F r vare av sexuella vergrepp Kan och vill vi begripa det obegripliga

1. F�r�vare av sexuella �vergrepp  Kan och vill vi begripa det obegripliga? Inga Tidefors Inga.tidefors@psy.gu.se

2. Fr�n kliniskt arbete till forskning Fr�n barndom till brott - Om 20 m�n d�mda f�r sexuella �vergrepp mot 38 barn (april 2002) Forskning om unga f�r�vare, anslag fr�n Statens Institutions Styrelse Handledning av poliser och �klagare Gruppsykoterapi med v�rdd�mda: �vergrepp mot annan vuxen, �vergrepp mot barn Den r�ttsliga processen vid misstanke om sexuella �vergrepp � barnets villkor i fokus, anslag fr�n Brottsoffermyndigheten inga.tidefors@psy.gu.se

3. Fr�n kliniskt arbete till forskning Varf�r fr�gan ? Sambandsfaktorer � Vrede, makt, sadism ? sexuella, erotiska dimensioner � Individen och dess handlingar ? Helheten, individen p� gott och ont inga.tidefors@psy.gu.se

6. Din avhandling har hj�lpt mej mycket i diskussionen med m�nniskor som anser att " vi borde b�rja med kastrering". N�r man l�st den kan man inte se p� sexualbrottslingar p� ett annat s�tt �n att de �r just, m�nniskor. Ville d�rf�r tacka dej b�de f�r avhandlingen och f�r din undervisning p� fredagen, om den inte varit med hade dagen blivit synnerligen onyanserad. F�r att du verkligen ska f�rst� att detta r�r sig om ett k�rleksmail som kan styrka dina narcissistiska drag, s� kan jag ber�tta att jag brukade kalla dej Birgitte Bardot n�r vi skulle ha dej under utbildningen, f�r du �r verkligen vacker som en filmstjt�rna.

9. Forskningsomr�den Bakgrundsfaktorer Personlighetsdrag �vergreppsbeteende �terfallsrisk Behandlingsforskning Referensramar: a-teoretiska, kognitions- psykologi, anknytningsteori

10. Att f�rst� det tabuiserade Att s�tta in i ett sammanhang Kan vara vem som helst, men �r inte vem som helst Samh�llsfaktorer Gemensam symbolisk ordning inga.tidefors@psy.gu.se

11. Hur mycket �r ens egen f�rm�ga att f�rst� dynamiken i det sexuella utagerandet mot ett barn begr�nsad av incesttabut � kan man t�nka bortom sitt eget tabu? �The major obstacle to studying incest avoidance in humans has been the incest taboo� (Erickson, 1999, s. 167). M�nnen ville inte k�nna, t�nka eller tala om �vergreppen i sexuella termer - samspelar med omv�rldens �nskan om att skydda den egna f�rest�llningen om vad sexualitet b�r vara f�r n�got

14. �The result of the hierarchical regression suggest that childhood attachment may predict coercive sexual behavior independently of its relationship with antisociality and aggression. This is consistent with the formulation that the attachment and sexual behavioral system are interrelated� (Smallbone & Dadds, 2000, s. 12).

15. - Vad har du f�r upplevelser n�r du sj�lv var barn av att bli omh�ndertagen och tr�stad? - Ja, dom �r v�ldigt f� och begr�nsade. Jag kan inte egentligen komma ih�g n�gon g�ng d� varken min pappa eller mamma tr�stade mej ... och... utan det var att man skulle... bita samman och ta nya tag och... min pappa hade ju precis samma problem n�r det g�llde att hantera konflikter med barn. - Om man anv�nder en bild fr�n din v�rld, att man programmeras med olika begrepp och f�rest�llningar fr�n det vi �r sm�, om man g�r in i i n�n slags fil i dej, vad har du blivit inmatad med - ja, f�rest�llning om pappa och papparollen, hur ser ditt pappabegrepp ut... - vad fick du med dej? - Ja, den fanns ju inte ... dom diskussionerna eller begreppen �verhuvudtaget. Och d�rf�r har jag ju inte kunnat skaffa mig n�gra referenspunkter under barna�ren .... inom detta .. fr�n min familj... eftersom det aldrig talades om det... det var ju liksom ... tomt mellan naveln och kn�na ... utan... den bilden som man har f�tt sig till livs, har man ju f�tt d� via ... lekkamrater fr�n sandl�dan och upp�t och d�rf�r s� har man ju fr�n barnsben aldrig f�tt reda p� att s� h�r g�r man detta... detta �r fel, och s�dant och d� var ... kan det ju uppst�... den situation ... d� har man inga s�dana referenser utan man f�r en massa signaler fr�n olika h�ll ... fragmenterat s� ... och sedan bygger ihop det i en egen liten .. v�rldsbild, s� kan ju den v�rlds-bilden bli v�ldigt bisarr ... av alla dessa fragment, man har om sex

