StegVis

1. StegVis StegVis - ett program för socialt och emotionellt lärande

2. Föräldrar Samarbetspartners

3. Fråga När ni tänker på de barn/elever ni arbetar med- Vilka social färdigheter behöver de er hjälp med att utveckla?

4. Sociala färdigheter • Samarbete – dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv • Empati – se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla • Positiv självhävdelse – hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck • Problemlösningsfärdigheter – ha strategier för att kunna reflektera över social problemlösning. • Självkontroll – använda tankarna för att få kontroll över känslorna • Ansvarstagande – hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete

5. Varför StegVis?

6. Några skäl: • Vara mer pro-aktiv • Förebygga negativ utveckling som psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet • Lära sig hur man får och hur man behåller kamrater • Lära sig viktiga färdigheter inför skola, kamrater, arbete, familj etc.

7. Fler skäl: • Utveckla språkbegrepp för att samtala om känslor och relationer • Motverka utanförskap • Fredsarbetet börjar i förskolan • Förebygga och minska problembeteende i förskolan och skolan • Skapa förutsättningar för det akademiska lärandet • Få en systematik för arbetet

8. Fråga På vilket sätt tror ni att träning av barnens/elevernas sociala färdigheter kan stimulera det akademiska lärandet?

9. Gedigen teoretisk grund Ger ett gemensamt språk Ger systematik Riktar sig till hela gruppen - Social inkludering Proaktiv inriktning Användarvänligt Utvecklar både eleverna och pedagogerna Omfattar hela dagen Projektiv uppläggning Internationellt Utvärderat Vad gör StegVis intressant?

10. Internationellt • Second Step – USA, Kanada • Steg for steg - Norge • Trin for Trin - Danmark • Faustlos - Tyskland • Sekando Suteppo - Japan • Stig af stigi - Island • StegVis - Sverige • Askeleittain - Finland • Srdce Na Dlani - Slovakien • Tulleriit - Grönland • Second Step - England • žingsnis po žingsnio – Litauen • Segundo Paso – Venezuela, Costa Rica, Guatemala, Chile, Mexico • Polen • Kurdistan

11. StegVis för fyra åldersgrupper • StegVis 1 för 4 – 6 åringar i förskola och förskoleklass • StegVis 2 för 7 – 8 åringar i första och andra klass • StegVis 3 för 9 – 10 åringar i tredje och fjärde klass StegVis 4 KOLLA! för 12-15 åringar

12. Start! Livskunskap för de allra yngsta

13. Delområden • Känslor • Anknytning • Samspel

14. Känsloteman i Start • Glädje • Ledsnad • Ilska • Rädsla • Överraskning • Avsky/avsmak • Se andra • Olikheter

15. Anknytningsteman i Start! • Lita till en vuxen • Turtagning • Vara tillsammans • Dela glädje

16. Samspelsteman i Start! • Att tänka • Att dela • Att turas om • Att vänta • Att fråga • Ja eller nej

17. Man samlar några barn kring olika teman Visar bilder för barnen Har kortfattat text som vägledning Har en målsättning som utgångspunkt Använder egen handdocka Samlingen

18. Tema: Vecka: Vilka barn har varit med i temasamlingar? Anteckningar: Lämpliga vardagssituationer, Att arbeta vidare med, Tankar och reflektioner Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 1. Glädje 2. Ledsnad 3. Ilska Loggen

19. Åter till StegVis

20. Bildplanscherna

21. Baksidans instruktioner

22. Hur man genomför en lektion/samling • Teori om empati, problemlösning och självkontroll • De basala känslorna • Dockmanus • Sångtexter • Föräldrabrev • Litteratur Vägledningshäfte

23. Affischer

24. HanddockornaValpen och Snigeln Musik-CD

25. StegVis tre delar Del III - Självkontroll Del II – Impulskontroll och problemlösning Del I - Empati

26. De tre delarna Empati - upptäcka och förstå egna känslor och att kunna avläsa andras känslor. Impulskontroll och problemlösning - att stanna upp, tänka sig för och definiera problemet och sedan välja den bästa lösningen efter att ha värderat olika möjliga lösningar. Självkontroll - att hantera ilska och förebygga och förhindra aggressivt beteende och använda olika tekniker för att kunna möta provocerande situationer på ett lugnt sätt.

