640 likes | 788 Views
Utformning av dagljus och elljus för synskadade. Monica Säter Doktorand i Belysningsvetenskap Programansvarig Ljusdesignprogrammet Tekniska Högskolan i Jönköping JTH. Synsinnet en del av människans varseblivning, det samverkande perceptuella systemet (Gibson) Synsinnet Känseln
E N D
Utformning av dagljus och elljus för synskadade Monica Säter Doktorand i Belysningsvetenskap Programansvarig Ljusdesignprogrammet Tekniska Högskolan i Jönköping JTH
Synsinnet en del av människans varseblivning, det samverkande perceptuella systemet (Gibson) Synsinnet Känseln Hörseln Luktsinnet Smak
Via perceptionen svarar vi på electromagnetisk strålning • Psykologiskt • Fysiologiskt • Visuellt
Synsinnet, känseln, hörseln, luktsinnet , smak • Den teoretiska utvecklingen inom perceptionen släpar efter vad gäller seendet
The wisdom of the body • Cannon 1932 • There must be other agents for hormonal release.
Fritz Hollwich Oftamolog Tyskland
Opererade katarakt personer • Såg hur de förändrades före och efter de kom i kontakt med dagsljus.
Testade fp i artificiellt ljus och dagsljus • Påverkan försvann i dagsljus
Trots 200 år av forskning på ögat har man inte tidigare sett att det finns minst 12 st olika ganglion celler i retina -Aktionspotential -Olika delar av hjärnan
Dygnsrytm • Hormonell utsöndring • När vi läser av den electromagnetiska strålningen skapas via aktionspotentialer ett språk i kroppen som säger vad vi ska göra • Var vaken, vila, sov, reparera, väx, var vaken, vila • - i grunden en stressrepons
Photosensitive ganglion cells • photosensitive Retinal Ganglion Cells (pRGC), intrinsically photosensitive Retinal Ganglion Cells (ipRGC) melanopsin-containing ganglion cells • 12 sorter (alfa, teta, beta etc.)
IPRGCs • Intrinsic photosensitive retinal ganglion cell
Synsinnet och melanopsin/ ganglioncellerna Två samverkande system som bland annat upprätthåller vår dygnsrym och förser oss med information om omgivningen.
När vi möter den synskadade individen med färg och ljus för ökad visuell orientering • skapar vi samtidigt förutsättningarna för fysiologiskt påverkan
Electromagnetisk strålning projicerar via iPRGCs nervimpulser mot olika delar av hjärnan.
Ljus kan aldrig vara ”bara en lampa” • Det kommunicerar sekundsnabbt med kroppens kontrollstation och skapar budskap
Synsinnet Om vi ser närmare på synsinnet
Synsinnet har en stor räckvidd för nivåer • 0-150.000 Lux. • Synsinnet läser in den högsta ljusheten i rummet och om skillnaderna blir för stora blir det ansträngande att utföra synprestationer. • Belysningsplaneraren känner av skillnaderna och jämnar ut för behaglig visuell upplevelse. • Börjar med sej själv och prövar sen mot brukaren
Kontrasterna prövas först utifrån planerarens preferenser och prövas sen mot brukarens.
Nivåer • Alla nivåer läggs på dimmer för att möjliggöra att brukaren kan hitta visuell komfort.
En ergonomisk visuell upplevelse förutsätter att man pekar ut en • ”human area for visual comfort” • Som sen kalibreras mot brukaren.
Sen urminnes tider • har människan utvecklat sin förmåga att svara på stimuli i vår omgivning. • Genom att förstå villkoren för synsinnet • kan vi skapa goda förutsättningar för visuell orientering
Begrepp • Naturlig elektromagnetisk strålning • Artificiell elektromagnetisk strålning • Kortvågig, mellan, långvågig strålning • Absorbtion • Transmission • Reflektion • Interaktion människa, ljus, färg och rum
Vi befinner oss 365 dagar om året, dag som natt I ständig interaktion mellan elektromagnetisk strålning och rummets ytor I ständigt förändrade villkor för absorbtion, transmission, reflektion
Belysningsplaneringsprocessen som utgår från synsinnet består av många olika moment och har många olika delmål.
Belysningsplaneringsprocessen/ Mål: goda val av elektromagnetisk strålning
Belysningsplaneringsprocessen Mål: Belysning utformas till fungerande samband människa, ljus, färg och rum
Belysningsplaneringsprocessen/ Mål: Väl fungerande färg och kontrastförhållanden i rummet.
Belysningsplaneringsprocessen/ Mål: Understödjer rummets uttryck
Belysningsplaneringsprocessen Mål: Understödjer aktiviteter som görs i rummet
belysningsplaneraren möter den synskadade individen med att • lyssna in behovet • Pröva ut goda val • Kontrollera mot faktisk synprestation
ARBETSUPPGIFT 1 Ljus och interaktionsanalys
Se er om i rummet • Vilken kvalitet har vi på interaktionen här? • Är det en hög kvalitet? • Är det ett hälsosamt ljus? • Är det ett väckande ljus? • Är det ett sövande ljus? • Ger den ett gott stöd för en normalseende? • Ger den ett gott stöd för en synskadad?
Vi svarar på miljö vi har omkring oss. -Belysningsplaneraren måste träna sin förmåga i att läsa rummet och ljuset i rummet och kunna peka ut vad i rummet som ger vilken effekt.
Dagsljuset kommunicerar med oss. Och dagsljusets order översätts till ett budskap kroppen om vad vi ska göra. Budskapet är märkvärdigt ihärdigt.
När vi vistas i artificiell ljusstrålning bildas andra budskap. A-ljusets översätts till ett budskap som säger åt kroppen om vad vi ska göra. Budskapet är märkvärdigt ihärdigt • Nm är orden i budskapet
Dagsljus • Kortvågig strålning • Mellanvågig strålning • Långvågig strålning • Varierar i kvalitet och kvantitet under dagen.
Artificiellt ljus • Glödljus • Lysrör • Metallhalogen • LED • Olika våglängder i de olika ljuskällorna
Artificiellt ljus • Kortvågig strålning • Mellanvågig strålning • Långvågig strålning
Dagsljus • Essentiellt för synskadade individers hälsa
Alla synskadade bör hålla god kontakt med dagsljus både inom och utomhus. Essentiellt för god dygnsrytm.
Dagsljus kräver planering för att inte vara störande Lätta tyger i flera lager.
När dagsljuset inte räcker till tar elljuset över • och utformas för trivsel och behag. • Ljuset anpassas till rummet och till den enskilde brukaren.
Med inlevelse i den enskilde brukarens vardag skapas en ljusmiljö som underlättar den Synskadades individens liv.
Allmänljuset utformas så rummet blir tydligt för den synskadade.