16. - Hur tror du att dina f�r�ldrar s�g p� dej som barn? - Deras stora lycka och hopp.. inte vet jag... jag kan t�nka mej att mamma kanske hade, en annan syn f�rsta �ret... n�r hon kanske var tvungen att vara ensam med den... h�rda, vassa farmor... vars syn p� mannen var... vass... honan hade ju som uppgift att f�ra sl�kten vidare... sen beh�vde hon inte sl�ppa till mer... till liderliga handjur... s� tror jag hennes bild var... hon hade sl�ppt till dom g�nger det var bibliskt n�dv�ndigt, sen var det slut... och det stack hon inte under stol med... anv�nda den till � piss... slut.

17. �Det �r en psykoanalytisk s�kerst�lld iakttagelse att intensiteten hos den k�nsla som oftast subjektivt upplevs som sexuellt beg�r (inklusive tillh�rande fysiologiska fenomen) beror p� icke-sexuella k�nslor f�r narcissism, sadism, masochism, maktlystnad och t o m �ngest, ensamhet, tristess� (Fromm, 1976, s. 92). �De m�nga psykiska konflikter som s�kandet efter k�rlek och tillfredst�llelse ger upphov till � resultatet av kollision mellan den inre v�rldens primitiva drifter och ytterv�rldens begr�nsningar � tar sin b�rjan med den allra f�rsta sinnliga relationen� (McDougall, 1996, s. 13)

18. Vilka var de drabbade? 38 barn, 26 flickor och 12 pojkar 4 m�n ber�ttade om sexuella �vergrepp l�ngre tillbaka i tiden � I materialet fanns det 45 barn biologiska barn, styvbarn och fosterbarn n�gra barn, utsattes av en morbror eller farbror n�gra barn, utsattes av en barnvakt, pappa till b�ste kompisen, granne eller �extramorfar�

19. Erk�nnande/f�rnekande 15 m�ns ber�ttelser st�mde med beskrivningar i tingsr�ttsdomarna 2 m�n sa att de antagligen hade gjort det som barnen/barnet hade ber�ttat, men hade inte n�got minne av h�ndelserna 2 m�n f�rnekade de brott de vid intervju tillf�llet var d�mda f�r, men ber�ttade om andra sexuella gr�ns�verskridanden 1 sa att han var oskyldig, att han inte hade problem av det h�r slaget

20. Handlingarna Ber�ring av barnet, �msesidiga ber�ringar d�r den vuxne ibland sj�lv onanerade, men ocks� f�rs�kte att stimulera barnet sexuellt N�gra f�rs�kte att genomf�ra samlag,andra fullbordade sina f�rs�k Ber�ringarna och samlagen riktade sig mot barnets slida eller penis, stj�rt och mun Det yngsta barnet var tv� �r, det �ldsta femton, n�r �vergreppen b�rjade Vissa av barnen upplevde ett enstaka �vergrepp, medan andra utsattes kontinuerligt Barnen, som utsattes ofta och l�nge, utnyttjades av sin pappa/den som var i pappas st�lle

21. M�nnens barndom F�rsummelse Fysisk misshandel Sexuella �vergrepp Avsaknad av gr�nser Jag fick stryk av livremmar och mattbankare, fick �rfilar. Jag kommer inte ih�g s� mycket om hur det var, men man undrade varf�r. Vet inte vad jag k�nde, vill egentligen inte veta.

