Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012 Figur 1 - 40

1. Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012 Figur 1 - 40

2. Figur 1. Utbildningsnivå 1991 – 2010Andel (procent) personer med olika lång utbildning. Kvinnor och män 35–79 år, perioden 1991 – 2010. Källa: Utbildningsregistret, SCB Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

3. Figur 2. Skillnader i medellivslängd mellan grupper med olika utbildning Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder fördelat efter högsta fullföljda utbildning. Kvinnor och män, perioden 1990 – 2010. Källa: SCB Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

4. Figur 3. Gott allmänt hälsotillstånd i olika utbildningsgrupperAndelen (procent) som uppger gott allmäntillstånd i olika utbildningsgrupper. Kvinnor och män 30 – 74 år, perioden 1990 – 2010 Källa: ULF-undersökningarna, SCB Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

5. Figur 4. Dödlighet i olika dödsorsaker, kvinnor och mänAntal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Kvinnor och män, alla åldrar, perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal*. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

6. Figur 5. Dödlighet och dödsorsaker under första levnadsåretAntal döda per 100 000 levande födda, uppdelat efter dödsorsak. Flickor och pojkar under första levnadsåret, perioden 1990 – 2010. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

7. Figur 6. Dödlighet och dödsorsaker bland barn 1 – 14 år Antal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Flickor och pojkar 1 – 14 år, perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

8. Figur 7. Dödlighet och dödsorsaker bland unga 15 – 24 år Antal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Kvinnor och män 15 – 24 år, perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

9. Figur 8. Dödlighet och dödsorsaker åldern 25 – 44 år Antal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Kvinnor och män 25 – 44 år, perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

10. Figur 9. Dödlighet och dödsorsaker åldern 45 – 64 år Antal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Kvinnor och män 45 – 64 år, perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

11. Figur 10.Dödlighet och dödsorsaker åldern 65 – 84 år.Antal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Kvinnor och män 65 – 84 år, perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

12. Figur 11. Dödlighet och dödsorsaker åldern 85 år och äldre Antal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Kvinnor och män i åldern 85 år och äldre, perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

13. Figur 12. Dödsorsaker efter utbildning, 35 – 64 år Döda i olika dödsorsaker efter utbildning, genomsnitt för åren 1991 – 1993 och 2008 – 2010. Kvinnor och män i åldern 35 – 64 år, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

14. Figur 13. Dödsorsaker efter utbildning, 65 – 79 årDöda i olika dödsorsaker efter utbildning, genomsnitt för åren 1991 – 1993 och 2008 – 2010. Kvinnor och män i åldern 65 – 79 år, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

15. Figur 14. Förstagångsinsjuknanden i hjärtinfarkt Utvecklingen av förstagångsinsjuknanden i hjärtinfarkt för kvinnor och män, 20 år och äldre, åren 1994 – 2010. Antal per100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

16. Figur 15. Insjuknande i hjärtinfarkt efter utbildning Utvecklingen av förstagångsinsjuknanden i hjärtinfarkt för kvinnor och män i åldrarna 35 – 64 och 65 – 79 år i olika utbildningsgrupper åren 1994 - 2010. Åldersstandardiserade tal. Källor: Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen samt Utbildningsregistret, SCB. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

17. Figur 16. Förstagångsinsjuknanden i stroke Utvecklingen av förstagångsinsjuknanden i stroke för kvinnor och män, 20 år och äldre, åren 1994 - 2010. Antal per100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

18. Figur 17. Insjuknanden i stroke efter utbildning Utvecklingen av insjuknanden i förstagångsstroke för kvinnor och män i olika utbildningsgrupper åren 1994 – 2010. Åldersstandardiserade tal. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen samt Utbildningsregistret, SCB Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

19. Figur 18. Insjuknande och död i cancer Utvecklingen av insjuknade och död i cancer åren 1990 – 2010. Kvinnor och män, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

20. Figur 19. Insjuknande och död i bröstcancer Utvecklingen av insjuknande och död i bröstcancer åren 1990 – 2010. Kvinnor, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

21. Figur 20. Insjuknande och död i prostatacancer Utvecklingen av insjuknande och död i prostatacancer åren 1990 – 2010. Män, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

22. Figur 21. Insjuknande och död i tjock- och ändtarmscancer Utvecklingen av insjuknande och död i tjock- och ändtarmscancer åren 1990 - 2010. Kvinnor och män, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

23. Figur 22. Insjuknande och död i lungcancer Utvecklingen av insjuknande och död i lungcancer åren 1990 – 2010. Kvinnor och män, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

24. Figur 23. Insjuknande och död i malignt melanom Utvecklingen av insjuknande och död i malignt melanom åren 1990 – 2010. Kvinnor och män, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

