100 Filosofi & psykologi och 200 Religion

1. 100 Filosofi & psykologi och200 Religion Introduktion

2. Mål Känna till den övergripande strukturen i huvudklasserna 100 och 200 Kunna välja rätt nummer utifrån användning av prioritetstabeller och prioritetsanvisningar under 100-299 Kunna bygga korrekta nummer utifrån tillfogningsanmärkningar och/eller tilläggstabeller under 100-299

3. 100

4. Struktur 100 (1) 100 Filosofi (standardindelningar) 110 Metafysik (t.ex. ontologi, kosmologi) 120 Kunskapsteori (t.ex. kausalitet, jaget, mänskligheten) 130 Parapsykologi & ockultism (t.ex. grafologi, frenologi)

5. Struktur 100 (2) 140 Särskilda filosofiska skolor (t.ex. idealism, humanism, panteism) 150 Psykologi (t.ex. sinnesförnimmelser, rörelse, känslor, drifter; mentala processer, intelligens; undermedvetna, förändrade medvetandetillstånd; utvecklingspsykologi, differentiell, jämförande och tillämpad psykologi) 160 Logik (t.ex. deduktion, felslut, syllogismer, hypoteser, analogi)

6. Struktur 100 (3) 170 Etik (t.ex. inom politik, yrken, sexualitet och reproduktion, konsumtion) 180 Antik, medeltida och österländsk filosofi (indelad geografiskt, kronologiskt) 190 Modern västerländsk filosofi (indelad geografiskt)

7. 100 Filosofi & psykologi - 2011

8. Filosofi – exempel 1 • Representational mind : a study of Kant's theory of knowledge 121.092121 Kunskapsteori (epistemologi)092 T1 – Biografi Klassificera kritik av enskilda filosofers tankar inom ett särskilt ämne med ämnet plus notation —092 från tabell 1, t.ex. kritik av Kants teori av kunskap 121.092. Ämnesord och genrebeteckningar Kant, Immanuel, 1724-1804 Kunskapsteori historia 1700-talet

9. Filosofi – exempel 2 • Kant and the early moderns193190 Modern västerländsk och övrig icke-österländsk filosofi193 *Tysklands och Österrikes filosofiStandardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken. *Använd ej notation —09 från tabell 1Inget tillägg för person Innehåll: Introduction / Daniel Garber and Béatrice Longuenesse -- Kant's "I think" versus Descartes' "I am a thing that thinks" / Béatrice Longuenesse -- Descartes' "I am a thing that thinks" versus Kant's "I think" / Jean-Marie Beyssade -- Kant's critique of the Leibnizian philosophy : contra the Leibnizians, but pro Leibniz / Anja Jauernig -- What Leibniz really said? / Daniel Garber -- Kant's transcendental idealism and the limits of knowledge : Kant's alternative to Locke's physiology / Paul Guyer -- The "sensible object" and the "uncertain philosophical cause" / Lisa Downing -- Kant's critique of Berkeley's concept of objectivity / Dina Emundts -- Berkeley and Kant / Kenneth P. Winkler -- Kant's Humean solution to Hume's problem / Wayne Waxman -- Should Hume have been a transcendental idealist? / Don Garrett.

10. Filosofi – exempel 3 • Habermas : introduction and analysis193 • On the logic of the social sciences / Jürgen Habermas 300.1Filosofi och teori om ett särskilt ämne klassificeras under respektive ämne ofta med tillägg från T1, t.ex. 01

11. 150 Psykologi 150 Psykologi 152 Sinnesförnimmelser, rörelse, känslor, fysiologiska drifter 153 Medvetna mentala processer och intelligens 154 Undermedvetna och förändrade medvetandetillstånd och processer 155 Differentiell psykologi och utvecklingspsykologi 156 Jämförande psykologi 158 Tillämpad psykologi [151] och [159]

12. Psykologi på andra ställen än 150 (1) T1—019 Psykologiska principer Används endast för tillämpning av individuell psykologi, ej för tillämpning av socialpsykologi Omfattar psykologiska aspekter vid inlärning av särskilda ämnen Klassificera socialpsykologi under 302 Klassificera psykologiska aspekter vid inlärning av särskilda ämnen inom primärutbildning under 372.3-372.8 Klassificera tvärvetenskapliga verk om psykologi under 150

13. Psykologi på andra ställen än 150 (2) Exempel 401.9 Språkpsykologi 4(00) Språkvetenskap • Psykologiska principer Standardindelningen 019 är ofta modifierad, t.ex. 801.92 Litteraturpsykologi

14. 302 Social interaktion Klassificera här psykologiska principer för sociologi, mellanmänskliga relationer, socialpsykologi Klassificera socialpsykologi för en särskild omständighet med omständigheten, t.ex. socialpsykologi för etniska grupper 305.8 Se även 155.92 för den sociala miljöns effekt på enskilda; Se även 158.2 för individuella aspekter av mellanmänskliga relationer.