27. Empatiträning Barnen lär sig att: • Sätta ord på egna känslor • Avläsa känslomässiga tillstånd hos andra • Kunna sätta sig in i en annans situation • Kunna handla utifrån den empatiska förståelsen

28. Definiera känslor: Glädje, ledsnad, ilska, förvåning, rädsla, avsmak Likheter – skillnader vad gäller andras känslor Känslor kan förändras Förutse känslor Avsiktligt – oavsiktligt Rättvisa Jag-budskap Att lyssna Att visa omsorg Empatidelen 4-6 år

29. Definiera känslor: Glädje, ledsnad, ilska, förvåning, rädsla, avsmak Känslor kan förändras Förutse känslor Jag-budskap Preferenser Orsak och verkan Avsikter – olyckshändelse Rättvisa Empatidelen 7-8 år

30. Definiera känslor: Glädje, ledsnad, förvirring/osäkerhet Känslor kan förändras Ambivalens Aktivt lyssnande Visa medkänsla Acceptera olikheter Skillnader och likheter Önskningar och preferenser kan förändras Uppfattningar kan vara olika och förändras Att förutse känslor Jag-budskap Empatidelen 9-10 år

31. Impulskontroll och problemlösning STOPP – Vad är problemet? VÄNTA – Vilka lösningar kan finnas? Fråga för varje lösning: Vad är bra för mig? Vad är bra för andra? Vad kan hända? GÅ – Välj en lösning, gör en plan Pröva lösningen Fungerar den? Om inte pröva en annan lösning!

32. Vad är ett problem? Förstå ett problem Brainstorming Tillämpa lösningar Utvärdera lösningar Dela Turas om Byta Uppmärksamhet Att avbryta Problemlösningsdelen 4-6 år

33. Sociala problem och färdigheter Utforska problem Brainstorming Lösning i flera steg Värdera lösningar Ignorering Avbryta artigt Dela/byta/turas om Vänta Timing Förutsättningar för lek/spel Be om lov och acceptera Ursäkt och gottgörelse Problemlösningsdelen 7-8 år

34. Problem Impulsiva handlingar Utforska problem Brainstorming Lösning i flera steg Hålla löften Föra samtal Hantera skvaller Ansvar för sina handlingar, be om ursäkt Motstå press Motstå impuls att stjäla Problemlösningsdelen 9-10 år

35. Självkontroll • STANNA UPP – när du märker ilskan • SLAPPNA AV • Ta tre djupa andetag • Räkna till tio • Tänk på något positivt • Säg till dig själv: Ta det lugnt. Jag kan klara det här. • TÄNK HÖGT • …och lös problemet stegvis • TÄNK EFTER • Vad var det som gjorde mig så arg? • Vad gjorde jag? • Vag fungerade? Vad fungerade inte? • Vad kunde jag gjort annorlunda?

36. Tecken på ilska Avslappning Ej slå tillbaka När man blir retad När andra tar något Att ta ett nej Självkontroll 4-6 år

37. Vad tänder ilskan Yttre och inre tändare av ilska Avslappningstekniker Tänka positivt Eftertanke Våld och fredliga alternativ När man blir retad Att ta kritik Självhävdelse Att acceptera konsekvenser Självkontroll 7-8 år

38. Tecken på ilska Yttre och inre tecken på ilska, Stanna upp Avslappning Tala högt Eftertanke Undvika slagsmål Sänkningar-kränkningar Att ställas utanför Att hantera besvikelser Att hantera beskyllningar Att framföra klagomål Självkontroll 9-10 år

