120 likes | 294 Views
Den sekundära bostadsmarknadens betydelse. Ingrid Sahlin Inst. för socialt arbete, Göteborgs universitet. Den sekundära bostadsmarknaden är ….
E N D
Den sekundära bostadsmarknadens betydelse Ingrid Sahlin Inst. för socialt arbete, Göteborgs universitet
Den sekundära bostadsmarknaden är … … de lägenheter som kommunen (socialtjänsten) hyr ut till bostadslösa klienter i andra hand utan besittningsrätt och på särskilda villkor (”specialkontrakt”), t.ex. … • Förbud mot husdjur, inneboende, samboende • Krav på drogfrihet, arbetssökande, att delta i viss verksamhet • Tillsyn genom socialarbetare, som ibland har egen nyckel till bostaden • Omedelbar avhysning vid klagomål
Involverade parter • Den bostadslösa klienten/hyresgästen • Socialtjänsten/socialsekreterare • Fastighetsägaren • Övriga bostadslösa
Boendetrappa • ”Boendetrappan visualiserar stadens utbud av boende och vård för vuxna. En boendetrappa bygger på att man successivt lär sig att klara ett eget boende och är en vanlig modell i många svenska kommuner. Alla boenden i trappan är insatser enligt SOL: socialtjänstlagen. • Egen lägenhet Försöks- och träningslägenhet Genomgångsbostad Stödboende Korttidsboende Akutboende • Boendetrappan 2008” (ur Aktiv inkludering på bostadsmarknaden, NLAO Stockholm 2009)
Exempel på resultat 1 • Kommuner med hög andel tomma lägenheter i allmännyttan har inte färre härbärgesboende • I sådana kommuner tenderar dock socialtjänsten att ha ett flitigare samarbete med värdarna • Ju mer samarbete socialtjänst–hyresvärdar, desto fler specialkontrakt, relativt sett, i kommunen • Ju fler specialkontrakt, desto fler hemlösa i situation 1 (härbärgesboende/uteliggare)
Exempel på resultat 2 För 35 kommuner med en stor och växande sekundär bostadsmarknad på 1990-talet gäller: • Ju större andel specialkontrakt 1989, desto större andel hemlösa 1999 • Ju fler tomma lägenheter i allmännyttan, desto fler hemlösa • Andelen hemlösa mer än fördubblades 1999–2005 • Andelen härbärgesboende/uteliggare var år 2005 nästan dubbelt så stor som genomsnittet i landet
Den sekundära bostadsmarknadens betydelse för involverade parter • Socialtjänsten • Fastighetsägaren • Den bostadslösa klienten/hyresgästen • Övriga bostadslösa
Socialtjänsten/socialsekreteraren • får motstridande roller som myndighet, stödjare och hyresvärd i förhållande till klienten • måste som hyresgäst och samarbetspartner vara ”trovärdig” för fastighetsägaren (för att få lägen-heter till andra bostadslösa) • kontrollen över boenden/bostäder ger ökad makt över klienter (både väntande och boende)
Fastighetsägaren • kan ställa villkor vid val av hyresgäster och får information om bostadssökande • garanteras hyra, tillsyn och kostnader för ev. avhysning och reparationer • behöver inte binda sig för att kontraktet skall överlåtas på andrahandshyresgästen • behöver inte följa hyreslagen i förhållandet till den faktiska hyresgästen • får goodwill hos kommunen; ”tar socialt ansvar” genom den sekundära bostads-marknaden
Den bostadslösa klienten/hyresgästen på den sekundära bostadsmarknaden • utsätts för kontroll och integritetsintrång i bostaden • tvingas till flyttning och uppbrott som både straff och belöning (ständig otrygghet) • svårt att bilda familj, rota sig och ”skapa ett hem” • har ingen ”advokat” vid tvister med sin värd • kommer sannolikt aldrig att få ett eget kontrakt
Övriga bostadslösa • ”Trösklarna” höjs till kommunala bostadsföretag • Socialtjänsten får ersätta bostadsförmedlingar • Långa vänte-, utrednings- och kvalifikationstider • En stor gråzon av bostadslösa avvisas av socialtjänsten för att de har ”för lite” problem • Ett antal personer avvisas för att de har ”för mycket” (eller fel sorts) problem eller ”misslyckats” • Den sekundära bostadsmarknadens regleringar av sina hyresgäster präglar bilden av alla bostadslösa/ hemlösa