Anförande vid Boverkets konferens “ Hur går vi vidare med hållbara städer ” ?

1. Vår tids samhällsomdaning Ettfreds- ochutvecklingsperspektivpå den sociala hållbarhetens förutsättningar Anförande vid Boverketskonferens “Hurgår vi vidare med hållbarastäder” ? Stockholm den 8.5.2014 Institutionenför GlobalaPolitiskaStudier Hans.Abrahamsson@mah.se Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

2. Den hållbara utvecklingens tre dimensionerekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future • WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation • World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development • UNDP (2011): Sustainability and Equity • OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållningochsamhälleligmotståndskraft dethandlar om säkerhet/trygghet,mänskligarättigheterochfolkhälsa

3. Den StoraOmdaningenivårtid Tre processer isamverkansom flätarihopdetlokala med detglobala Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Ökad rörlighet och globala kontaktytor, Face-book, skype Nationella produktionssystem ersätts av global nätverksproduktion Förädlings- (försörjnings-) kedjor “The Great Doubling” Konkurrenskraftgenom kunskapsinnehållellerlöner Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Urbaniseringstakt, växande inkomst- och hälsoklyftor. Det globala Nord och det globala Syd.

4. Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Kung Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städeroch deras transnationella nätverk.

5. Om tillväxt, attraktivitet och konsten att bli till en nod i det globala produktionsnätverket Den nya ekonomiska geografin: Ekonomiskt välstånd – ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning, Skalfördelar och konsumentfördelar) Viktiga förutsättningar: Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek Infrastruktur – transporter/ kommunikationsteknologi – Attraktiva bostäder Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen – Vikten av mångfald Det ömsesidiga beroendet: Storstaden behöver sitt omland för sin livmedelsförsörjning och för att växa (förtätning/förstoring/försörjning) Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter

6. Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men prisetför inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Kostnad Investeringsnivå Bostadsbyggande Försörjningskvot, Effektivisering Utförsäljning av tillgångar Självfinansieringsgrad Tid Kostnaden för att attrahera globala flödenoch för att möta demografiska krav tenderar att öka.Samtidigit minskar statsbidragen och skatteintäkter tenderar att plana ut > tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

7. Statensförändrade roll och minskatutrymmeförvälfärdutmanar stadenssocialasammanhållning Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Från ”welfaretoworkfare” Socialt kontrakt – Fordism Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitetsformation och lojalitet Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS 30-35 % Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima

8. Utestängningensfrustrationsgap Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Vrede / våld På 30 år Inte bara om unga män i resursvaga områden Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

9. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Framtidensstäder – hållbarhetsmotors ellerslagfältförsocialakonflikter Spänningsfält När det globala möter det lokala Slagfält för sociala konflikter Navförglobal samhälls -styrning Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav

10. Dolda målkonflikter förstärker innanförskapet Målkonflikter – Unga och Unga vuxna – speciellt sårbara Stadsbyggnadspolitik: befolkningstillväxt, förtätning – tillgång till det offentliga rummet En stad för alla – Skateare i Stan, Bad i Sillvik eller i Sannegårdshamnen ? Ungdomspolitik: partnerskap för medfinansiering - unga vuxnas delaktighet Politisk marginalisering, demokratiska underskott Bostadspolitik: den kreativa klassen – bostadsrätter segregation,boomerangkids Utbildningspolitik: alla samma livschanser – skolans kompensatoriska ansvar – 60% utan godkända avgångsbetyg - territoriell stigmatisering och grannskapseffekter - ”isolerade öar av excellens i ett hav av okunskap” Arbetsmarknadspolitik: produktionsnätverkens krav på kunskapsstaden • flexibilitet och projektanställning – ökade inkomstskillnader – förstärkt segregation – otrygga arbetsförhållanden ”prekariatet” – en tickande bomb

11. Produktionsnätverkens fyra ”mantra” för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, kreativitet innovation attraktivitet Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden En lokal stadspolitik i vår tid kräver flera synvändor !!

12. Att minska utestängningen Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom: Fritidsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legitimitetsskapande och relationsbyggande bemötande Underifrån Social oro Defensiv (negativ)Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk Social investeringspolitik Stötdämpare för att hantera Målkonflikterna Tidiga insatser minskar Framtida kostnader Medskapande och invånardialog - Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem - Identifiera målkonflikternas effekter - Reell makt genom deltagande budgetering

13. Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Tillväxt innovation kreativitet Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd tt attraktivitet Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Intresse- och målkonflikter Social Hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden stad och land Arenor för mångfald och – minskat innanförskap Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Samstämmighet mellan Politikområdem Arbetsmarknadspolitik Bostadspolitik Välfärdssystem

14. Att bryta med det postpolitiska tillståndet I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Det politiska ”la Politique” Policy ”le Police” Politiken ”le Politique” Vad och varför Globaliseringens uttryck Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Hur Medel Processägande Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Retoriskt gap särkoppling Implementering Policybildning Dialogen disciplinerande Dialogen synliggörande Dialogen konsensuskapande Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM

15. Dialog och medskapande Medskapande handlar om ett jämlikt samspel som ger deltagande parter lika möjligheter att bli lyssnande på, få sin röst hörd och kunna påverka sitt eget vardagsliv såväl som stadens utveckling i stort. Medskapandet kräver en medvetandegörande och bemäktigande dialog Dialog är att tänka tillsammans. Den synliggör och ökar medvetenheten om förekommande intresse- och mål- konflikter. Den bemäktigar samtalande parter att också ta samhällsansvar och förstärka sitt aktörskap. En väl genomförd dialog resulterar i ett medskapande som gör skillnad. Ömsesidigt beroende och ömsesidigt förstärkande Dialog och medskapande handlar om att skapa förutsättningar för ökad delaktighet och medskapande för att hantera vår tids komplexa samhällsfrågor. Identifieraåtgärder som kan främjasocial hållbarhet och som kan förebyggasociala konflikter.

16. Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor ställer nya krav på samhällsstyrning: dialog och medskapande Tes – Antites - Syntes New Public Management Marknadsdriven (för kunden) Traditionellt hierarkisk regelstyrd förvaltning (för väljaren) Public Value Management Nätverksstyrning Dialog – medskapande (för medborgarna) tt Nätverksstyrning Från New Public Management till Public Value Management Värdet av gemensam välfärd är större än individens behovstillfredställelse Dialog och medskapande

17. LokalaMedborgar Charters för Rättigheter och Skyldigheter from denizenstocitizens Social hållbarhet kräver en ny styrningsrationalitet (PVM) som kan skapa politisk legitimitetoch social tillit lokalsamhällen genomsyrade av deltagande, inflytande, åtagande och ansvarstagande Renovering av miljonprogrammen skapar tillfälle för samtal om ett nytt samhällskontrakt utifrån hållbarhetens tre dimensioner ”Bygga om Dialogens” fjärde kluster (1) Byggbranschen, (2) Myndigheter (3) Finansmarknaden (4) Invånare/boende

18. Låt oss påbörja samtalet !! Tack föruppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se