39. Emotionell vägledning • Avvisande • /avledande • Fördömande • Låt-gå • God vägledning • 1. Uppmärksamma känslan • 2. Låt känslan bli ett tillfälle till närhet och vägledning • 3. Lyssna inkännande och bekräfta känslan • 4. Hjälp till att sätta ord på känslorna • 5. Sätt gränser och hjälp till att hitta lösningar på problemet • John Gottman

40. Lektionen Övergripande mål Uppvärmningsövning Aktivitet, rollspel, övningar Tema Berätta och diskutera Vardagssituationer Nyckelbegrepp Mål Föräldrainformation Du behöver Att tänka på Bildminiatyr

41. Lektionernas ordning Lektionsnummer

42. Läraren som modell Dialog Öppna frågor Neutralitet Parafrasering Fokusering Uppföljning Introducera (berättelse) - träna (rollspel) - generalisera (vardagssit.) Användandet av nyckelord Mindre undervisningsgrupp Regelbundenhet Långsiktighet Kreativitet – lekfullhet Förhållningssätt - sammanfattning

43. Pedagogiska principer • Från enkla färdigheter till mer komplexa • Diskutera – Träna – Tillämpa • Systemiskt – Involvera andra • Projektivt arbetssätt • Fokus på språket som verktyg • Man lär sig i dialoger

44. Föräldrakontakt • Startinformation • Föräldrabrev • Veckobrev • Utvecklingssamtal • Vardagliga kontakter

45. Implementering StegVis-mentor / Styrgrupp Skol/förskoleledningen Utvärderingar Arbetslaget Schemat Övrig personal Övriga ämnen/teman StegVis Hälso-arbetet Fortbildning Måldokument Fritids-förskola-skola Föräldrarna

46. Att komma igång • Diskussion på skolan och förankring hos ledningen, koppling till arbetsplan • Ställningstagande • Beställning av material • Utbildningsdag • Plan för hur arbetet ska stödjas internt, mentor, uppföljning, etc. • Läsning av vägledningshäfte • Föräldrainformation

47. Barnens pedagoger Stegvis ordning Regelbundenhet Långsiktighet Introducera-träna-tillämpa Nyckelbegreppen Relation/dialog Läraren som modell Kreativitet och lekfullhet Inkluderande arbetssätt Föräldrar och kollegor med sig Ledningens stöd Viktiga saker

49. Aggression Decreases, Positive Behavior Increases • Grossman, D. C., Neckerman, H. J., Koepsell, T. D., Liu, P. Y., Asher, K. N., Beland, K., & Rivara, F. (1997). Effectiveness of a violence prevention curriculum among children in elementary school: A randomized controlled trial. Journal of the American Medical Association, 277(20), 1605–1611. • The Centers for Disease Control and Prevention funded a one-year experimental evaluation of the SECOND STEP curriculum to examine its impact on aggression and positive social behavior among second- and third-grade students. • Middle School Pilot EvaluationOrpinas, P., Parcel, G. S., McAlister, A., & Frankowski, R. (1995). Violence prevention in middle schools: A pilot evaluation. Journal of Adolescent Health, 17, 360–370.

50. Increased Knowledge of Social Skills • McMahon, S. D., Washburn, J., Felix, E.D., Yakin, J., & Childrey, G. (2000). Violence prevention: Program effects on urban preschool and kindergarten children. Applied and Preventive Psychology, 9, 271–281. • McMahon and colleagues examined the effectiveness of the SECOND STEP program in improving social-skills knowledge and social competence among 109 urban low-income, ethnically diverse children in preschool and kindergarten. Teacher ratings, child reports, and observational data were used to assess children's social-skills knowledge and social competence over a year. After one year of program involvement, children demonstrated increased knowledge of social skills. Results for disruptive or problematic behavior varied by grade and measurement.