1 / 85

SAMHÄLLSLÄRA 4

SAMHÄLLSLÄRA 4. EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN. FAKTA OM EUROPA. STATER OCH UTSTRÄCKNING (KARTA) 45 LÄNDER BEFOLKNING (2006) 730 MILJONER SPRÅK TRE STORA SPRÅKGRUPPER ROMANSKA, GERMANSKA, SLAVISKA DRYGT 30 (TALADE SPRÅK). MEDLEMSSTATER I EU (KARTA) 27 LÄNDER

morna
Download Presentation

SAMHÄLLSLÄRA 4

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. SAMHÄLLSLÄRA 4 EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN

  2. FAKTA OM EUROPA • STATER OCH UTSTRÄCKNING (KARTA) • 45 LÄNDER • BEFOLKNING (2006) • 730 MILJONER • SPRÅK • TRE STORA SPRÅKGRUPPER • ROMANSKA, GERMANSKA, SLAVISKA • DRYGT 30 (TALADE SPRÅK)

  3. MEDLEMSSTATER I EU (KARTA) • 27 LÄNDER • KROATIEN, MAKEDONIEN OCH TURKIET KANDIDERAR FÖR MEDLEMSKAP • NORGE, ISLAND OCH SCHWEIZ HAR VALT ATT STÅ UTANFÖR EU (ees-avtal) • BEFOLKNING INOM EU • 478 MILJONER INVÅNARE

  4. STÖRST OCH BÄST • STÖRSTA YTAN • EUROPA : RYSSLAND • EU : FRANKRIKE • STÖRSTA BEFOLKNINGEN • EUROPA : RYSSLAND (145) • EU : TYSKLAND (89) • FOLKRIKASTE STADEN • EUROPA : MOSKVA (13,5) • EU : LONDON (8,5) • LÄNGSTA FLODEN • VOLGA 3531 km (DONAU I EU 2860 km) • HÖGSTA BERGET • ELBRUS I RYSSLAND, 5642m (MONT BLANC I EU, 4810m)

  5. DEN EUROPEISKA IDENTITETEN • ANDLIGA ARVET BASERAS PÅ : • HELLENISMEN • SOCIALT OCH KULTURELLT MÖNSTER SOM BYGGER PÅ GREKISK TRADITION (BL.A. TÄNKANDET, EXISTENS OCH KONST) • ROMERSKA RÄTTEN • KOM ATT PÅVERKA UTVECKLINGEN AV HELA EUROPAS RÄTTSSYSTEM (BL.A. HÖRANDE AV PARTER) • KRISTENDOMEN • FORMADE LIVSSYNEN OCH VÅRA ETISKA GRUNDER

  6. EUROPEISKA UNIONEN • EU BASERAR SIG PÅ PRINCIPERNA OM: • RÄTTSTATEN • MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER • RESPEKT FÖR GRUNDRÄTTIGHETER • DEMOKRATI TANKARNA KAN HÄRLEDAS TILL BL. A. JOHN LOCKE, IMMANUEL KANT OCH ANDRA SAMHÄLLSFILOSOFER

  7. EU:S GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER • TRYGGA FRED • SKAPA EKONOMISKT OCH SOCIALT VÄLSTÅND • SKAPA SÄKERHET OCH POLITISK STABILITET

  8. EU:S MÅL • SKAPA EUROPEISK SAMHÄLLSMODELL SOM BYGGER PÅ • NATIONELL KULTUR • NATINOELL MÅNGFALD • NATIONELL IDENTITET • NATIONELL STYRELSE • EUROPEISKA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR

  9. FÖRVERKLIGAS GENOM • BALANSERAD UTVECKLING • HÅLLBAR URVECKLING • FRI RÖRLIGHET FÖR: • PERSONER • VAROR • TJÄNSTER • KAPITAL • PLACERINGAR

  10. EU:S FÖRDRAG • KOL- OCH STÅLUNIONEN 1951 • ROMFÖRDRAGET 1957 (EEC) • FUSIONSFÖRDRAGET 1967 (EG) • ENHETSAKTEN 1987 • MAASTRICHTAVTALET 1993 (EU) • AMSTERDAMFÖRDRAGET 1999 • NICEFÖRDRAGET 2004 • LISSABONFÖRDRAGET 2007 (I KRAFT 1.1 2009)

