1 / 18

Skogsstyrelsens roll och bidrag, samverkan och skogliga underlag i älgförvaltning.

Skogsstyrelsens roll och bidrag, samverkan och skogliga underlag i älgförvaltning. 1. En ny älgförvaltning. Syftar till att skapa en älgstam av god kvalité i balans med fodret Ska vara ekosystembaserad, adaptiv och bygga på objektiva, kvalitetssäkrade inventeringmetoder.

nitza
Download Presentation

Skogsstyrelsens roll och bidrag, samverkan och skogliga underlag i älgförvaltning.

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Skogsstyrelsens roll och bidrag, samverkan och skogliga underlag i älgförvaltning.

  2. 1. En ny älgförvaltning Syftar till att skapa en älgstam av god kvalité i balans med fodret Ska vara ekosystembaserad, adaptiv och bygga på objektiva, kvalitetssäkrade inventeringmetoder. Förvaltningen tar hänsyn till viktiga allmänna intressen såsom rovjur, trafiksäkerhet, biologisk mångfald samt jord-, och skogsbruk

  3. 2.Regleringsbrev till Skogsstyrelsen 2013 (utdrag om älgförvaltning) Regeringen skickar en tydlig signal om att Skogsstyrelsen har en viktig funktion i älgförvaltningen. Skogsfrågorna och beaktande av skogens tillstånd har givits en tydlig plats i den nya ekosystembaserade älgförvaltningen.

  4. Skogsstyrelsens uppgifter i älgförvaltningen I Skogsstyrelsens regleringsbrev för 2013 beskriver regeringen hur man ser på Skogsstyrelsens roll i den nya älgförvaltningen. Ur regleringsbrevet 2013

  5. 3. Vad SKS bidrar med i älgförvaltningen Info/utbildning till/av VFD, ÄFG Kan även bistå med information/utbildning till markägare, förvaltare, jägare. Ingå i klövviltsutskott/arb.grp ex:vis vid utformande/revidering av LFP Adjungera vid efterfrågan. Vid Vfd möten, Äfo-samråd (ex:vis vid frågor om skogsstillstånd, skador och klövvilt). Yttra sig över (preliminära) ÄFP

  6. Stötta vid beslut om avskjutningsnivåer/skyddsjakt Ha årliga överläggningar med Länsstyrelsen i klövviltsfrågor Äbin – på uppdrag, resultat in i Älgportalen (www.älgdata.se) FodPro – årligen exkl. kalibrering som görs på uppdrag Rådge om Viltanpassad skogsskötsel*

  7. 4.FodPro Visar oss hur den foderproducerande ungskogsarealen kommer utvecklas några år fram i tiden (tom 2017). Dvs talar om hur stor den totala arealen ungskog (c:a 1-4 m hög) är nu och under varje år de närmaste fem åren. Levereras varje år som en myndighetsuppgift. Kan kompletteras med en kalibrering av resp.Äfo. Då erhålls även info om trädslagfördelning, medeldiametrar, RASE, bärristäckning m.m. Denna del görs som uppdrag för c:a 75.000-100.000 kr per Äfo

  8. FodPro är framtaget för att ha en praktisk relevans för ÄFO. Inte för ÄSO. Det är i ett ÄFO som helhet man ska avgöra om balansen mellan älg, foder och skador är väl avvägd. En obalanserad situation skickar signaler om åtgärder till bl.a. ÄSO Är en början till att förstå samband mellan areal ungskog, betesbelastning, älgtäthet och skadenivåer.

  9. Utveckling av areal foderproducerande ungskog Juni 2012

  10. Olika täthetsmått för Värmland (Vid antagandet 10 älg per 1000 ha) Juni 2012

  11. 5.Skogstillståndet idag och effekter av högt betestryck i skog (på många platser i Sverige) Höga tätheter av hjortvilt i förhållande till foderutbud. Minskad andel tall ger klimatkänslighet, minskad produktion, minskad fodermängd Liten användning av naturlig tallföryngring Nedbetad RASE (rönn, asp, sälg, ek) = minskar foderutbud och minskar trädbildning (biologisk mångfald) Fodersituationen påverkar hälsoaspekter för klövvilt såsom kondition, reproduktion, vikt och även jaktens kvalité Sämre lönsamhet i skogsbruket

  12. Ex. på konkurrensförhållande mellan trädslag Gran Ek Tall

  13. Kaskadeffekter av ett hårt betestryck Ökar Minskar Selektivt kvistbete Granens naturliga konkurrenskraft Betesskador på tall- och lövträd Hjortdjur Kvalitets- och tillväxtnedsättning Granutbredning Ståndortsanpassning Foder Biologisk mångfald

  14. SKA-VB 08Referens – Andel tall 1955 2010 2060 2110

  15. 6.Hur motverka negativa effekter av ett högt betestryck ?(forts.) Större jaktligt uttag där det behövs och använda kvalitetssäkrade inventeringsmetoder (ex.Äbin) så att älgstammen kan balanseras mot skador och tillgängligt foder Viltanpassad skogsskötsel, bl.a öka fodermängden genom att : Använda mer naturlig föryngring av tall Behålla RASE och redan betade träd (som ej konkurrerar) vid röjning, markbereda Tillgängliggöra GROT (grenar och toppar) i framförallt gallring men även vid slutavverkning. Utnyttja vägkanter på skogsbilvägar till att öka fodermängd Nyttja kraftledningar m.m.

  16. forts. Avverka vintertid, inte köra ned tallriset. Ta hänsyn till höga naturvärden (områden och enskilda träd) vid övrig skogsskötsel såsom gallring, slutavverkning Samverkan över stora arealer ! Ingen lösning men gran med lite grövre kvist drabbas mindre av gnag och flängning av kronvilt. I närvaro av kronvilt bör man eftersträva en stor variation av trädslag och skiktning i bestånd och mellan skogsbestånd Björk och al relativt befriade från skador av kronvilt Kronvilt mera störningskänsligt än älg vilket kan vara både en fördel och en nackdel

More Related