15. Prioritetstabell för 150 Anlagstest153.94 Jämförandepsykologi156 Undermedvetnaochförändrademedvetandetillståndoch processer 154 Differentiellpsykologiochutvecklingspsykologi155 Sinnesförnimmelser, rörelse, känslor, fysiologiska drifter 152 Mentala processer ochintelligens153 (utom153.94) Tillämpadpsykologi158

16. 155 Differentiell psykologi och utvecklingspsykologi 155.2 Personlighetspsykologi 155.3 Könspsykologi och könens psykologi 155.4-155.6 Särskilda åldrars psykologi 155.7 Evolutionär psykologi 155.8 Etnopsykologi och kulturpsykologi 155.9 Miljöpsykologi

17. Prioritetstabell för 155 Särskilda situationers påverkan 155.93 Särskilda åldrars psykologi 155.4-155.6 Etnopsykologi och kulturpsykologi 155.8 Evolutionär psykologi 155.7 Miljöpsykologi 155.9 (utom 155.93) Könspsykologi, psykologi om personer utifrån genus, kön, sexuell läggning 155.3 Personlighetspsykologi 155.2

18. Tilläggstabell under 155 (utdrag) 2 Sensorisk perception, rörelse, känslor, fysiologiska drifter 3 Medvetna mentala processer och intelligens 8 Personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi, miljöpsykologi 82 Personlighetspsykologi 89 Miljöpsykologi 8904 Speciella ämnen inom miljöpsykologi 89042 Stress 891-896 Speciella ämnen inom miljöpsykologi 9 Tillämpad psykologi

19. Exempel Grupp + ämne (1) Malhotra, Ashok Child man : the self-less narcissist / Ashok Malhotra Ämnesord: • Narcissism • Emotional maturity in men • Mahābhārata -- Characters -- Psychology

20. Exempel Grupp + ämne (2) Malhotra, Ashok Child man : the self-less narcissist / AshokMalhotra 155.33224 155.332Män – psykologi 2 Sinnesförnimmelser, rörelse, känslor, fysiologiska drifter (från tilläggstabell under 155) 4 Känslor (från 152.4 enligt anvisning i tilläggstabellen)

21. 200

22. 200 (1) 201–209 Särskilda aspekter på religion (t.ex. doktriner, tillbedjan, religiös utbildning) 210 Religionsfilosofi och religionsteori (t.ex. existens, Guds attribut; skapelse; naturvetenskap & religion; mänsklighet) 220 Bibeln (omfattar apokryfer och pseudepigrafer)

23. 200 (2) 230 Kristendom(t.ex. frälsning, eskatologi, trosbekännelser) 240 Kristen moralisk och uppbyggande teologi (t.ex. kristen etik, uppbyggelselitteratur, bruk av konst, familjeliv) 250 Lokala kristna kyrkan och kristna religiösa ordnar (t.ex. predikan, kyrkoadministration, själavård) 260 Kristen socialteologi och kyrkoteologi (t.ex. offentlig tillbedjan, sakramenten, mission)

24. 200 (3) 270 Historia, geografisk aspekt, biografi inom kristendomen(t.ex. kristendomens historia, kyrkohistoria, kyrkofäder) 280 Samfund och sekter i kristna kyrkan 290 Övriga religioner Notationsstrukturen gynnar kristendom Alternativ 200 utgiven 2012: Kronologisk/regional struktur för 200 baserad på de översta nivåerna i UDK:s indelning för religion.