  11. KONSTITUTION FÖR EUROPA? • ANSES AKTUELL OCH AV NÖDEN DÅ VERKSAMHETEN: • BYRÅKRATISERATS • MEDLEMSSTATERNAS ANTAL ÖKAT • NYA UPPGIFTER TILLKOMMIT • NYA UTMANINGAR UPPSTÅTT • INTE GODKÄNNTS ÄNNU

  12. EU-HISTORIK • FRÄMSTA FÖRESPRÅKARE: • ALTIERO SPINELLI • JEAN MONNET • ROBERT SCHUMAN • MOTIV: • ETT GEMENSAMT AGERANDE ÄR MER EFFEKTIVT ÄN OM LÄNDER VERKAR ENSKILT • SAMVERKAN MOTVERKAR KRIG

  13. OMRÅDEN DÄR GEMENSAMT AGERANDE ANSES VIKTIGT ÄR: • INRE MARKNADEN • FRI RÖRLIGHET FÖR KAPITAL,VAROR, TJÄNSTER OCH MÄNNISKOR • GEMENSAM JORDBRUKSPOLITIK • GEMENSAM HANDELSPOLITIK (GEMENSAMMA TULLAR UTÅT) • SOCIAL OCH EKONOMISK SAMMANHÅLLNING

  14. MONETÄRA UNIONEN (EMU) • UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN • EU:S HANDLANDE UTGÅR FRÅN DESS RÄTT ATT SKAPA • GEMENSAMMA REGLER • GEMENSAM LAGSTIFTNING I FRÅGOR SOM BERÖR ALLA • BRYSSEL ÄR CENTRALORT, MEN PARLAMENTET SAMMANTRÄDER ÄVEN I STRASBOURG • EU ORGAN FINNS ÄVEN I OLIKA MEDLEMSLÄNDER

  15. TILLKOMST • URSPRUNGSLÄNDERNA VAR: • TYSKLAND • FRANKRIKE • BELGIEN • NEDERLÄNDERNA • LUXEMBURG • ITALIEN • STORBRITTANNIEN, IRLAND OCH DANMARK TILLKOM 1973

  16. GREKLAND 1981 • SPANIEN OCH PORTUGAL 1986 • FINLAND, SVERIGE OCH ÖSTERRIKE 1995 • CYPERN, ESTLAND, LETTLAND,LITAUEN, MALTA, POLEN, SLOVAKIEN, SLOVENIEN. TJECKIEN OCH UNGERN 2004 • BULGARIEN OCH RUMÄNIEN 2007

  17. FINLAND OCH INTEGRATIONEN I EUROPA • FINLANDS SITUATION PROBLEMATISK EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET (II VK). • KÄNNETECKEN: • POLITISK INSTABILITET • BEGRÄNSAD HANDLINGSFRIHET P.G.A. SOVJET OCH VSB-AVTALET • BEHOV AV EKONOMISK UTVECKLING

  18. LÖSNINGAR FINLAND MEDLEM I: • VÄRLDSBANKEN 1948 • GATT 1950 • NORDISKA RÅDET OCH FN 1955 • ASSOCIERAD MEDLEM I EFTA 1961 • FULLVÄRDIG MEDLEM I EFTA 1986 • EUROPARÅDET 1989 • MEDLEM I EU 1995 SOVJETS UPPLÖSNING 1991 ÄNDRADE FINLANDS STÄLLNING HELT

  19. PÅVERKAN OCH INFLYTANDE INOM EU VEM BESLUTER I EU? • EUROPEISKA RÅDET • MINISTERRÅDET • EU-KOMISSIONEN • EUROPAPARLAMENTET • EG-DOMSTOLEN • FÖRSTAINSTANSRÄTTEN • REVISIONSRÄTTEN

  20. EUROPISKA RÅDET • KALLAS EU-TOPPMÖTE • MEDLEMMAR: • LÄNDERNAS STATS- OCH REGERINGSCHEFER UPPGIFT: • DRA UPP RIKTLINJER OCH MÅL FÖR EU • GODKÄNNA ÅTGÄRDSPROGRAM • SAMMANJÄMKA NATIONELLA INTRESSSEN