22. Avsaknad av mening och sammanhang Mamma fick tv� barn till med en annan, d� n�r pappa och mamma levde till- sammans, som inte var pappas barn, s� sen skilde dom sej. � Jag kommer ih�g en g�ng n�r jag skulle �ka ut i bilen med pappa, var nog �tta. D� hade han en kvinna som satt vid sidan om honom och jag satt i baks�tet. D� kommer jag ih�g att han f�rst tog henne p� l�ren. Och sen stannade dom och kysstes. Sen �kta vi hem till mamma. Jag tror att jag t�nkte: �hur kunde han g�ra s� - mot mamma, mot mamma�.

23. Egna sexuella �vergrepp 62% av v�ldt�ktsm�n 50% av f�r�vare av sexuella �vergrepp mot barn 20% av m�n d�mda f�r annan kriminalitet (Dhawan & Marshall, 1996) � den traditionella mansrollen upp- muntrar pojkar och m�n att f�rneka s�rbarhet. M�n som utsatts f�r sexuella �vergrepp som pojkar har en tendens att inte ber�tta detta (Hunter, 1990; Bagley, 1991; Schwartz, 1994; King, 1995; Gill & Tutty, 1997

24. Vet inte vad jag ska ber�tta, men det var liksom detta att vi s�g mamma och pappa ligga med varandra och att pappa var ute med andra kvinnor. Det var ju ocks� s� att han var p� syrrorna. Ja, det var alla m�jliga grejor. Han skulle ha dom att runka och suga p� honom. Och sen n�r storasyrran blev �ldre, d� l�g han med henne. Men lillasyrran hon fick flytta hemifr�n, n�r hon var elva. Hon klarade sej fr�n honom, tror jag. Sen var det ocks� ett beteende, som v�xte fram hos oss syskon, n�r vi syskon utf�rde s�n d�r intim syskonk�rlek. S� det var allts� ett normalt beteende.

25. Ingen av oss syskon brydde sej om att det var s�. Jag s�g ju p�, n�r farsan var p� en �ldre syster, men jag brydde mej inte om det, f�r det skulle bara vara s�. S� det var helt naturligt mellan oss syskon. Ja, det var ju puss, kel och kramar. Och s� skulle vi l�ssasknulla. N�r dom var borta s� kl�dde storsyrran av sig naken och satte sig i en f�t�lj och s�rade p� benen och pullade sej i slidan. Hon ville att jag skulle ta henne d�r, men jag ville inte. Men hon tvinga mej att slicka henne d�r. Hon sa att det var sk�nt, att det inte gjorde n�t. Hon ville knulla ibland och det gjorde vi. F�rst storsyrran och sen lillsyrran. Jag l�g ovanp�, skulle ha snoppen i slidan och vi r�rde oss upp och ner ett tag, sen var det lillsyrrans tur.

26. Teman i �vergreppsber�ttelserna En majoritet av m�nnen ber�ttade ing�ende om de �vergrepp, som de var d�mda f�r och om �vergrepp som l�g l�ngre tillbaka i tiden Hur �vergreppen p�b�rjades M�nnens egna beskrivningar av �varf�r� �vergreppen h�nde M�nnens k�nslor i samband med �vergreppen M�nnens upplevelser av barnet/ barnen Hur �vergreppen upph�rde

27. Hur det b�rjade M� allt s�mre, tappa kontrollen och att uppleva kaos: Jag tror att det var mycket stress. Jag ville ju klara ut det h�r med skolan. Det var l�nga dagar och �ktenskapet funkade inte alls. Vi visade inga k�nslor alls och vi kommunicerade inte. Vi bara gr�lade, s� jag var helt slut och jag hade ingen lust att leva. Jag k�nde mej som en delad m�nniska och allting k�ndes s� onaturligt och jag ville egentligen skada mej sj�lv Det andra m�nstret, mindre vanligt, var att allt var som vanligt: N�, jag har inga speciella minnen av att det skulle ha varit n�t s�rskilt perioden f�re det h�r h�nde. S� f�rmodligen m�dde jag som jag brukade, hade inget s�rskilt i tankarna, vad jag vet.