25. Figur 24. Sjukhusvårdade till följd av fordonsolyckor Antal personer per 100 000 invånare som årligen vårdats på sjukhus till följd av fordonsolyckor. Kvinnor och män i olika åldersgrupper åren 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

26. Figur 25. Dödlighet i fordonsolyckorAntal döda per 100 000 invånare i fordonsolyckor. Kvinnor och män i olika åldersgrupper perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal. Källa Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

27. Figur 26. Döda i trafikolyckor i olika utbildningsgrupperDöda i trafikolyckor bland personer med förgymnasial- gymnasie- och eftergymnasial utbildning. Kvinnor och män i åldrarna 35 – 64 och 65 – 84 år. Antal per 100 000, genomsnitt för åren 2006 – 2010. Åldersstandardiserade tal. Källa Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

28. Figur 27. Sjukhusvård för höftfraktur, antal per 100 000 Antal per 100 000 som sjukhusvårdats för första gången på grund av fraktur i höftleden. Kvinnor och män i åldrarna 65 – 74, 75 – 84, 85+ år, perioden 1994 – 2010. Åldersstandardiserade tal. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

29. Figur 28. Sjukhusvård för höftfraktur, antal Antal sjukhusvårdade för första gången på grund av fraktur i höftleden. Kvinnor och män 65 – 74, 75 – 84, 85+ år, perioden 1994 – 2010. Källa: Patientregistret , Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

30. Figur 29.Sjukhusvård för höftfraktur i olika utbildningsgrupperKvinnor och män med förgymnasial- gymnasial- och eftergymnasial utbildning i som sjukhusvårdats för förstagångsfraktur i höftleden. Antal per 100 000 i åldrarna 65 – 74 och 75 – 84 år, genomsnitt för åren 2006 – 2010. Åldersstandardiserade tal Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, SCB Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

31. Figur 30 Sjukhusvård på grund av övergrepp Kvinnor och män i olika åldersgrupper som vårdats på sjukhus till följd av övergrepp tillfogat av annan person, åren 1990 – 2010.Antal per 100 000, åldersstandardiserade tal. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

32. Figur 31. Sjukhusvård för övergrepp bland personer i olika åldrar och med olika lång utbildning Kvinnor och män i åldrarna 35 – 64 och 65 – 84 med förgymnasial- gymnasie- och eftergymnasial utbildning. Antal per 100 000. Genomsnitt för åren 2006 – 2010, åldersstandardiserade tal. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och utbildningsregistret, SCB Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

33. Figur 32. Sjukhusvård för övergrepp bland unga efter moderns utbildning Sjukhusvård för övergrepp av annan person bland kvinnor och män i åldrarna 15 – 19 och 20 – 24, vars mödrar har förgymnasial- gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Antal per 100 000, genomsnitt för åren 2006 – 2010 Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och utbildningsregistret, SCB Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

34. Figur 33 Vårdade inom psykiatrisk slutenvård Antal personer per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som vårdats inom allmänpsykiatrisk eller barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård, perioden 1990 – 2010 Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

35. Figur 34 Sjukhusvårdade för självskadebeteende Antal personer per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus för självskadebeteende. Kvinnor och män i olika åldersgrupper perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

36. Figur 35 Självmord i olika åldersgrupperAntal personer per 100 000 invånare som har begått självmord. Kvinnor och män i olika åldersgrupper under perioden 1990 – 2010. Åldersstandardiserade tal. Källa Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

37. Figur 36 Självmord i grupper med olika utbildning Självmord bland personer med förgymnasial- gymnasial och eftergymnasial utbildning i åldersgrupperna 35 – 64 och 65 – 84 år. Kvinnor och män, antal per 100 000 genomsnitt för åren 2006 – 2010. Åldersstandardiserade tal. Källa Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och utbildningsregistret, SCB. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

38. Figur 37. Sjukhusvård för alkoholrelaterade diagnoser Kvinnor och män i åldrarna 15 – 24, 25 – 44, 45 – 64 och 65+, som vårdats på sjukhus för alkoholrelaterade diagnoser åren 1990 - 2010. Antal per 100 000, åldersstandardiserade tal. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

39. Figur 38. Dödlighet i alkoholrelaterade diagnoser Kvinnor och män, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

40. Figur 39. Sjukhusvård för narkotikarelaterade diagnoserKvinnor och män i åldrarna 15 – 24, 25 – 44, 45 – 64 och 65+, som vårdats på sjukhus för narkotikarelaterade diagnoser åren 1990 – 2010.Antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”

41. Figur 40 Dödlighet i narkotikarelaterade diagnoser Dödlighet i narkotikarelaterade diagnoser åren 1990 – 2010. Kvinnor och män, antal per 100 000. Åldersstandardiserade tal. Källa Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten ”Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012”