  21. MINISTERRÅDET REPRESENTERAR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR. Möts i olika sammansättningar beroende på ärendets art. UPPGIFT bl.a.: • SVARA FÖR LAGSTIFTNING MED PARLAMENTET • SVARA FÖR BUDGET MED PARLAMENTET • SLUTER EU:S AVTAL MED ANDRA • KOORDINERAR EKONOMISKA POLITIKEN

  22. EU-KOMISSIONEN FUNGERAR SOM EU:S REGERING MED 27 KOMISSIONÄRER SOM MEDLEMMAR. UPPGIFT: • EU-LAGAR • INITIERAR, BEREDER OCH VERKSTÄLLER • BESLUTER I JORDBRUKS- OCH KONKURRENSFRÅGOR • ÖVERVAKAR BUDGET OCH PROGRAM

  23. ÖVERVAKAR ATT LÄNDERNA ANVÄNDER EU-PENGAR RÄTT • ÖVERVAKAR ATT LÄNDERNA FÖLJER ÖVERENSKOMMELSERNA • KAN DRA LÄNDER INFÖR EU-DOMSTOLEN • REPRESENTERAR EU UTÅT OCH FÖRHANDLAR I EU:S NAMN • Jordbrukspolitik och ekonomisk bevakning av t.ex handelshinder hör till EU:s mest centrala uppgifter. Verkar i Bryssel.

  24. PARLAMENTET • KALLAS EU:S RIKSDAG. • 785 LEDAMÖTER VÄLJS I NATIONELLA VAL. Möts i Bryssel och Strasbourg. UPPGIFT: • STIFTA LAGAR MED RÅDET • GODKÄNNA BUDGET MED RÅDET • GODKÄNNA KOMISSIONEN • KONTROLLERAR EU-ORGANEN • GODKÄNNA POLITISKA BESLUT • BE OM LAGFÖRSLAG

  25. EG-DOMSTOLEN BEHANDLAR FRÅGOR SOM BERÖR: • EU:S FÖRHÅLLANDE TILL MEDLEMSSTATERNA • TVISTER MELLAN MEDLEMSSTATERNA Talan väcks av komissionen eller medlemsstat. Kan gälla t.ex. att ett land inte följer givna regler eller direktiv

  26. FÖRSTAINSTANSRÄTTEN BEHANDLAR FRÅGOR SOM BERÖR: • MEDBORGARE • FÖRETAG • ORGANISATIONER Talan väcks av dem som frågan berör. Villkor: • Medlemsland har handlat mot eller tolkat EU:s regelverk fel

  27. REVISIONSRÄTTEN EN MEDLEM FRÅN VARJE LAND. UPPGIFT: • GRANSKA EU:S RÄKENSKAPER • KAN BEGÄRA REDOVISNINGAR • BEDÖMER KOSTNADSEFFEKTIVITET AVGER : • REVISIONSBERÄTTELSE • UTLÅTANDEN

  28. EU:S VERKSAMHET EU:S REGELVERK BESTÅR AV: • FÖRORDNINGAR • DIREKTIV • BESLUT • REKOMMENDATIONER • Riktlinje för hur man kan tänka sig

  29. FÖRORDNINGAR • ÖVERNATIONELLA RÄTTSNORM SOM MÅSTE FÖLJAS AV ALLA • GES AV • RÅDET • RÅDET OCH PARLAMENTET • KOMISSIONEN • BINDER OCH FÖRPLIKTAR • FÖLJS I LÄNDERNA SOM BINDANDE LAG

  30. DIREKTIV • ANVISNING SOM HAR BINDANDE MÅL. • Nationella beslut om hur. • GES AV • RÅDET • RÅDET OCH PARLAMENTET • KOMISSIONEN (ENDAST I KONKURRENSFRÅGOR) • SYFTAR TILL ATT HARMONISERA LAGSTIFTNINGEN I OLIKA LÄNDER

  31. BESLUT • BERÖR ENSKILD FRÅGA • RIKTAS TILL STAT, FÖRETAG ELLERE INDIVID • BINDANDE OCH PREJUDICERANDE • GES AV • RÅDET • RÅDET OCH PARLAMENTET • KOMISSIONEN

