityd och karakteristika

29. Styrkor och svagheter Styrkor: • Man får mer information jämfört med en CV-studie • Respondenterna måste göra val där de tvingas välja mellan olika attribut (trade-offs) Svagheter: • Hypotetiskt • Kan vara krävande för respondenterna

30. SÖDERTÄLJE Mörkö LANDSORT En bättre kust- och skärgårdsmiljö– vad betyder det för dig?

31. Val nr 1 • Vilket av nedanstående alternativ skulle du välja? Sätt ett kryss.

32. MÅTTLIGT SIKTDJUP Glesa bestånd av blåstång från 0,5 till 2-3 meters djup. Tångplantorna har påväxt av olika fintrådiga alger. Från ytan och några meter ner dominerar grönalger. STORT SIKTDJUP Blåstång bildar bälten från 0,5 till 2-3 meters djup. Tången har påväxt av brunalger. Foto: Anders Wallin LITET SIKTDJUP Blåstång finns mycket grunt och i glesa bestånd eller är helt försvunnen. Fintrådiga grönalger är vanliga.