25. 200 Religion

26. Struktur 200 • Allmänna verk om kristendom 230 • Allmänna verk om hinduism 294.5 Men specifika koder går att bygga även för religionerna i 290: • Hinduiska begravningsceremonier 294.5388 • Kristna begravningsceremonier 265.85

27. Prioritetstabell - exempel 230–280 Kristendom Särskilda ämnen 220-260 Förföljelser i allmän kyrkohistoria 272 Doktrinära strider och heresier i allmän kyrkohistoria 273 Religiösa sammanslutningar och ordnar i kyrkohistoria 271 Samfund och sekter i den kristna kyrkan 280 Indelning av kristendom och den kristna kyrkan efter världsdel, land, ort 274-279 Historia, geografisk aspekt, biografi gällande kristendom 270 (utom 271-279)

28. Kristendom – exempel 1 (1) Anglican theology 230.3 SAO: Church of EnglandTeologi – historia - Storbritannien Indexingångar: Church of England 283.42Church of England—teologi 230.3Teologi—kristendom 230

29. Kristendom – exempel 1 (2) Anglican theology 230.3 230 Kristendom (Klassificera här teologi) 3 Anglikanska kyrkan (från 284.3 enligt anvisning under 230.1-230.9 Doktriner (lärosatser) inom särskilda samfund och sekter)

30. Kristendom – exempel 2 (1) Lunds stifts herdaminne : från reformationen till nyaste tid. 284.148610922 ÄO: Herdaminnen – Svenska kyrkan – Lunds stift Indexingångar: Lutherska kyrkor 284.1Präster—kristna—biografi 270.092Präster—kristna—särskilda samfund—biografi 280Samlingsbiografier T1—0922Skåne län T2—4861Blekinge län T2—4862

31. Kristendom – exempel 2 (2) Lunds stifts herdaminne : från reformationen till nyaste tid. 284.148610922 284.1 Lutherska kyrkor 4861 Skåne län (från tabell 2 enligt anvisning under 284.14- 284.19; först av två-regeln) 0922 Samlingsbiografi (från tabell 1)

32. Kristendom – exempel 3 (1) Sveriges kyrkohistoria. 7. Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid 274.85082 Indexingångar: Kyrkohistoria 270Kyrkohistoria—särskilda samfund 280Sverige T2--485

33. Kristendom – exempel 3 (2) Sveriges kyrkohistoria. Band 7: Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid Under andra hälften av 1800-talet kritiserades kyrkan av den nyevangeliska väckelsen, som ställde kyrkans dop, nattvard och prästämbete under debatt. Samtidigt mötte både kyrkan och frikyrkorna motstånd från den socialistiska arbetarrörelsen och andra idérörelser, som menade att den kristna religionens tid var ute. Läsaren får följa utvecklingen i den baptistiska rörelsen och i den nyevangeliska väckelse som tog form i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och Svenska Missionsförbundet, liksom den romersk-katolska kyrkans nyetablering i vårt land. Den sociala nöden i samhället var stor, och kyrkans sociala omsorgsarbete, diakonin…

34. Kristendom – exempel 3 (3) Sveriges kyrkohistoria. 7. Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid 274.85082 27 Kyrkohistoria 485 Sverige (från tabell 2 enligt anvisning under 274-279) 082 1900-talet (från 270.82 enligt anvisning under 274-279)

35. Övriga religioner (1) 294.5 Hinduism 296 Judendom 297.1-297.8 Islam • Har i regel utbyggnader som är specifika för varje religion • Finns färdiga i schemat • Exempel: 294.5436 Yoga 296.41 Sabbath297.54 Zakat (allmosegivning)

36. Övriga religioner (2) • Nummer för särskilda företeelser i andra religioner byggs ofta med hjälp av 201-209 Särskilda aspekter på religion 201 Religiös mytologi, allmänna klasser för religion, interreligiösa relationer och attityder, socialteologi 202 Doktriner (lärosatser) 203 Offentlig tillbedjan och annan religionsutövning 204 Religiös upplevelse, religiöst liv, religionsutövning 205 Religiös etik 206 Ledare och organisation 207 Mission och religiös undervisning 208 Källor 209 Sekter och reformrörelser

37. Övriga religioner – exempel (1) Introduction to Buddhist meditationBuddhism 294.34Meditation 204.35

38. Övriga religioner – exempel (2) Introduction to Buddhist meditation 294.34435Buddhism 294.3Meditation 204.35 294.34 Buddhism – Doktriner och religionsutövningar435 Meditation (från 204.35 enligt anvisningar under 294.343-294.344)

39. Sammanfattning • Övergripande om innehåll: • 100-140 Filosofi • 150 Psykologi • 160-190 Filosofi • 200-210 Allmänt om religion • 220-280 Kristendom • 290 Övriga religioner