  32. TILLKOMSTEN AV RÄTTSAKTER • PARLAMENTETS POSITION HAR STÄRKTS VAD GÄLLER TILLKOMSTEN AV EN RÄTTSAKT • DELAKTIGHETEN SKER GENOM: • SAMRÅDSFÖRFARANDE • SAMARBETSFÖRFARANDE • MEDBESLUTANDEFÖRFA-RANDE

  33. SAMRÅDSFÖRFARANDE • PARLAMENTET GER ENDAST YTTRANDE • SAMARBETSFÖRFARAN-DE • PARLAMENTET GODKÄNNER MED MAJORITETSBESLUT FÖRSLAGET • FÖRSLAGET BLIR DÅ EN GILTIG EU-BESTÄMMELSE (RÄTTSAKT) • MEDBESLUTANDEFÖRFA-RANDE • VANLIGT OCH SKER ENLIGT FÖLJANDE:

  34. MEDBESLUTANDE-FÖRFARANDET • KOMISSIONEN AVGER FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT • OLIKA KOMMITTÉER AVGER YTTRANDE • PARLAMENTET GER UTLÅTANDE MED ÄNDRINGSFÖRSLAG • (FÖRSTA BEHANDLINGEN) • KOMISSIONEN TAR ÄRENDET TILL RÅDET • OM RÅDET ACCEPTERAR PARLAMENTETS SYN BLIR RÄTTSAKTEN GODKÄND

  35. OM RÅDET AVSLÅR FÖRSLAGET • SKER EN ANDRA BEHANDLING I PARLAMENTET • GODKÄNNS RÅDETS SYN I ANDRA BEHANDLINGEN BLIR FÖRSLAGET GILTIGT • OM PARLAMENTET GÖR NYA ÄNDRINGAR SÅ GÅR FÖRSLAGET TILL RÅDET VIA KOMISSIONEN

  36. 10.OM RÅDET GODTAR PARLAMENTETS SYN GODKÄNNS FÖRSLAGET 11. OM FÖRSLAGET AVVISAS GÅR FÖRSLAGET TILL EN FÖRLIKNINGSKOMITTÉ. 12. OM KOMPROMISS KAN NÅS GES FÖRSLAGET TILL PARLAMENTET OCH RÅDET FÖR EN TREDJE BEHANDLING. 13. OM KOMPROMISSEN GODTAS SKAPAS NY LAG. 14. ANNARS FÖRFALLER FÖRSLAGET

  37. EU:s FINANSER • VERKSAMHETEN FINANSIERAS MED: • MEDLEMSAVGIFTER • ANDEL ENLIGT BETALNINGSFÖRMÅGA • TULLAR OCH AVGIFTER • I HUVUDSAK YTTRE TULLSKYDD • MOMSANDEL • ANDEL AV MEDLEMS-LÄNDERNAS MOMSINKOMSTER EU:s BUDGET C. 1% AV ALLAS SAMMANLAGDA BNP

  38. KOSTNADERNAS FÖRDELNING EU:S PENGAR ANVÄNDS TILL FÖLJANDE: • ADMINISTRATION C. 6% • 40 000 ANSTÄLLDA • JORDBRUKSSTÖD C. 45% • STRUKTUR- OCH REGIONSTÖD C. 35% • INRE MARKNAD C. 8% • UTVIDGNING C. 3% • ERSÄTTNINGAR C. 1%

  39. EU:s FYRA FRIHETER • VAROR • EU-PRODUKT ÄR TULLFRI INOM EU • LAGLIG OCH GODKÄND EU-PRODUKT KAN SÄLJAS I ALLA EU-LÄNDER • PERSONER • FRI RÖRLIGHET FÖR EU-MEDBORGARE • FRI EU-ARBETSMARKNAD FÖR EU-MEDBORGARE

  40. TJÄNSTER • FRI ETABLERINGS-VERKSAMHET FÖR FÖRE-TAG OCH FÖRETAGARE • FRI KÖPRÄTT AV T.EX. FÖRSÄKRINGAR ANDRA LÄNDER • KAPITAL • FRI RÖRLIGHET FÖR • PENGAR • KAPITAL • AKTIER • VÄRDEPAPPER