28. S�ttet att f�rklara/tala om �vergreppen of�rm�ga att s�tta fingret p� det tillf�lle d� f�r�ldraber�ringen blev sexuell d� n�rheten till barnet v�ckte sexuella k�nslor, s� tr�ngde mannen bort att det var det han k�nde Situationer som pr�glades av n�rhet, tillit och lust som t.ex. i samband med att l�gga barnet, bada tillsammans med det, sitta i tv-soffan tillsammans eller d� m�nnen lekte med barnet

29. Den egna f�rklaringen Det fanns en �msesidighet, barnet ville ocks� och barnet tyckte om det: Jag tror v�l att han hade ett behov av att kunna f� ta emot s�nt. S� n�r han satt vid mej, han var v�l fjorton d�, och jag h�ll om honom med en arm �ver br�stet eller tog handen och smekte den �ver br�stet och magen, s� kunde han dra in magen s� att det blev lite plats under byxlinningen, f�r mej att smeka l�ngre ner. Jag t�nkte att det h�r k�nns nog gott f�r honom. Och jag kan v�l t�nka mej att jag var tillfreds, jag ocks� - lite upphetsad.

30. Barnet drev p� och sj�lv kunde man inte s�ga nej: Ja, i alla fall skulle jag visa honom hur man tv�ttar snoppen. Ja, hur man drar tillbaka f�rhuden och sk�ljer av med vatten. Sen skulle han titta p�, n�r jag tv�ttade mej. Och det fick han v�l g�ra. S� jag satte mej p� huk och han tv�tta mej och n�r jag satt p� huk och han tv�ttade mej, s� fick jag st�nd. Han skulle tv�tta mej i stj�rten och han fick tv�tta benen och han skulle prompt prompt � ja, han skulle hela tiden ta i snoppen och tv�tta d�r ocks�. Jag f�rs�kte s�ga nej, men han tog tag i min snopp, helt enkelt bara rakt upp och ner och jag fick utl�sning

31. Det g�r inte att f�rklara, men det var hemskt och fel: Flickorna var en 8, 9 �r gamla och det var tafsande med tv� utav dom och s� var det oralsex. Jag har inte fattat hur detta kunde h�nda. Jag levde liksom i en helt annan v�rld. Jag var helt slut mentalt och vet inte vad jag t�nkte. Jag kunde inte bed�ma situationen och det gick bara p�. Det var f�rskr�ckligt och det var kaos. Det kom liksom pl�tsligt; �vad �r detta som h�ller p� att ske med mej, att h�lla p� med sm�flickor. Och sen funderade jag p� att jag skulle ringa n�n och f�rs�ka f� hj�lp, men det blev aldrig av. R�dslan att beh�va ljuga. Jag m�dde s�mre och s�mre efter varje g�ng och �nd� gjorde jag det. Att jag gjorde s� mot dom, det fattar jag liksom inte.

32. De k�nslor/det som �drev dem� - de beh�vde barnet: � F� n�rhet, trygghet och bli lugnare: Jag vet att en natt hade jag s�n fruktansv�rd �ngest. En av dom h�r pojkarna l�g p� en madrass p� golvet. Och d� la jag mej bredvid honom, liksom bara f�r att f� ligga n�ra. F�r jag hade s�n �ngest, s� jag visste inte vart jag skulle ta v�gen va. Dom brydde sej liksom inte om det, f�r dom hade legat hos mej p� n�tterna ibland ocks� och d� hade det ju inte h�nt n�nting. Men den g�ngen s� visste jag inte vart jag skulle ta v�gen och sen rullade det bara p�. Sen var det mer av den d�r n�rheten och det blev onani och smek

33. F� v�rme och k�rlek: Jag hade ingen v�rme eller k�nsla fr�n n�gon. Jag hade liksom aldrig som barn f�tt n�t av �mhet och k�rlek. Men n�r min dotter var i min famn, s� k�nde jag mej helt f�rsvarsl�st mot detta. Min l�ngtan efter v�rme och k�rlek tog �verhanden helt och h�llet och allt blev l�ngt ifr�n den vanlig pappa, som man skulle vara. Det �r liksom helt ofattbart. F� v�rme och k�rlek:

34. F� sexualitet: D� t�nkte jag att jag skulle lugna henne, s� jag la mej i s�ngen och hon la sej n�rmare och n�nting h�nde d�. Pl�tsligt s� b�rjade jag att k�nna k�nslor och att jag kunde k�nna s� mot henne, det var underligt. Ja, det var liksom fr�mmande, det gick ju inte att s�tta ord p�. Och s� den h�r �nskan att tafsa och k�nna, ville smeka henne. Jag smekte henne och d� blev k�nslan starkare och det var som ett beg�r efter henne och samtidigt s� var det jobbigt att k�nna s�. Det var liksom en k�nsla f�r henne som en kvinna och en k�nsla f�r henne som ett barn. Jag ville testa henne, men ist�llet s� blev det sexualitet. Och f�rst var det bara genom att ta p� henne och att smeka.

35. F� ur sig vrede: Ist�llet s� blev det sexualitet och det blev v�l mitt s�tt att ge henne n�rhet. Jag f�rstod det egentligen inte riktigt. Och f�rst var det bara genom att ta p� henne och att smeka. Och under en period, s� var det just detta, men den sista g�ngen s� var jag v�l arg p� mej sj�lv och arg p� alla. Ja, det var v�l ren ilska. Allt k�ndes s� f�rst�rt, man var arg p� allt faktiskt, man k�nde sej ensam. Min dotter var p� v�g till skolan, s� hon skulle cykla hemifr�n. P� n�t s�tt s� exploderade jag, jag vet inte. Tog tag i henne och drog in henne i en garderob, s� d�r skedde v�ldt�kten och jag var arg p� allt. Men det var sexuell upphetsning ocks�, men sen var det ilska. Ja, ilska, det var inte bara mot flickan, det var mot allt.

36. Upplevelsen av polisf�rh�r Jag blev v�ldigt bra bem�tt och jag fick bra st�d av dom som f�rh�rde mej. Dom m�ste ju skolas till att kunna prata om s�nt, f�r dom var helt fantastiska. � Fr�n f�rsta stund, s� var dom n�gra j�vla svin, rent ut sagt. Det var inte alls roligt, och som jag s�g det, s� hade jag ju inte gjort n�t. Det var j�tte jobbigt. Jag kan bara ber�tta det som pojkarna har sagt och det som st�r i domen. Det �r det som jag vet, f�r jag kommer inte ih�g sj�lv. Men den �ldste har sagt att jag skulle ha f�rs�kt att tr�nga in i hans anala. Det �r inte s� mycket jag kommer ih�g sj�lv utan det �r ju ber�ttelsen av vad man skulle ha gjort. Det �r som sagt att man skulle f�rs�kt att ha analsex, samlag med pojkarna. Men vad jag sj�lv skulle ha k�nt har jag ingen hum om just nu i och med att jag sj�lv har f�rtr�ngt det. F�r att det �r en s�n hemsk grej, f�r s� g�r man inte mot sina barn. S� kan jag aldrig t�nkas ha gjort mot barnen, men det �r inte f�r att slippa att t�nka p� att man har gjort dom illa. Men att jag varit s� grym emot dom, det �r v�l den delen, skulle jag tro.

37. Det till�tna kontra det f�rbjudna ?risktagande Jag ville b�de att det skulle forts�tta och att det skulle bli ett slut, f�r jag var klart medveten om att det var fel det man gjorde. Men lusten var s�pass stark s� jag kunde inte avbryta. -��att risktagandet fyller en funktion i sig (Stoller) - en �nskan om att �vergreppen ska stoppas, d.v.s. en �nskan att skydda barnen fr�n sig sj�lv. De som hade beg�tt mildare och f�rre �vergrepp, hade skuldk�nslor och en f�rm�ga att f�rst� barnets utsatthet. �vergreppen ledde till k�nslor som sj�lvf�rakt. De som under l�ng tid och ofta hade haft samlag med sina d�ttrar uttryckte skamk�nslor och hade sv�rare att leva sig in i barnets utsatthet.�

38. �Skam �r en mer regressiv, mer oavgr�nsad och mer f�rlamande k�nsla �n skuldk�nslan. Skamk�nslan f�r barnet att betvivla sin egen omd�mesf�rm�ga, sin egen upplevelse, hela grunden f�r sin existens� (Haugsgjerd, 1999, s. 388) � �Skam �r en fruktad affekt, ofta till och med mer fruktad �n fysisk sm�rta. I snart sagt alla kulturer har skammen en central roll f�r att kontrollera sexualiteten� (Havnesk�ld & Risholm Mothander, 1995, s. 130)

39. d� k�nslan av det f�rbjudna kom ikapp m�nnen ?skam ? f�rlade de ibland ansvaret hos barnet: Efter�t s� sk�mdes man fruktansv�rt; Gud, varf�r gjorde jag s� och man m�dde v�ldigt d�ligt och man undrade varf�r, varf�r det blev s�. Men det hindrade inte att det h�nde igen. N�t kom v�l p� en, n�n j�vel som tog �verhanden. Men n�t fel m�ste det vara. Hade hela tiden ett behov som inte blev m�ttat p� n�t s�tt. En �ventyrslystnad, jag vet inte. Ja, n�nting �r det ju som fattas.

40. ha skadat barnet ?skuld: N�, det var n�t som jag inte fattar. Det var som ett tv�ng att man m�ste g�ra detta. Efter m�dde jag pyton och funderade, vad �r detta? Det �r inte r�tt att g�ra s� h�r. Jag skadar dom, inte i kroppen men i sj�len. N�, jag fattar det inte och det g�r inte att f�rl�ta. Att jag har skadat henne f�r livet �r det tyngsta att b�ra, att hela hennes liv kan vara f�rst�rt. Jag skulle vilja ha reda p� om hon f�r hj�lp, men jag vill inte ta kontakt. F�r�ldrarna har s�nt hat mot mej, s� jag vill inte r�ra upp. Men tanken mal om och om igen, att jag har f�rst�rt ett barns liv. Allting annat kan man bygga upp igen, arbete, bostad och pengar. Men det spelar ingen roll hur bra jag �n f�r det, s� g�r inte detta att g�ra ogjort f�r den flickan.

41. M�nchasen by proxy eller �barnmisshandel genom f�rfalskning av symtom�. Den vuxne som beg�r sexuella �vergrepp skadar det barn, som man sj�lv samtidigt s�ker omh�ndertagande och tr�st hos. Hur det tog slut barnet ber�ttar n�gon som lyssnar n�gon som v�gar och orkar anm�la

42. D� den ena f�r�ldern g�r och den andre inte ser och h�r - om sexuella �vergrepp inom familjen Hur �r det f�r barnet att ber�tta? � �Tv� olika konsekvenser av incesttabut �r m�jliga, den ena �r att det f�r personer att avst� fr�n incestu�sa handlingar. Den andra konsekvensen �r, att tabut inte f�rhindrar incest men v�l m�rkerl�gger att incest f�rekommer� (Rathsman, 2000, s. 13).

44. Positiva tecken Det finns p� dagordningen Barn ska inte tiga F�r�ndrad lagstiftning Negativa tecken Idealisering av familjen som konstruktion Minskade �familjeresurser� Pedofildebatten Stort krav p� st�dbevisning inga.tidefors@psy.gu.se

45. Famn och f�lla? De f�r�ldrar, och andra vuxna, som beg�r sexuella �vergrepp mot barn erbjuder ocks� barnet det som �r positivt. Barnet �r dock prisgivet i sin k�rlek, i alla fall, till den biologiske f�r�ldern. Det tycker om f�r�ldern, �lskar att befinna sig i f�r�lderns goda famn. Barnet kan g� hur l�ngt som helst i sin �nskan att g�ra f�r�ldern n�jd och lycklig. Det �r det som �r f�llan. inga.tidefors@psy.gu.se

46. Att betrakta sexuella �vergrepp (mot barn) som obegripliga �r kanske det rimligaste s�ttet att f�rst� Vi har ofta fokus p� den andres bristande insikt och avsaknad av skuld. En annan fr�ga kan vara: Hur �r min egen kapacitet att �vistas p� fel sida av incesttabut�, utan skam och skuld f�r det som vi m�nniskor �r kapabla att g�ra en annan. F�rst d� kanske den andra/e kan hitta sina egna adekvata k�nslor av skuld.