Rasbiologi – ett mörkt kapitel i Europas historia

1. Rasbiologi – ett mörkt kapitel i Europas historia

2. Rasbiologi • 1600-1700-talet • Rasindelning svarta, gula vita. • Upptäcktsresor • Systematisering i Linnés anda

3. Joseph Arthur de Gobineau (1816 – 1882) • Tre huvudraser (vita, gula, svart) • Olika blandformer med olika värde. • Arier, vita, står högst. • Bara vita kan skapa högstående civilisationer.

4. Ju mindre andel vitt blod desto större förfall. • Rasblandning leder till att de lägre raserna ”lyfts” och konstnärliga anlag skapas.

5. Joseph Arthur de Gobineau (1816 – 1882) • ”Den vita rasen hade ursprungligen monopol på skönheten, intelligensen och styrkan. Till följd av förbindelsen med de andra raserna tillkom korsningar som var vackra men inte starka, starka men inte intelligenta, intelligenta men mycket fula och svaga…Även om rasblandning alltså i viss mån är gynnsam för majoriteten av mänskligheten, så sker blandningen samtidigt på bekostnad av denna mänsklighet, eftersom den sänker, försvagar och förnedrar den och skär av dess ädlaste delar.”(Essä om människorasernas ojämlikhet.)

6. Socialdarwinism • Charles Darwin (1809 – 1883) • Survivel of the fittest. • Industrialisering, kvinnas frigörelse hot mot mänskligheten.

7. Rashygien • Positiv rashygien – öka barnafödandet • Negativ rashygien – tvångssterilisering • Befolkningen skall hållas ren och förädlas.

8. Rashygien • 1900 –talet, tankar om den vita rasens undergång • Sverige först i världen med rasbiologiskt institut (1922) • Herman Lundborg (1868-1943) • Institutet skulle skydda landet mot inre fiender. • Skallmätning

9. Herman Lundborg

10. Skallmätning/näsmätning

11. Tyskland • Gobineaus idéer – rasteori, socialdarwinism. • 1933 – massteriliseringar av handikappade • 1935 - Lebensbornprogrammet

12. Lebensborn

13. Tyskland • Medicinska experiment • Kemiska analyser av romskt blod • Josef Mengele (Auschwitz) • Carl Clauberg (Auschwitz)

14. Tyskland • 1941 Wannseekonferensen • Göring • Die Endlösung

15. Resultatet • Massgrav i Auschwitz

16. Antisemitism • Ordet började användas 1879 efter kampanjer mot judar. • Judehatet har en äldre historia. • Förföljelser började under antiken. Judar anklagades vara ”kristusmördare”.

17. Begränsande lagar mot judar i romarriket. • Ex. fick de inte bygga synagogor, ha statliga ämbeten, äga jord eller gifta sig med kristna. • Under Medeltiden spreds myter om judar. Bl.a att de förgiftat brunnarna under Digerdöden. • Judar fick bo i speciella områden ”getton”.

18. Upplysningen och franska revolutionen • 1700-talet. • Något bättre för judar. • Samma lagar för alla spreds till många länder. • Antisemitismen levde kvar i många kretsar.

19. 1800-talet • Uppsving i och med den nya rasbiologiska forskningen. • Myt spreds om att judarna var ute efter att ta över världen.

20. 1900-talet Tyskland • 1933 judiska böcker m.m. bränns på bål. • 1935 Nürnberglagarna. • 1938 Kristallnatten • 1942 Den slutgiltiga lösningen bestäms.

21. 1948 Judarnas stat Israel utropas.

22. Dock… • Fortsatt antisemitism. • Mindre öppen. • Nazistpartier. • Judisk sammansvärjning. • Förnekande av Förintelsen.