  41. FRI KONKURRENS • EU VÄRNAR OM ATT AVREGLERA HANDELN TILL KONSUMENTERNAS FÖRDEL EX. • INGEN GRÄNSBYRÅKRATI • FRI KONKURRENS • EL, FLYG, TELE • UTVIDGAT PRODUKTSORTIMENT • NACKDELAR: • KRIMINALITETEN OCKSÅ GRÄNSLÖS • EUROPLO

  42. EU:S VALUTA • GEMENSAM VALUTA UNDERLÄTTAR VERKSAMHETEN • 15 LÄNDER HAR EURON SOM BETALNINGSMEDEL • DOCK INTE: • EN DEL NYA MEDLEMMAR • SVERIGE, GB, DK • EURON GYNNAR EU:s KONKURRENSSITUATION MOT ÖVRIGA VÄRLDEN

  43. ECB • EUROPEISKA CENTRALBANKEN (FRANKFURT am MAIN) SVARAR FÖR: • PENNINGPOLITIK • PENNINGVÄRDET • RÄNTEPOLITIK • BETALNINGSRÖRELSEN • INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER • BANKEN ÄR POLITISKT OBEROENDE AV EU

  44. UTVIDGAT SAMARBETE • TRADITIONELLA EU FRÅGOR: • EKONOMI • REGIONPOLITIK • JORDBRUK • NYA ÄMNESOMRÅDEN • FORSKNING • MILJÖ • ENERGI • TRAFIK • DATKOMMUNIKATIONER • SOCIALPOLITIKEN ÄR EN NATIONELL ANGELÄGENHET

  45. MEDBORGAREN OCH EU • FÖR ATT KUNNA NÅ VERKLIG GEMENSKAP INOM EU FÖRUTSÄTTS: • DELAKTIGHET • INFORMATION • SAMMANHÅLLNING • RÄTTIGHETER • SKYLDIGHETER • IDENTITET (EUROPEISK) • SAMHÖRIGHET

  46. EU-MEDBORGAREN UTGÅNGSPUNKT: • UNIONEN REELL • EU ÄR EN AKTÖR INOM • KULTUR • POLITIK • EKONOMI • LIKHET INFÖR LAGEN • LIKVÄRDIGT BEMÖTANDE RÅDER DOCK RÅDER BRISTFÄLLIG SAMHÖRIGHETSKÄNSLA

  47. EU-MEDBORGARSKAPET INNEHAS AV MEDBORGARE I EU:S MEDLEMSLÄNDER GER INDIVIDEN RÄTT ATT FRITT: • FÄRDAS • BO • ARBETA INOM UNIONEN. GER ÄVEN RÖST- OCH VALBARHETSRÄTT I : • UNIONSVAL • KOMMUNALVAL OBEROENDE AV NATIONALITET

  48. EU:S KRAV PÅ MEDBORGERLIGA GRUNDRÄTTIGHETER I MEDLEMSSTATERNA TILL KRAVEN HÖR : • MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER • FÖRBUD MOT DISKRIMINERING AV • MEDBORGARSKAP • KÖN, RAS, ÖVERTYGELSE • ÅLDER, LÄGGNING • KRAV PÅ JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET

  49. I NICEFÖRDRAGET FINNS MER NOGRANNA OMFATTANDE BESKRIVNINGAR OM: • VÄRDIGHET • FRIHETER • JÄMLIKHET • SOLIDARITET • MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER • RÄTTSKIPNING EU LANDS MEDLEMSRÄTTIGHTER KAN ÅTERTAS OM DE BRYTER MOT DESSA

  50. PÅVERKNINGS-MÖJLIGHETER INOM EU EU KAN PÅVERKAS BLAND ANNAT GENOM ATT: • RÖSTA I EU VAL • FÖRA FRAM SYNPUNKTER VIA DEBATE EUROPEELLER MOTSVARANDE • LOBBNING • NYTTJAS AV MÅNGA INTRESSEGRUPPER BL.A. MEDBORGARRÄTTSRÖREL-SERNA • KONTAKTA SAKKUNNIGA • KONTAKTA EGEN REGERING/RIKSDAG/PARLA-MENTSLEDAMOT • MASSMEDIER/ OPINIONSYTTRING

More Related